
                               SKNINGEN
                               ---------

 Skningen r inte som andra.
 Framfrallt r han vacker.
 Han har inte Stockholmarens lmska blick, inte heller Gteborgarens hysteriska
 talestt eller Smllningens hasande gng. Inte Srmlnningens lga fotvalv
 eller Medelpadingens kutryggiga dolskhet.
 Nej, Skningen r i sanning en prydnad fr mnskligheten. Likt ett
 majesttiskt monument hjer han sig ver sltten. Hans blick r rligt
 trofast, hans kinder glder av hlsa och hans hllning r rakryggat reslig.

 Men allra vackrast r han inuti.
 Dr klappar ett delt hjrta och dr har en obeflckad karaktr tagit sitt
 ste.
 Lgg drtill en nstan verjordisk snabbhet i tanken, en klokhet och en
 knslighet som saknar motstycke ngonstans. Stll honom infr de svraste
 problem, stapla upp framfr honom all jordens bekymmer, kom till honom med
 konflikter och elnde, Han kommer att lyssna tlmodigt p Dina jmmerliga
 klagovisor, men Du kommer ocks att finna trst i hans kloka lsningar p
 vrldsalltets dilemma.
-  Jaja, ska Du hra Honom sga, de bler nock bra med de. Genom sekler av
 medgngar och motgngar, sociala och kulturella revolutioner, ockupationer 
 och allehanda irriterande intrng i vardagen, har Skningen lrt sig att 
 kommer det bara tid kommert skert ocks rd. 

 Blir man bara siddande r jordelivet inte konstigare beskaffat n att det
 efter ett tag tergr i normala gngor frr eller senare. Detta hindrar inte
 att Skningen bde lrt sig ingripa i skeendena och ibland kan ertappas
 knna bde upprrdhet och engagemang.

 Ner skriven av Marcus Wendel
 Redigerad och verfrd till fil av Magnus Jern 23/8 1990

                         H E J A   S K  N E !!!

