____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ -uXu- DEN SVENSKA RAPPORTEN -uXu- Information F–r Entusiaster Nr. 06 (del 1 av 3) Sl”ppt Juni 30, 1992 InnehÂll: Ed's Ord Datas”kerhet Craydator med V”rldens St–rsta Minne Anti-Virus SLIT f–r 500 kronor Franska Databrott f–r Sex Miljarder Datorf–retag Utsatt f–r Hackers Dyr Datorf–rs”kring FBI Tog Pirater Frankrike Spionerar p V”n och Fiende DataintrÂng av Nyfikenhet Piratkopiering Ny Ekobrottslighet Folk och R–vare i Datasamh”llet Ny Organisation S”tter Stopp f–r Piratkopierare Se Upp f–r Nya Folksjukdomen - Technostress Sverige med i Teleprojekt Pang, Du ”r R–d! S”kerhetskalender ------ Gamla Gl–mda - Datorer Sj”ls som Aldrig F–rr _____________________________________________________________ av TC, Editor Den Svenska Rapporten ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ED'S ORD: DSR Den Svenska Rapporten accepterar utomstÂende k”llor ”nnu. Vem som helst kan skriva f–r/l”mna information till DSR. Skribenten/L”mnaren blir adderad som informations-l”mnare, eller f–rfattare till artikeln. Full diskretion om f–rfattaren/l”mnaren s –nskar. Artiklar/Information kan l”mnas p de system som finns listade i slutet av varje nummer av DSR. Nytt i detta nummer, ”r sektionen "Gamla Gl–mda" som innehÂller artiklar som inkommit efter att tidigare nummer redan getts ut. Det betyder; ”ldre artiklar (dock ej tidigare ”n 1991) men med ett intressant innehÂll. TC, DSR Editor ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DATASźKERHET: DSR (6/92) En inventering –ver pÂgÂende och avslutande ADB-s”kerhetsprojekt r–rande samh”llsviktiga datorsystem vid ett 50-tal myndigheter och andra organisationer har utf–rts av Statskontoret och ÷verstyrelsens f–r Civil beredskap. Det organisationerna prioriteras h–gst fn ”r beh–righets- kontroll, kryptering, identifieringsmetoder (smart cards) och elektroniska sigill. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ CRAYDATOR MED VźRLDENS ST÷RSTA MINNE: DSR (6/92) Att Cray Research numera ”ven bryr sig om andra maskiner ”n de som tillh–r superdatorernas tungviktsklass betyder inte att det ”r slut med utvecklingen av sÂdana. Crays nya serie med tungviktare heter Y-MP M90 och finns i tre storlekar, med upp till tvÂ, fyra respektive Âtta processorer. M90-serien g–r inte ansprÂk p att r”kna snabbast i v”rlden, det speciella med dem ”r ist”llet den stora prim”rminneskapaciteten. Tack vare de senaste 16 Mbits-kretsarna kan den st–rsta modellen M98 f–rses med hela 32 gigabyte, vilket enligt Cray ”r ett rekord i datorsammanhang. Vitsen med det stora minnet ”r inte att maskinen blir snabbare, M98 har en teoretisk maxprestanda p 2,67 gigaflops (miljarder flyttals- operationer per sekund) utan att den kan anv”ndas f–r att l–sa extremt stora ber”kningsproblem, som med mindre minne mÂste brytas ned i delar. Minneskretsarna ”r snabbare i Crays befintliga serier Y-MP I och E, varf–r deras prestanda ”r h–gre ”n den nya M-seriens. Baspriset f–r toppmodellen Y-MP98 ”r i USA 10 miljoner dollar, vilket dock inte l”r avskr”cka spekulanterna. F–r tre Âr sedan kostade en mot- svarande (men betydligt lÂngsammare) Craymaskin med Âtta processorer mer ”n dubbelt s mycket. (Cray Research, 00947-2413360, fax: 00947-2413366). ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ANTI-VIRUS: DSR (6/92) Anti-Virus-programmet frÂn Central Point Software har kommit i en Windows-version. Programmet kan identifiera –ver 1000 typer av virus, och ger ett f–rst”rkt skydd mot osynliga "smygarvirus". SvensksprÂkigt kundst–d ges frÂn England. Cirkapriset ”r 795 kronor. 10- och 50-pack samt f–retags- licenser ”r ocks tillg”ngliga. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SLIT F÷R 500 KRONOR: DSR (6/92) Televerket i Sverige ska l–sa s”kerhetsproblemet med smarta kort, SLIT (Smart-Card L”sare I Telefon). SLIT blir en tillsats som kopplas direkt in i jacket med en vidarekopplingsplugg som kan l”sa olika typer av smarta kort. Eftersom korten ”r programmerbara kommer de att vara mycket flexibla. Ett problem ”r dock att identifieringen fortfarande gÂr lÂngsamt, den tar cirka en halv minut. En l”sare f–r smarta kort kommer att kosta cirka 500 kronor. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ FRANSKA DATABROTT F÷R SEX MILJARDER: DSR (6/92) Frankrike f–rlorade 5,9 miljarder franc p databrott under 1991. Det ”r en –kning med 1,4 miljarder franc frÂn 1990. Siffrorna ”r framtagna av franska datas”kerhetsklubben Clusif. Brott stÂr f–r 57 procent av de totala f–rlusterna orsakade av olika typer av datamiss–den, som ber”knas till 10,36 miljarder franc. Databedr”geri stÂr f–r 1,7 miljarder franc, medan pirat- kopiering ber”knas till 1,25 miljarder franc. 1984 stod databrotten endast f–r 35 procent av de totala f–rlusterna. Man r”knar med att uppg till 20 miljarder franc Âr 2005. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DATORF÷RETAG UTSATT F÷R HACKERS: DSR (6/92) Det var n”r datorf–retaget Diab skulle testa anslutningar till ett nytt n”tverk som hackers passade p att ta sig in i f–retagets datasystem. Diab uppger sig vara specialiserat p datas”kerhet och ”r leverant–r till bl a f–rsvaret, SIDA och Statens Arbetsgivarverk. Det blev d”rf–r extra pinsamt n”r DN uppgav att hackarna hade kommit –ver 379 hemliga telefon- nummer. Det ”r k”nda hackers som ligger bakom angreppen mot Diab Data, s”ger Stefan Kronqvist p rikskriminalen. Flera av dem lÂg bakom intrÂngen f–rra Âret p Tekniska H–gskolan i Stockholm. I det nu aktuella fallet har en tonÂring delgivits misstanke om brott. Det finns nÂgra enkla s”tt att minska risken f–r hackerintrÂng. S”kerhetspolisen rekommenderar bl a f–ljande: - Kryptera viktiga data och filer, t ex filen med l–senord som ”r enkel att komma Ât i Unix-milj–. - Om det finns en –ppen ingÂng i ett system som ”r anslutet till en sluten anv”ndargrupp finns risk f–r att hela systemet kan –ppnas. - HÂll is”r k”nsliga system och de publika. En databas som skall vara enkel att n b–r finnas i en separat dator. Annars kan hackers l”tt ta sig vidare in i de k”nsliga systemen. - L–senord ”r bra men r”cker inte f–r allt. Motringning och aktiva kort ”r bra komplement. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DYR DATORF÷RSźKRING: DSR (6/92) Datorst–lderna, fr”mst nya PC, har 20-faldigats de tv senaste Âren. Det har lett till att det blivit mycket dyrare att st–ldf–rs”kra datorerna. Enligt Skadia ”r den genomsnittligt utbetalda st–lders”ttningen 26 000 kr i vanliga fall, men f–r datorst–lder fÂr Skandia i snitt betala 70 000 kronor. Det ”r orsaken till de h–jda f–rs”kringspremierna. De flesta person- datorerna sj”ls under transporter och mellanlagring. N”r de kommit fram till r”tt mottagare brukar de bli b”ttre skyddade. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ FBI TOG PIRATER: DSR (6/92) FBI har slagit till mot USAs st–rsta piratgrupp - FAIRLIGHT Nyligen greps ledaren f–r Fairlight, en ung tjej kallad "The Not so Humble Babe". Hon riskerar nu 130 Ârs f”ngelse! Experter p pirat- kopiering betraktar tillslaget mot fairlight som ett avg–rande slag mot den organiserade formen av piratkopiering. M”rkligt nog var det en ren slump att allt avsl–jades. Ett programhus blev misst”nksam mot en tjej som pÂstod att hon arbetade f–r ett stort distributionsf–retag. Under den t”ckamnteln hade hon under tv Âr fÂtt mÂnga programhus att skicka varuprover p nya spel som ”nnu inte sl”ppts. N”r f–retaget kontrollerade hennes anst”llningsnummer stod det klart att "The Not so Humble Babe" hade bluffat f–r att komma –ver nya datorspel. Spel som hon och andra inom Fairlight snabbt kn”ckte och spred –ver hela v”rlden via pirat-BBS:er. źven en del svenska BBS:er ”r inblandade i verksamheten. Nu sysslade Fairlight inte bara med piratkopiering. Genom falska kreditkort k–pte man datorutrustning f–r hundratusentals kronor. Och genom en speciell teknik ringde man –ver hela v”rlden helt gratis. Allt ”r givetvis helt olagligt och nu stÂr bÂde "The Not so Humble Babe" och kompisen "The Grim Reaper" Âtalade f–r bl.a. bedr”geri, urkundsf–rfalskning, piratkopiering samt en rad andra brott. Sammanlagt kan alla Âtalspunkterna leda till mellan 30 och 130 Ârs f”ngelse! En rad andra amerikanska pirater fÂr ocks snart pÂh”lsning av FBI. I sin bostad f–rvarade n”mligen den kninnliga piratledaren en an- teckningsbok med namn och telefonnummer till de flesta pirater i USA. Vid f–rh–r har hon dessutom gett namn p alla inom Fairlight, samt alla andra hon k”nner som sysslar med piratkopiering. :::: Information L”mnad av Sub Zero :::: ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ FRANKRIKE SPIONERAR P‰ VźN OCH FIENDE: DSR (6/92) D de flesta spionorganisationer nedrustar och spionerna s–ker jobb som konsulter ger den franske presidenten sin spionorganisation DGSE en 10%-ig budgeth–jning f–r –kad underr”ttelseinh”mtning. Antalet handledare i DGSE har –kats med 30% och de allra hemligaste spionuppdragen under premi”rministerns direkta kontroll har ocks vuxit i antal. F–r”ndringarna har genomf–rts efter kritik f–r att den franska underr”ttelsetj”nsten i alltf–r h–g grad byggt p gamla officerares antaganden. Nu skall fler civila specialister rekryteras frÂn den allm”nt sett mycket kompetenta franska statsapparaten. Bed–mare frÂgar sig dock om f–r”ndringarna genomf–rs vid r”tt tidpunkt? Den amerikanska kongressen vill t ex minska CIA-anslagen f–r n”sta Âr med 800 miljoner dollar. De f d kommunistiska WP-staterna i –stra Europa har ocks gjort stora nedsk”rningar i sina underr”ttelseorganisationer. Vilka ska d de franska underr”ttelsem”nnen spionera pÂ? Enligt Pierre Marion, fransk ex-spionledare, spionerar DGSE regel- m”ssigt p amerikanska IBM och Texas Instrument fr”mst vid deras anl”ggningar i Frankrike. Allt vad som framkommer bearbetas och l”mnas till den delvis av franska staten ”gda Bull-gruppen. Amerikanska aff”rsm”n har blivit av med sina PC i Paris. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DATAINTR‰NG AV NYFIKENHET: DSR (6/92) Nyfikenhet och inte pengar har drivit en kvinna vid polismyndigheten i Tierp att ta sig in i skyddade dataregister med uppgifter om personer som inte hade med hennes tj”nsteuppdrag att g–ra. Det uppger hon till kriminalinspekt–ren vid f–runders–kningarna i Tierp, enligt tidningen Arbetarbladet. Kvinnan ertappades n”r hon tog fram ett personutdrag ut polisens allm”nna spaningsregister (ASP). Till kriminalinspekt–ren s”ger hon att hon har fÂtt det aktuella namnet av en manlig kamrat, som sÂlt en bil han inte fÂtt betalt f–r. Hon f–rnekar att det skulle vara frÂgan om ett best”llningsjobb. Namnet p kamraten ville hon f–rst inte uppge. Nu har hon ”ndrat sig och bÂde uppgett det samt bek”nt att hennes datas–kningar omfattade ett 20-tal personer. StatsÂklagare Stefan Karlmark har v”ckt Âtal mot kvinnan som misst”nks f–r olaga dataintrÂng. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ PIRATKOPIERING NY EKOBROTTSLIGHET: DSR (6/92) Sedan tre Âr ”r det straffbart att g–ra piratkopior av dataprogram. I ett mÂl i G”vle tingsr”tt i december ville en tilltalad bli frik”nd d”rf–r att ansÂg att piratkopiering var s vanligt att det borde vara tillÂtet. Det tyckte inte tingsr”tten. De flesta r”ttsfallen har hittills avsett kopiering av spelprogram och kopiering i mindre skala. Nybildade Business Software Alliance, BSA Sverige, anser det nu vara h–g tid att fokusera resurserna mot kopiering av nyttoprogram. Den verksamheten ber”knas motsvara ett Ârligt v”rde av 1 miljard kronor. I Sverige gÂr det inte att beg”ra husrannsakan i civilmÂl, som ”r den aktuella r”ttsprocessen i dessa fall. Husrannsakan ”r ofta n–dv”ndig f–r att s”kra bevisning om piratkopiering. FrÂn BSA Sverige har ocks experthj”lp st”llts i utsikt. Ut–ver skadestÂnd kan programkopior och datorer f–rklaras f–rverkad i domslut om piratkopiering. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ FOLK OCH R÷VARE I DATASAMHźLLET: DSR (6/92) Det har vid det h”r laget skrivits och debatterats en hel del om datas”kerhet och d”rtill angr”nsande frÂgor i framf–r allt fackpressen men ”ven i bredare medier. Speciellt efter nÂgon dramatisk incident, till exempel SPP-kuppen eller Unix-masken som ringlade runt i USAs n”tverk i slutet av 1988. Och nu senast, dataintrÂng av svenska hackers. Det ”r de tekniska och juridiska aspekterna som vanligtvis diskuteras. Det kan g”lla krav p beh–righetssystem och kryptering eller om ett datakryp ska klassas som "mask" eller "virus" samt upphovsr”ttsliga frÂgor. Och det ”r klart att det finns en teknisk sida av det h”r med datas”kerhet som man ska behandla med tekniska motmedel. Men det finns ocks en annan sida av problemet vilken kr”ver andra typer av l–sningar. Jag vill direkt pÂst att data- s”kerhet i f–rsta hand ”r en attitydsfrÂga och inte en teknikfrÂga. Det spelar till exempel ingen roll hur sofistikerad kryptering man anv”nder sig av om informationen samtidigt ”r l”tt Âtkomlig innan den krypterats eller efter det att den dekrypterats. Eller om personerna som konstruerar s”kerhetssystem inte ”r pÂlitliga. Att man inte mer allm”nt debatterat frÂgor kring moral och etik i det h”r sammanhanget beror s”kert p att det ”r frÂgor som ”r svÂra att definera och d”rf–r ocks l”tt framstÂr som lite "flummiga". Ett annat fenomen ”r att frÂgor om datas”kerhet blivit f–remÂl f–r de dubbla myternas effekt. Vissa ser virus och hackers i allting medan andra tror att alltsammans ”r pÂhittat och endast sensationsmakeri icensatt av massmedia. Nu ”r sÂrbarhet i och f–r sig ingenting onaturligt och det gÂr givetvis inte att helt undvika olyckor. Det ”r nÂgot vi helt enkelt fÂr acceptera. Men genom att vi vidgar vÂrt medvetande s gÂr det att minska sÂrbarheten. Fenomenet hackers (destruktiva hackers kallas ibland "crackers") ”r lÂngt ifrÂn det enda hotet. Ofrivilliga driftavbrott st”ller till stor oreda i datorsystem ute i v”rlden. F–r att inte tala om fel i programmen. Och av brotten svarar antagligen insiderbrott f–r den st–rsta delen. Men hackers ”r onekligen ett fascinerande och intressant fenomen som v”cker en del frÂgor. Hackers ”r n”mligen ett samlingsnamn p en odefinierad och vidstr”ckt skara. FrÂn b–rjan menade man mera "datorintresserad ungdom" i st–rsta allm”nhet, men med tiden har begreppet mer och mer –vergÂtt i betydelsen elektroniska vandaler, en sorts teknopater. Ett gemensamt drag f–r dessa destruktiva ”r anonymiteten och en b–jelse f–r elektroniskt klotter som tyder p att man befinner sig p stadiet "Kilroy was here". Vissa hackers kan alltf–r l”tt utnyttjas f–r speciella syften, till exempel industri- spionage eller rent av ”kta spionage. Att bryta upp nÂgon annans d–rr med en kofot, ”r i s gott som samtligas –gon en f–rbjuden handling. Men att ta sig in i ett fr”mmande datorsystem ”r f–r mÂnga, allt f–r mÂnga, endast en teknisk utmaning och inte nÂgot direkt f–rbjudet eller brottsligt. H”r har man uppenbart moraliska och etiska v”rden i samh”llet som inte riktigt h”ngt med i den snabba tekniska utvecklingen. Ett problem ”r att vuxenv”rlden inte har vÂgat –verf–ra moral och etik frÂn det tidigare samh”llet till den nya. Tv”rtom har man uppmuntrat vad man uppfattat som kreativa handlingar. Datas”kerhet ”r som sagt mer en moralfrÂga ”n en teknikfrÂga. Exempelvis fÂr man nog anse det som en logisk f–ljd att det i f–rsta hand ”r PC-datorer som ”r drabbade av virus. Det f–ljer naturligt, ja n”stan logiskt tvingande, ur bristen p programetik i synnerhet inom PC-v”rlden. Nu finns det vissa (bland annat Walter Holmer i en ins”ndare i Computer Sweden nummer 19) som s”ger att hackers fyller en nyttig funktion genom att de pÂvisar sÂrbarheten i datasystem och i samh”llet i stort. Javisst, och p samma s”tt pÂvisar m–rdare, vÂldt”cktsm”n och ligister –vrig sÂrbarhet i samh”llet. Om man kommer f–r att h”mta sin bil och finner att nÂgon har skurit s–nder alla d”cken s ska man vara tacksam f–r att ha blivit "upplyst" om det farliga i att l”mna bilen obevakad. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ NY ORGANISATION SźTTER STOPP F÷R PIRATKOPIERARE: DSR (6/92) Bild: En Stop-skylt med text - Varning! L”s denna broschyr innan du kopierar ett datorprogram. Text: I de butiker som st–der SIMP ska det finnas en broschyr med information om kopiering och vilka lagar som g”ller. Nu har Sverige fÂtt en egen intresseorganisation mot piratkopiering av datorspel. SIMP heter den och bestÂr av representanter frÂn Sveriges ledande spelimport–rer. -Vi kommer att samla bevis och samverka med polisen f–r att f bort piratkopieringen, ber”ttar Thomas Forsberg, ordf–rande i SIMP. SIMP, som stÂr f–r Spelprogramleverant–rernas Intressef–rening Mot Piratkopiering bildades i mitten av maj. K”rntruppen bestÂr av representanter frÂn de st–rsta svenska spelimport–rerna. -Det finns m–jlighet f–r butikerna ute i landet att bli st–dmedlemmar, ber”ttar Thomas Forsberg. D fÂr de en liten d–rrskylt, som visar att de ”r med och st–der oss. Dessutom ska alla som k–per ett spel i en "medlemsbutik" f en broschyr med information om kopiering och vilka lagar som g”ller. Samverkar med polisen SIMP kommer att samla bevis mot piratkopierarna f–r att direkt samverka med polisen. -Det finns tyv”rr ett dÂligt kunnande om datorspel rent upphovsm”ssigt inom polisen, s”ger Thomas Forsberg. Det hoppas vi kunna motverka genom att till exempel bjuda in ber–rda myndigheter till vÂra m–ten. Forsberg betonar att det f–rst och fr”mst ”r de kommersiella piraterna man vill komma Ât, allts de personer som tj”nar pengar p att kopiera och s”lja spel. Tipstelefon Allm”nheten kan ocks delta i jakten p piraterna, genom att ringa och l”mna tips p SIMPs tipstelefon. -Om ett tips leder till att en pirat grips, kan vi t”nka oss att dela ut nÂgon slags bel–ning, s”ger Forsberg, som ”r –vertygad om att SIMP kommer att uppn resultat. -I Danmark har man i princip kommit ifrÂn problemet med piratkopiering. Och kan danskarna, s kan v”l vi ocksÂ. Fotnot: Telefonnumret till SIMPs tipstelefon ”r 08-642 86 66. Tips- telefonen ”r –ppen dygnet runt. F–r information om SIMP, ring Hasse Gustafsson, 08-23 63 00. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SE UPP F÷R NYA FOLKSJUKDOMEN - TECHNOSTRESS: DSR (6/92) K”nner du dig matt och dÂsig efter en dag framf–r din dator p jobbet? Blir du nerv–s vid tanken att kommunicera med en annan m”nniska ansikte mot ansikte och inte via E-mail? K”nner du dig starkt attraherad till datorerna i din n”rhet? St”mmer symptomen in p dig kan du vara en bland mÂnga som lider av s kallad 'Technostress'. Enligt amerikanska psykologer accellererar den –kande datoriseringen arbetstakten och fÂr personalen att arbeta bÂde hÂrdare och l”ngre. Dessutom suddas gr”nsen mellan hem och kontor ut allt mer och mÂnga tar med sig jobb hem efter en normal arbetsdag. Kommunikationen p kontorert hÂller ocks p att f–r”ndras. Nu 'Talar' man via datorn och inte ansikte mot ansikte. Resultatet blir att sociala relationer p arbetsplatsen f–r- svinner helt. Receptet f–r att undvika technostress ”r enligt den amerikanske psykologen Craig Brod ganska enkelt. 1. Paus frÂn datorn var tjugonde minut. 2. F–rmedla personlig information ansikte mot ansikte och inte via datorn. 3. Spendera mer tid p icketekniska aktiviteter. :::: Information L”mnad av Mr Mac :::: ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SVERIGE MED I TELEPROJEKT: DSR (6/92) Sverige deltar i n”stan samma omfattning som EG-l”nderna i det stora projekt som ska f–rbereda framtidens integrerade bredbandsn”t (IBC-n”t) f–r telekommunikationer i Europa. Sverige satsar cirka 200 miljoner kronor av projektets totala kostnader, drygt sju miljarder kronor. Nutek skjuter till 100 miljoner. Ericsson, Televerket, Hasselblads och andra svenska f–retag bidrar tillsammans med lika mycket. Utvecklings- projektet sker inom ramen f–r det europeiska programmet Race II fram till 1996, d sj”lva utbyggnaden tar vid. Med bredbandsteknik kan telen”tet mycket snabbt –verf–ra stora informationsm”ngder som text, bilder och grafik f–r video, b–cker och andra trycksaker. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ PANG, DU źR R÷D!: DSR (6/92) F–r f–rsta gÂngen: Paintball i Sverige -n”r vuxna leker krig N””, det h”r ”r inte ett reportage om IRA eller Sendero Luminoso. H”r handlar det om mer eller mindre vuxna m”n som skjuter f”rgkulor p varandra i stor s”mja. Paintball -ny halvillegal innesport d”r Sverige tagit Em-medalj. Plus reporter Arne H––k har deltagit som oskuld vid fronten. Man skjuter allts p varandra med pistoler och blir ners”nkt med f”rg. Hundratals svenskar ”gnar sig Ât detta. Min f–rsta paintball- match tar ungef”r tolv sekunder. En listig fiende smyger upp bakom en sten och s”tter en kula i min v”nstra axel. Allt ”r –ver, med en r–d fl”ck p uniformaen som synligt bevis. Bakom forts”tter striden. Nio fullt vuxna men nÂgot yngre m”n Âlar, hukar, kryper och kravlar med dragna pistoler bland kottar och strÂn. Som i Rambo, dock med nÂn slags Sk–vde-karakt”r. -Det ”r det det handlar om, f–rklarar Peppe Bermejo som ”r arrang–r f–r Stockholms Viking Paintball Club. I Paintball fÂr man bli 10 Âr p nytt. Leka pang-pang med vuxna metoder. P en h–gre niv ”r det sport. Sverige tog silver i Em i fjol. Vuxna metoder betyder luftpistoler drivna med kolsyrepatroner, och mjuka plastkulor fyllda med f”rg. Vapnen ”r tr”ffs”kra p upp till 30 meter. Banan bestÂr av en enkel inh”gnad i skogen och en match ”r vunnen n”r alla i fiendelaget ”r skjutna, eller n”r man er–vrat deras flagga. Stor sport i andra l”nder -Paintball ”r en stor sport i USA, Finland och mÂnga andra l”nder, s”ger Peppe. D”r andv”nder de automatgev”r och till och med minor med f”rg. I Sverige ”r sÂdana olagliga. Man fÂr ha pistolerna, men egentligen inte skjuta p andra, s”ger Peppe. Den som blir tr”ffad kan g–ra en anm”lan. Men polisen ser mellan fingrarna, och banan hyr vi av kommunen. Ett skott direkt mot huden svider ordentligt, och ”r direkt farligt om det tr”ffar ett –ga. D”rf–r ”r s”kerhetsreglerna hÂrda och alla spelare mÂste b”ra en mask a'la Dart Vader. De krigiska uniformerna b”rs f–r att ge spelarna kamouflage i terr”ngen. Deltagarna v”rvas genom mun-till-mun metoden, eller diskreta annonser. Ofta ”r det kompisg”ng eller f–retag som m–ter varandra i en match. -Jag fick nys om det genom TV, ber”ttar Janne, en av dagens spelare. Fast d”r handlade det om halvgalna nazzar som tr”nade raskrig. Sj”lv ville jag pr–va p f–r att g–ra nÂgot nytt och annorlunda, jag ”r ingen vapen- galning. Jag har inte ens gjort lumpen. -Paintball ”r p sitt s”tt mer realistiskt ”n de –vningar vi har, s”ger Erik som ”r kadett och ska b–rja p krigsh–gskolan. H”r tr”ffar man n”r man skjuter. Det ”r sp”nnande. Finns det inte en risk f–r att spelet utnyttjas av ljusskygga organisationer? -De l”r ha sina "–vningar" ”ndÂ, s”ger Peppe. H”r ”r vi inte intresserade av nÂgra stridspittar. -Om spelet blir godk”nt och kan spelas –ppet i klubbform kan man hÂlla sÂdana typer borta, s”ger Janne. 18-Ârsgr”ns Paintball kommer INTE att bli sanktionerat, enligt Hans Sj–lund, chef f–r stockhomspolisens vapengrupp. -Men vi kan inte heller stoppa spelet. Kolsyrepistoler med svagt tryck klassas som leksaker. Den ”nda gr”ns vi har ”r en 18-Ârs gr”ns f–r innehav. -Jag konfronteras dagligen med sÂdana typer som vill skjuta p varandra. Personligen gillar jag det inte, det ”r ju fullkomligt meningsl–st... Fotnot: Namnen Janne och Erik ”r fingerade. :::: Information L”mnad av Sub Zero :::: ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SźKERHETSKALENDER: DSR (6/92) 18-20 maj - Brand 92, Uppsala (SBF) 21-22 maj - Verkskyddskonferens, HindÂs (SVF) 10-11 jun - St–ld, rÂn, mm, S–dert”lje (SAF/SSF) 8-11 jul - Europrotection, Paris 15-19 jul - Sikring 92, Herning (DK) 14-17 sep - ASIS International, San Antonio 13-16 okt - Security, Essen 12-13 nov - Securitasdagarna, Stockholm 3 dec - Risk Management-seminarium, Stockholm (SAF) 1993 10-13 maj - IFSEC, Birmingham 30 aug-2 sep - Skydd 93, Stockholm ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ // GAMLA GL÷MDA // ------------------------------------------ \\GAMLA GL÷MDA\\ DATORER SJźLS SOM ALDRIG F÷RR: DSR (O/91) Polisen i G–teborg uppskattar att det stulits datorer f–r 100 miljoner de senaste tv Âren. I Stockholm har datorer f–r 50 miljoner f–rekommit senaste Âret. Nyligen blev MÂnadsjournalen av med elva datorer av m”rket Macintosh f–r 350 000 kronor och i somras f–rsvann datorer f–r 300 000 kronor p Svenska Dagbladet. I hela landet kommer i Âr sannolikt mest persondatorer till ett v”rde av 1,5 miljarder att ha stulits. Och detta beror till stor del p dÂlig ordning och reda. Inbrottslarm, lÂs, st–ldm”rkning och intern –vervakning ”r nÂgra enkla grepp som radikalt skulle minska den siffran. F–r vem ”r det som fÂr betala det stulna? Finns f–rs”kring ”r det Âtminstone momentant f–rs”kringsbolagen som fÂr g emellan, men egentligen ”r det kollektivet f–rs”kringstagare som p ett eller annat s”tt fÂr punga ut. Endera ers”tts de bestulna frÂn f–rs”kringsbolagens premieint”kter eller tvingas bolagen h–ja premierna pÂf–ljande Âr f–r att f f–rs”kringsr–relsen att g ihop. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DSR tar g”rna emot nya sponsor/support System. Om du har speciellt intresse f–r Rapporten, och vill st–dja DSR -- L”mna ditt BBS nummer -- och annan information p THE STASH Bulletin Board System. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ Anonymous :: +45-###-##### -------- Sedes Diaboli :: +46-###-##### 16.8 kbps DSR DK 2400 bps DSR Information THE STASH - Svenska Rapporten Support BBS - Den Svenska Rapporten #1 Node 14.4k bps, 170+ Megs, Dygnet Runt ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ Detta Avslutar Detta DSR Numret Nr. 06 (del 1 av 3) Sl”ppt Juni 30, 1992 av TC Editor av Den Svenska Rapporten ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________