### ### ### ### ### #### ### ### ### #### ### ### ##### ### ### ### ### ### ### ### ### ### ##### ### ### ########## ### ### ########## ### ### ### ### Underground eXperts United Presenterar... Intressant Svenskt Stoff [#015- Kvinnligt L„sande och Skrivande ] _____________________________________________________________________ KVINNLIGT LŽSANDE OCH SKRIVANDE av THE GNN/DualCrew-Shining/uXu 1. F™RORD D† uXu p† senare tid lyckats att f† en mycket talangfull kvinna att skriva f”r v†ran publikation (n†got vi aldrig trodde skulle intr„ffa), ans†g jag att det kunde vara p† sin plats att reda ut vissa begrepp g„llande kvinnors l„sande och skrivande. Naturligtvis ska inte det som st†r i denna text tas som den ultimata sanningen om „mnet, men jag hoppas den iallfall kan avr„tta n†gra slumrande dogmer, hos skribenterna f”r uXu och v†ra k„ra l„sare. 2. INLEDNING "Every woman is a rebel, and usually in wild revolt against herself." - Oscar Wilde. Det ovanst†ende citatet kan tolkas p† flera s„tt. Jag hoppas att p†visa en lite annorlunda tolkning i slutordet av denna text. Denna text behandlar, som ”verskriften redan skvallrat om, det 'kvinnliga' inom skrivande och l„sande. F”r att studera en s†dan fr†ga „r det naturliga valet att se till n†gra av de konklusioner som den vissa deltagare i den _feministiska litteraturkritiken_ studerar och f”rf„ktar. I och med dekonstruktionens uppkomst i litteraturkritiken f”rsk”ts uppm„rksamheten fr†n textens struktur (strukturalismen) till l„saren. Man analyserar hur l„saren uppfattar en text - medan strukturen och f”rfattarens s k intention f”r tillf„llet „r ute ur bilden. Dock, som de flesta litteraturteorier, „r dekonstruktionen ingen enhetlig skola med givna paradigm och metoder. Men med dekonstruktionen uppstod en annan fr†ga relaterad till l„saren; vilken skillnad g”r det om l„saren (eller f”rfattaren - f”rfattaren 'l„ser' ju sina egna texter) „r man eller kvinna, f”r sj„lva 'upplevelsen av l„sningen'? L„ser kvinnor och m„n p† olika s„tt? Uppfattar de olika saker i en text? Om texten „r skriven av en kvinna, kan verkligen en man uppfatta allt som texten s„ger, eftersom det p†st†s att kvinnor och m„n har olika spr†k? Fr†gorna „r centrala f”r en del av dekonstruktionen, n„mligen den feministiska litteraturkritiken. Tidigare har fr†gorna inte behandlats, den 'stora' litteraturen har varit skrivna av m„n (sj„lvklart med vissa undantag) och blivit analyserade av m„n, med hj„lp av m„nnens spr†k. Feministerna menar att detta „r fel, litteraturen b”r 'l„sas om' med hj„lp av en syn p† det specifikt kvinnliga. Feminismen som r”relse „r „ven den splittrad. Det finns idag flera premisser och slutledningar, det finns exempelvis marxistisk, liberal, socialistisk, libertarianistisk och psykoanalytisk feminism. Inom den feministiska litteraturkritiken finns ett flertal avdelningar. Kvinnor och m„n „r en enkel uppdelning, men de feminister som analyserar kvinnors s„tt att l„sa, tar de h„nsyn till svarta kvinnor, kvinnor i tredje v„rlden, fattiga och rika o s v? 3. FEMINISTISK KRITIK Vad inneb„r d† en feministisk litteraturkritik? Vad „r det specifikt 'kvinnliga' och varf”r ska man ”verhuvudtaget studera det i samband med litteratur? Feminism inom politiken „r kanske l„ttare att f”rst†, som upph„vande av det manliga f”rtrycket inom sociala och politiska grenar, men dess koppling till litteraturen „r kanske sv†rare att inse vid en f”rsta anblick. Som ovan sagts, siktar feministerna p† en 'kvinnlig oml„sning' av litteraturen och p† s† s„tt hitta nya aspekter av litteraturen som blivit f”rbisedda, nya vinklar - eller mer precist; 'kvinnliga' vinklar. Innan den fr†gan diskuteras kommer tre bakgrunder, med relaterade problem, att f”rklaras: Den kvinnliga kulturen, det kvinnliga spr†ket och fr†gan om vad som egentligen „r det 'specifikt kvinnliga.' (a) den kvinnliga kulturen Kulturellt sett lever kvinnorna i en speciell situation. De har sin egen kultur, men detta „r ingen 'sub-kultur', den „r en del av, och existerar inom, den dominerande kulturen; den manliga. P† s† vis lever kvinnor i tv† kulturer samtidigt. M„nnen har inget tilltr„de till den kvinnliga, men kvinnorna har tillg†ng till b†da. Kulturerna „r inte separerade, snarare s† sk„r de b†da in i varandra - men den kvinnliga ligger i skuggan, i 'vildmarken.' Anledningen till att den kvinnliga kulturen ligger i skuggan „r att historien har betraktats, av historiker, blott i manliga termer. I och med detta har „ven litteraturen betraktas p† ett s†dant sett. Den kvinnliga kulturen „r en „n s† l„nge n„stan outforskad zon, och feministernas uppgift „r s†ledes att bl a analysera denna zon, med hj„lp av kvinnornas egna termer - inte manliga som historikerna hittills gjort. Den manliga kulturen har sitt eget spr†k med sina egna termer. Naturligtvis har „ven kvinnorna sina egna termer, men eftersom den manliga kulturen dominerar har inte kvinnorna haft m”jlighet att anv„nda sig av sitt eget spr†k, de „r tvingade att spela med m„nnens f”r att g”ra sig h”rda. Detta leder oss in p† fr†gan om 'det kvinnliga spr†ket;' (b) det kvinnliga spr†ket. Spr†ket „r, s„gs det, skapat av m„n (vi talar h„r inte om 'syntax,' snarare om semantik). Kvinnor har d„rf”r inget 'direkt' tilltr„de till spr†ket som det ser ut nu. De har 'ett visst' tilltr„de till spr†ket, men detta „r en alienerad tillvaro (precis som de tvingas att leva i den dominerande manliga kulturen), eftersom kvinnorna faktiskt har sitt eget spr†k, men som de inte till†ts anv„nda sig av. M„nnen f”rst†r inte kvinnornas spr†k, och viftar d„rf”r bort det som obegripligt, och on”digt eftersom det manliga spr†ket tycks vara allt som beh”vs. Detta leder oss till en paradox; Hur ska kvinnorna kunna utrycka sig med spr†ket n„r de st„ndigt „r tvingade att anv„nda m„nnens spr†k? Vi kommer att n„rmare behandla den fr†gan lite senare. D† det visat sig att kvinnorna har en egen kultur och ett eget spr†k, uppst†r ytterligare en viktig fr†ga i sammanhanget: Vad „r det specifikt kvinnliga? (c) vad „r det 'specifikt kvinnliga?' Bilden av vad som „r det 'specifikt kvinnliga' har genom tiderna m†lats upp av m„n. Detta l†ter suspekt, hur kan en man veta vad som „r kvinnligt? Svaret „r att det faktiskt „r suspekt, och de konklusioner som uppkommit „r h”gst tvivelaktiga. Minns att det ovan sades att historien betraktats i manliga termer. Samma sak g„ller f”r kvinnorna, „ven de har blivit betraktade och analyserade i dylika termer. Vad som „r kvinnligt har debatterats. Ovan har vi kort tagit upp skillnaden i kultur och spr†k, men dessa fr†gor har uppst†tt f”rst p† senare tid. Tidigare ans†gs s†dana fr†gor som 'lustiga' men f”ga allvarsamma. Skulle kvinnor ha en egen kultur och ett eget spr†k? S† charmigt! Skaffa fram en antropolog (eller kanske en etnolog?) som f†r titta lite p† detta! Fr†gorna om biologiska skillnader och psykologiska har varit mer 'seri”sa' i fr†gan, men misslyckats nesligt med uppdraget „ven dem. Myter h„rskar fortfarande kring detta omr†de. De rent biologiska aspekterna „r givna. Men de kan inte vara allt som „r skillnaden. Tidigare i historien ville man g„rna p†visa att de rent kroppsliga skillnaderna var av yttersta vikt f”r att kunna f”rklara 'sanningar' om varf”r kvinnor inte skrev n†got som var av v„rde. Skillnader i hj„rnan och kroppen sades vara grunden. Det specifikt kvinnliga var kroppsliga skillnader, annorlunda fysiska utformningar och en annorlunda intelligens (den var naturligtvis ansedd som l„gre). N†gon fr†gar sig kanske redan nu 'L„gre „n vad' eller 'Annorlunda fr†n vad'? Detta intressanta motsatsf”rh†llande till detta n†got kommer att snart tas upp. Denna extrema essensialism ”vergavs dock vid psykoanalysens intr„de, d† rent kroppsliga skillnader inte var av intresse l„ngre, utan hj„rnans m”rka skrymslen. Den tidiga psykoanalysen var „ven den styrd av m„nnens termer och d„rf”r h”js r”ster nu p† att „ven den 'l„ses om' med kvinnliga termer. Men psykoanalytikerna, med Freud som mentor, h„vdade mycket om kvinnan och det 'kvinnliga' som ofta inte „r ”verdrivet trevligt. Kvinnan var annorlunda d„rf”r att hon hade andra f”ruts„ttningar; hennes uppdrag i naturen var inte att st”dja f”rnuftet, det var m„nnens gebit, hennes del av kakan var barnaf”dande och omsorg. Detta p†verkade naturligtvis hennes psyke, hon kunde inte t„nka som m„nnen och d„rav inte skriva lika bra som m„nnen. Vi har sagt att hon ans†gs vara annorlunda fr†n n†got, d v s ifr†n m„nnen. D„rav n†r vi fram till den viktiga k„rnpunkten i dessa analyser: Det faktum att kvinnor st„ndigt har setts som 'm„nnens motsats' och inget annat genom historien och litteraturen. Motsatspoler genomsyrar hela samh„llet, vi talar om svart/vitt, ont/gott, kvinnor/m„n. Vill alla dessa analyser inte s„ga n†got annat „n att kvinnan och det 'kvinnliga' inget annat „n en motsats till mannen och det 'manliga'? Detta „r absurt, ist„llet f”r att vara m„nnens motsats, det andra k”net som Simone de Beauvoir s† passande uttryckte det, „r kvinnan faktiskt ett annat k”n och inte blott en motsats till det 'r„tta' och det 'goda'; mannen. Men vi har fortfarande inte besvarat fr†gan om vad exakt detta som kallas 'det specifikt kvinnliga' „r f”r n†gonting. Detta har sina sk„l, vi „r „ven h„r ute i en outforskad vildmark, de 'forskningar' som tidigare gjorts „r inte till n†gon hj„lp. D„rf”r „r fr†gan sv†r att besvara nu. Men en sak st†r klart: Kvinnan „r inte en 'motsats' till mannen. Hon, med sin kultur och spr†k, „r 'ett annat' k”n, en ej helt genoms”kt zon inom den dominerande kulturen. Den feministiska forskningen har mycket att unders”ka. 4. 'DEN KVINNLIG OMLŽSNINGEN' Kvinnorna st†r inf”r ett flertal problem har det visat sig. De „r begr„nsade genom sin roll som undertryckt kultur, de har inte samma tillg†ng till spr†ket som m„nnen (eftersom de har ett eget spr†k som de inte till†ts, eller inte 'kan' anv„nda), och det 'specifikt kvinnliga' har genom olika utredningar i manliga termer blivit reducerat till absurditeter. Det r†der ingen tvekan om att kvinnorna verkligen „r ute i 'vildmarken' i feministiska forskningar. Trots dessa sv†righeter torde det inte vara om”jligt att genomf”ra feministernas krav p† en kvinnlig oml„sning. Men hur ska d† en s†dan oml„sning g† till? Det „r sv†rt att f”rklara n†gra rent konkreta metoder (precis som det „r lika sv†rt att ge n†gra konkreta metoder i t ex en hermenutisk oml„sning,) s† ist„llet kommer jag att kortfattat demonstrera ett exempel. Exemplet „r Shoshana Felmans studie (eller om-studie) av Balzacs novell 'Adieu'. Felman kritiserar skarpt den h„rskande tolkningen av novellen och presenterar en alternativ variant. Kortfattat handlar ber„ttelsen om ”versten Philippe de Sucy och Grevinnan Stephanie de Vandieres under Napolenkrigen i Ryssland. Philippe och Stephanie „r „lskare, men f”rlorar genom diverse komplikationer kontakten med varandra i kriget. I f”rsta delen av ber„ttelsen †terfinner Philippe Stephanie men d† har hon f”rvandlats till en komplett galen kvinna. I andra delen skildras kriget, och hur de f”rlorade varandra, i en †terblick. Tredje resterande del av ber„ttelsen handlar om hur Philippe f”rs”ker bota Stephanie fr†n hennes galenskap, och f† henne att †ter k„nna igen honom. Hon kan endast s„ga 'Adieu', det ord hon yppade n„r de skildes †t. Han lyckas f”rvisso bota henne med hj„lp av diverse okonventionella metoder men i samma ”gonblick som hon †terf†r sansen avlider hon tragiskt nog. Nu till kritiken och tolkningen. Den tidigare kritiken av ber„ttelsen har givit mycket plats †t att prisa Balzacs realistiska beskrivningar av kriget, och samtidigt s† sm†tt till„gga det lustiga faktum att Balzac „gnar mycket tid †t '”vernaturliga' (o-realistiska), psykologiska fenomen i ber„ttelsen s†som kvinnans vansinne. Kritikerna gjorde en uppdelning mellan det verkliga/realistiska/f”rnuftet (kriget och mannen) och det overkliga/ orealistiska/of”rnuftet (vansinnet och kvinnan). Denna uppdelning „r f”r oss redan bekant - ovan diskuterades i samband med fr†gan om det 'specifikt kvinnliga' motsatspolernas eviga f”rekomst och hur de envisas med att s„tta kvinnan som motsats till mannen. Innan nu n†gon avbryter och fr†gar sig hur man kan dela in 'krig' i f”rnuftets del (krig „r v„l of”rnuftigt om n†got?), vill jag f”rtydliga genom att s„ga att en s†dan fr†ga „r missriktad; Kriget och f”rnuftet r„knas snarare genom uppdelningen i denna kontext till 'klara', 'tydliga' och 'direkta' ting, medan Stephanies vansinne och de psykologiska unders”kningar som genomf”rs r„knas som 'okonkreta' eller 'indirekta', 'osynliga' ting. Varf”r har man gjort en s†dan omedveten uppdelning? Enligt Felman beror detta p† flera faktorer: de som kritiserat och tolkat texten har varit m„n och l„st texten med manliga termer, detta har f†tt dem att 'se' ur manlig synvinkel. Detta har „ven medf”rt att de v„grat att se andra synvinklar. Stephanie och hennes vansinne har setts som oproblematiskt och i stort sett oves„ntligt f”r bokens 'verkliga' mening och inneb”rd. N„r vi l„ser texter ser vi dem genom vissa glas”gon'. Dessa glas”gon skapar hos oss ett speciellt syns„tt, och f†r oss att se' saker och ting p† ett speciellt s„tt. Anledningen till detta kan vara flera; sociala, kulturella, historiska (Gadamer noterade detta problem och utvecklade hermeneutiken) och som i detta fall: k”nstillh”righet. Den kvinnliga oml„sningen „r inget annat „n ett par annorlunda glas”gon, olika fr†n de som tidigare anv„nts av lakejerna f”r den dominerande kulturen. Genom denna nya syn kommer inte bara ett nytt syns„tt att visa sig, utan „ven en ny f”rst†else. Det manliga syns„ttet och det kvinnliga studerar f”rvisso samma objekt (samma text) men de f”rst†r detta objekt p† olika s„tt. Felman presenterar en ny vinkel p† Balzacs ber„ttelse, genom en s†dan oml„sning. Var det som de tidigare kritikerna sade korrekt? Var deras 'syn' befriad fr†n f”rdomar och k”nstillh”righet? Sj„lvklart besvaras den fr†gan negativt: De som tolkat ber„ttelsen har varit en del av den dominerande kulturen, utan inblick i den kvinnliga kulturen och det kvinnliga spr†ket. Med en kvinnlig oml„sning f†r ber„ttelsen en ny inneb”rd, visar Felman. Kvinnan framst†r fr†n b”rjan som ett huvudsakligt problem: hennes natur, och i detta fall - hennes vansinne. I grunden „r det en fr†ga om vad som „r den kvinnliga identitetens natur. Philippe f”rs”ker t„mja Stephanie, 'bota' hennes vansinne. Men det „r blott ett f”rs”k av en man att f”rst† det 'obegripliga'. Han f”rs”ker objektivera det kvinnliga vansinnet och p† s† vis „ven bem„stra det. F”rnuftet spelas mot motsatsen, vansinnet. Den f”rnuftiga mannen f”rs”ker utnyttja sitt f”rnuft f”r att f”rst† den vansinniga kvinnan. P† s† vis f”rs”ker han, enligt Felman, att 'metaforiskt v†ldta' kvinnan. Samtidigt definieras vansinnet i detta fall som en 'f”rlust av kvinnligheten'. Stephanie har, genom sin galenskap, „ven f”rlorat sin 'kvinnlighet' s„gs det. Kvinnan „r p† s† vis enligt m„nnen en definierbar varelse med vissa specifika karakt„rsdrag. Men vilka „r dessa? Det „r inte att vara konstant vansinnig, det „r klart. Med detta uppkommer en paradox: samtidigt som kvinna „r 'vansinne' (anti-f”rnuft) f”rlorar hon sin kvinnlighet genom att vara vansinnig. Denna analys „r som synes mycket olik den tidigare. Fr†n att ha varit en enkel krigsskildring med ett extra inslag i form av en galen kvinna, f”rvandlas ber„ttelsen till att vara n†got helt annat: en uppvisning i manliga †sikter om kvinnor i dess grundl„ggande former. Att det undgick de tidigare kritikerna har sin f”rklaring: de s†g' inte ber„ttelsen p† det viset, eftersom de bar annorlunda glas”gon. Glas”gon som h„rskat genom historien mycket l„nge. Vad „r d† den egentliga f”rdelen med en dylik oml„sning? Vi har hittills bara sagt att kvinnornas kultur, spr†k o s v blivit undertryckta, men samtidigt har vi inte gett n†got bra, konkret sk„l till n”dv„ndigheten av en oml„sning. Det visar sig att en s†dan oml„sning ger andra vinklar. Den avsl”jar s†dant som inte setts eller f”rbisetts i manliga termer. Den presenterar nya syns„tt. Men oml„sningens f”rdel „r dock inte bara det faktumet. Den hj„lper „ven kvinnorna ur sin alienerade tillvaro genom att p†visa deras spr†k och kultur, f† dem att hitta ut ur vildmarken. S†ledes till†ta det kvinnliga att existera p† egna villkor, ej p† blott manliga. Slutligen till den viktigaste fr†gan: Žr detta, med tanke p† alla paradoxer och hinder, en m”jlighet? Vi har talat om en paradox r”rande kvinnornas tragiska situation i det att de tvingas anv„nda det manliga spr†ket f”r att f”rs”ka uttrycka det kvinnliga. Eftersom kvinnornas kultur varit f”rtryckta genom tiderna till den grad att kvinnorna tvingats anv„nda det manliga spr†ket f”r att uttrycka sig, kan en genuint kvinnlig oml„sning existera? Eller blir det trots allt en manlig l„sning, genomf”rd av en kvinna? Ingenting sker ”ver en natt, det „r sj„lvklart. Žven om kvinnorna tvingas att anv„nda sig av m„nnens spr†k och kultur f”r att f”rs”ka framh„va sin egen, s† beh”ver inte detta inneb„ra en ogenomtr„nglig r„vsax. Genom att stegvis avsl”ja det som inte visas kanske det egna spr†ket att v„xa fram, f”r att slutligen helt bryta sig ut saxen och p† nytt f”das. Hur detta spr†k, och hur denna kultur ser ut eller kommer att se ut kan jag inte svara p† (inte bara av det faktum att jag „r man, utan „ven p† grund av att ingen egentligen vet hur det ser ut - inte ens kvinnorna till viss del.) Men samtidigt „r det kanske inte „r s† att kvinnliga oml„sningar „r det absolut prim„ra f”r frig”randet. Fortfarande existerar myter om kvinnor, skapade av m„n, och innan dessa „r utraderade kanske ingen kvinnlig oml„sning n†gonsin att riktigt n† m†let: det f”rlovade landet, ut ur vildmarken. Huruvida s† „r fallet r†der oenighet - minns att vi sade att feminismen, som de flesta r”relser, „r splittrad. 5. SLUTORD Denna uppsats b”rjade med ett lustigt citat av Oscar Wilde, och jag lovade att ge en lite annorlunda tolkning till detta. De mer beg†vande l„sarna (vilket torde vara samtliga som l„ser uXu) har troligen redan ut vad jag t„nker s„ga. Varje kvinna „r en rebell och vanligtvis i vild revolt mot sig sj„lv, s„ger Wilde. M„nnen tolkar detta som att de hysteriska kvinnor de har runt sig inte „r annat „n f”rvirrade individer, som inte vet att deras revolt mot samh„llet inte „r annat „n en revolt mot sig sj„lva, eftersom de ju trots allt „r medlemmar av samh„llet ocks†. Men s† „r inte fallet har vi nu sett. Kvinnorna g”r inte uppror mot sig sj„lva, det ser bara s† ut ur m„nnens synvinkel. De revolterar mot den dominerande kulturen och eftersom m„nnen „r blott medvetna om existensen av den kulturen kan de inte inse po„ngen. Men som noterats har kvinnorna en egen kultur - ute i vildmarken - och revolten r”r inget annat „n befrielsen av denna. Detta kan tolkas som en kvinnlig oml„sning genomf”rd av - en man. ////////////////////////////////////////////////////////////////////// Varf”r finns det s† m†nga idioter som uttalar sig i Dagens Nyheter? Svaret ges i fr†gan. Ytterligare info: gnn@krille.update.uu.se \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ 020 kallar jag ett zine med klass. ______________________________________________________________________________ uXu Av The GNN uXu ______________________________________________________________________________