. VALLMOVŸXTER . (papaveraceae)


Vallmov”xten ”r benemningen p en stor grupp av –rter. V”xten andv”nds
som prydnadsv”xt, men ock i vissa fall som br–dkrydda. 
Det finns som nyss n”mnt en hel del arter, 850 stycken. De flesta v”xer
i de temporerade omrÂdena, medelhavsomrÂdet –stra Asien. 
Av alla dessa arter finns det 5stycken som v”xter fritt i Sverige;
Kornvallmo (papaver rhoe`as), RÂgvallmo, ‰lervallmo (papaver du`bium)
Opievallmo (papaver somni`ferum).
Vallmov”xternas fr–n ”r oljerika och en del av v”xterna innehÂller
mj–lksafter. Denna mj–lksaft kann innehÂlla tex. en rad olika alkaloider
d”ribland morfin (se n”rmre p alkoider).

 
Vallmos drog v”rkan
-------------------

De vallmo v”xter man kan andv”nda till att framst”lla droger ”r fr”mst
; Opievallmo och Ske–rt. Det ”r mest f–r deras starka koncentration av 
alkoider som dessa ”r att f–redra. 
Det ”r mj–lksaften frÂn kapslarna som innehÂller det mesta av
drogerna.

OPIEVALLMO - SÂv”l  de  torra kapslarna som  rÂopium  innehÂller ett starkt
             koncentrat av de giftiga alkoiderna. 
             Opiumet  man  utvinner  frÂn  kapslarna,  v”rkar  s–vande  och
             sm”rtlindrande  n”r  det  innehÂller morfin.  Kodein finns och 
             v”rkar ocksp tillviss del, men inte i samma grad som morfinet. 
             Pavarinet,  en  annan  alkoid i opiumet,  har en kramp l–sande 
             effekt p de glatta musklerna.  
             Opium  innehÂller  omkring  12%  morfin,  de  torra  kapslarna 
             betydligt mindre (0.3-1.2%). 
             De viktigaste alkoiderna i vallmo ”r morfin,  kodein,  thebain
             papaverin, narkotin och narcein. 

SKE÷RT     - BÂde –rtstÂnd och r–tter har medecinsk andv”ndning. 
             ÷rtstÂndet  b–r g”rna  sk–rdas Mars-Maj dvs.  f–re  blommning. 
             Rotstockarna  sk–rdas  d”remot under h–sten.  Torkning b–r ske 
             omedelbart  efter sk–rd vid en  temperatur  av upp  till 80ƒC.
             Drogen  innehÂller  alkoider som stÂr opiemvallmo mycket n”ra.
	     Det  inneb”r  att den har en lugnande effect  p det  centrala 
             nervsystemet samt att den ”ger sm”rtstillande och krampl–sande 
             effekter. 
             Man  finner i  drogen  0.5%  alkoider,  av  vilka  chelidonin, 
             chelerythrin  och  sanguinarin  ”r  de  viktigaste;   dessutom 
             f–rekommer  organiska  syror,  spÂr  av  en  icke n”rmare k”nd 
             etrisk  olja samt  proteolystiska  enzymer i den f”rska mj–lk-
             saften.
             Mycket giftig v”xt.


Alkoider
--------

Alkoiden fick sin betecking av den tyska forskaren Meissner (1792-1853).
Han  uppt”ckte  att de  ”mnen  som fanns  kvar i opium,  efter det att man 
isolerat de gifitiga ”mnena, inte gick att l–sa i vatten. D”remot gick det
att l–sa ”mnena i en del organiska l–sningar typ alkohol och eter. 
ALKoiden fick sitt namn utav att dom er basiska (alka=bas).
I v”xterna ”r alkoiderna  n”stan alltid bundna till olika organiska syror.
Typ;  oxalsyra,  ”ttiksyra,  vinsyra osv.  Ifall man tillreder ett vatten- 
extrakt av v”xten och tills”tter en bas, s f”lls alkioden ut. 
Den lÂter sig ocksp utf”llas av garvsyra.  Men  ett  –verskott av garvsyra
kan leda till att tex. morfin och atropin Âter gÂr i l–sningen.
Vid alkoid  f–rgiftning ska man inta aktivt kol utblandat i vatten.  Detta 
binder noch neutraliserar n”mligen de giftiga ”mnena.
Vid kramper och medvetsl–shet ska l”kare kontaktas. 
En  v”xt som  opievallmo  innehÂller 45  olika akloider,  mer eller mindre 
giftiga.  En del vallmo v”xter typ. kornvallmo innehÂller s lite alkoider
att de kan anses som ofarliga.   


Olika vallmov”xter
------------------

Skel–rt (chelidonium majus)
 3-5dm.  V”xer fr”mst vid  v”gar,  stenr–s,  tr”dgÂrdar.  Blommar Maj-Aug.
 Bladen ”r tunna, ljusgr–na,  parbladiga. Blommorna gula. Blommar i flock.
 Kronan ”r 4-talig. StÂnadre talrika. Frukten blomman b”r ”r en lÂng skida
 som ”r svagt gulr–d. Skarp mj–lksaft. 
 (se n”rmre: vallmos drog v”rkan)

Fj”llvallmo (papaver radicatum)
 1-2dm. V”xer fr”mst i  grusmark. V”xer i tex.  Lappland. Blommar Juli-Aug.
 Sj”lken ”r bladl–s men har bald i rosett.

Kornvallmo (papaver rhoe`as)
 2-6dm.  V”xer fr”mst vid  Âkrar och v”glanter.  Blommar Juli-Aug och ”r en 
 1-Ârig v”xt.  HÂrig sj”lk.  Blommorna ”r  blodr–da.  Kronbalden breda, med 
 m–rk fl”ck vid basen. Frukten ”r en kapsel som ”r rundad och glatt.
 S”lsynt.

Spikvallmo (papaver argemone)
 1-4dm.  V”xer fr”mst vid  Âkraar och trivs i grusmark.  Blommar Juni-Juli.
 Ÿr en 1-Ârig v”xt.  Sj”lken ”r hoptryckt och hÂrig. Blommorna ”r blodr–da.
 Kronbladen  smala,  med stor, m–rk fl”ck  vid basen.  Frukten ”r en avlÂng
 kapsel med styva tilltryckta borst. 

RÂgvallmo (papaver dubium)
 2-5dm.  V”xer  fr”mst i Âkrar och  v”gkanter.  Blommar Juni-Juli.  1-Ârig.
 Nedtill utstÂende, uptill tilltryckta hÂr. Blommorna ”r tegelr–da. 
 Frukten ”r en avlÂng glatt kapsel.

Opievallmo (papaver somni`ferum)
 Upp till 1m. Blommar Juni-Aug.  1-Ârig v”xt.  Sj”lken ”r hÂrig. V”xten har 
 vita, r–da eller violett f”rgade blommor.  
 (se n”rmre: vallmos drog v”rkan)



 Fakta sammlade av Aramis - Februari 11, med andledning av den fina 
 tr”dgÂrd jag ska skaffa.  

 k”llsortering: L”kev”xter, Focus(a-–), Giftigav”xter, F”ltflora