Hallucinogener Uppdelning efter hallucinogenernas kemi. Grupp 1 Hallucinogener kemiskt besl”ktade med .. hj”rnans transmittorer/receptorer. A) źmnen som (i f–rsta hand) ”r besl”ktade med centrala . nervsystemets transmittorer (seretonin, dopamin... m fl) . alkaloider syntetiska . ------------------ --------------------- . meskalin LSD25 . psilocin(/-cybin) MDMA (ecstacy) och andra . bufotenin 'designade droger', typ . DMT 2CB, DOB, DOM, 2CT2, DOET, ....LE-25, m fl. B) Delirianter. źmnen med antikolinerg verkan. . (PÂverkar parasympatiska nervsystemet.) . Atropin, muskazon, muskimol, ibotensyra, hyoscyamin, . skopolamin, tropan. NÂgra eller flera (och f–rmodligen fler ”n dessa) . av dessa ”mnen finns i f–ljande v”xter: datura, belladonna, . bolm–rt, r–d flugsvamp m fl. . Dessutom har vissa antipsykotiska och antidepresiva farmaka . atropinliknande verkan. Grupp 2 ÷vriga hallucinogener . cannabinoider . fencyklidin (PCP) . MAO-h”mmare (MAO-inhibitorer) Hallucinogener/psykotomimetika/psykedeliska droger beskrivs allm”nt som ”mnen med f–rmÂga att framkalla –vergÂende psykoser. Grupp 1A, ”r ”mnen med ofta oerh–rt stark verkan p centrala nervsystemet. Serotonin och dopamin ”r ”mnen som uppr”tthÂller stabil tankeverksamhet - de delar ocks delvis system - och ser till att omgivningen uppfattas korrekt. N”r dessa slÂs ut omvandlas verkligheten till ett kalejdoskop av ljus, f”rger, bilder och m–nster. Musik kan utl–sa synhallucinationer. Grupp 1B, innehÂller ”mnen vilka ers”tter acetylkolin i det parasympatiska nervsystemet. Om dosen ”r tillr”ckligt h–g sprider sig verkan till det centrala nervsystemet och ger f–rvirring. Oftast somnar anv”ndaren sedan in och upplever naturtrogna hallucinationer, d”r han har tagit rollen som ett djur eller fÂgel. Anv”ndaren kan k”nna sig sj”lv flyga –ver marken. H”xorna "fl–g till BlÂkulla" med hj”lp av v”xter innehÂllande atropin och liknande ”mnen. Dessa ”mnen saknar idag helt betydelse som knark (l”s: de s”ljs inte), ”ven om de verkar ha haft viss betydelse f–rr, f–rmodligen f–r att det inte fanns nÂgot b”ttre. Ibland f–rekommer det dock att det s”ljs datura p gatan i USA (ovanligt). Vissa vill hellre kalla dessa ”mnen deliriumframkallande ist”llet f–r psykedeliska. Dock passar de in i beskrivningen av hallucinogener ovan. (Delirium ”r en psykos.) H”mningen av acetylkolinets verkningar ger upphov till –kad hj”rtfrekvens, nedsatt salivbildning, vidgade pupiller samt minskad svettavs–ndring. Effekter som ocks framkallas av cannabis. Grupp 2. Cannabinoider fÂs frÂn hampa (cannabis sativa ssp. indica). źmnenas verknings- och uts–ndringsmekanismer ”r bara delvis k”nda. Nyligen uppt”cktes ett kroppseget ”mne, anandamid, med identisk verkan med cannabinoiden THC. MAO (monoaminoxidas)-h”mmare ”r ”mnen som hindrar monoaminoxidas frÂn att utf–ra sitt arbete, dvs att bryta ner signalsubstanserna. Det finns tv typer av MAO, typ 1 som bryter ned serotonin och noradrenalin. Och typ tv som bl a bryter ned dopamin. Tillf–rs en h”mmare, t ex harmalin, utl–ses stor gl”dje och hallucinationer. Dessa m”rkliga effekter har anv”nts f–r att kurera depressioner. I Sverige har det bruket upph–rt eftersom depressionen tenderar att f–rst”rkas efter en tids medikation. Dock ”r nya, kontroversiella medel, som Prozac MAO-h”mmare. Vissa droger som inte klassificeras som psykedeliska preparat kan ge upphov till hallucinationer. Kokain kan ge pseudohallucinationer och vid abstinens taktila hallucinationer (myrkrypningar). Vid avslutat missbruk av bensodiazepiner f–rekommer kinestetiska hallucinationer d syncentrum tolkar information felaktigt. En sk designad drog, typ ecstacy, fÂs ofta genom att korsa amfetamin med en meskalinliknande struktur. SÂdana ”mnen finns det gott om! Alexander T. Shulgin beskriver i sitt verk, "Phenylethylamines I've known and loved" hundraÂttiosju ”mnen med bl a typisk 'empatogen' verkan. 'Empatogen' ”r ett nytt ord som uppkommit f–r att skilja dessa nya ”mnen frÂn de klassiskt hallucinogena/psykedeliska, som ist”llet kallas enteogena. Ordet empatogen (av eng: empathy) valdes f–r att understryka att deras verkan snarare f–r”ndrar sinnesst”mning ”n varseblivning. Detta senare ”r annars ett n–dv”ndigt ont f–r att ”mnet ska kunna klassificeras som hallucinogent. De nya orden hittades ocks p f–r att f–rhindra sammanblandning med andra "skr”ddarsydda" droger, exempelvis designade fentanyler, syntetiska opiater vilkas verkningar ”r narkotiska och inte psykedeliska. Hallucinogenerna kan allts - efter deras verkningar - delas upp i: enteogener, empatogener och "delirianter" (antikolinergika). Men som jag sa innan (p ett annat s”tt) s tillh–r delirianterna egentligen enteogenerna, men eftersom alla k”llor envetet envisas med att skilja dem Ât fÂr v”l jag g–ra detsamma. Cannabis (hasch, marijuana) ”r nog n”rmast ett enteogent preparat men har ocks vissa "sinnesst”mningsh–jande" egenskaper. Men det har ”ven LSD (enteogen) d det tas i mycket sm m”ngder; d upptr”der karakteristiska cannabisverkningar. PCP kan h–ra till vilken grupp som helst och ingen. źmnet ”r ganska likt kokain (?). Ofta blandas dyrt kokain ut med billigt PCP. Problemet ”r bara att PCP ”r ungef”r lika skadligt som att k–ra en sl”gga genom skallen, som en amerikansk kemist sa. Eftersom det ”r s farligt ”r det ovanligt att ”mnet s”ljs p gatan idag. MAO-h”mmarnas verkningar brukar karakteriseras som enteogena, men de innehÂller ju ocks som jag sa tidigare inslag av stor gl”dje. De ”ndrar sinnesst”mningen p ett radikalt s”tt. Ett slags empatogener allts (Inte sant, men en bra beskrivning). Att MAO-h”mmare s”ljs p gatan ”r mycket ovanligt (i niv med datura). Skillnaden mellan hallucinogener och centralstimulantia. Eftersom meskalin ”r en enteogen och amfetamin en centralstimulant och om man korsar dessa en empatogen fÂs, gÂr det att r”kna ut att skillnaden mellan enteogener och centralstimulanter ”r svÂr att dra. Det ”r ett problem. Men vissa struntar i det och buntar samman alltihop till 'de psykotropa ”mnena'. Andra fÂr n–ja sig med olika "nivÂer", frÂn enteogener, till empatogener, till stimulanter. H”r b–r till”ggas att mÂnga enteogener "inducerar" eufori (i likhet med centralstimulantia, dock i mycket l”gre grad), de har allts mindre stimulerande egenskaper. źven det motsatta g”ller, att vissa centralstimulantia kan ge hallucinationer (typ kokain). Terence McKenna f–reslog en gÂng ett sorts periodiskt system f–r de psykotropa ”mnena. Kokain (centralstimulant) kan ge hallucinationer, men ”mnet r”knas ”nd inte till hallucinogenerna. Detta f–r att kokain och amfetamin i huvudsak riktar in sig p att stimulera utbytet av transmittorer mellan synapserna. LSD och andra liknande enteogener "st–r" utbytet, vilket kokain och amfetamin tydligen inte g–r i s”rskilt stor utstr”ckning. St–rningen beror p att transmittorernas och enteogenernas kemiska strukturer ”r likartade. Serotonin, adrenalin och noradrenalin, samt dopamin ”r derivat av fenyletylamin. Det ”r ”ven LSD, meskalin och amfetamin. Eftersom de olika signalsubstanserna har olika "uppgifter" , ger en st–rning av en godtycklig substans upphov till karakteristiska verkningar. Enteogenerna riktar huvudsakligen in sig p att st–ra serotoninutbytet och empatogener som ecstacy pÂverkar i huvudsak dopamin. (Observera: i huvudsak, skillnader finns.) Amfetaminer ger kroppen en massa energi. Inte p samma s”tt som kolhydrater och fett utan ”mnet frig–r ist”llet redan befintlig, lagrad energi. S verkar ”ven adrenalin. Dessa ”mnen startar en fysiologisk reaktion som har till syfte att g–ra en individ beredd f–r anfall eller flykt. En sk”mtare sa att det ”r d”rf–r amfetamin kan utl–sa f–rf–ljelsemani.