Fljande r en avskrift av valda delar av sidorna 194-203 i kapitlet 
"Kraft att pverka medvetandet", i boken "Vxternas makt" (1977), av 
Brendan Lehane. Svensk versttning Bertil Wahlin. verfrt till PC8 av
Medtim. Boken r frn 1977, s urskta de frekommande sakfelen. 

INNEHLL:
    Peyote
    Ololiuqui
    Alruna
    Koka
    Betelpalm
    Ayahuasca
    Kava-kava
    Khat
    Magisk svamp



PEYOTE, Lophophora williamsii

Denna kaktus vxer i Texas, i Rio-Grande-dalen, och i norra och centrala
Mexiko. Den r liten, sllan mer n 4cm hg och 10 cm i diameter. Dess yta
r grgrn och dess blommor varierar frn vitt till blekt skrt. ver den
morotsliknande roten vxer blen ut som en kudde med versidan
delad i 7 eller flera klyftor, ungefr som en skalad apelsin. Kudden 
innehller de aktiva substanserna som r mycket efterskta. De kallas ibland
fr "mescal buttons", meskalinknappar. Peyotl var det aztekiska namnet.

Amerikanska indianer svljer vanligen knapparna ra efter att ha mjukat upp
dem med sin saliv. Delvis beroende p konsumenten, delvis p tillfllet kan
de ta mellan fyra och trettio knappar eller mer i fljd, under flera dagar.
Ibland lggs knapparna i vatten ngon tid och vattnet dricks. Torkade
har knapparna obegrnsad hllbarhet. 
Nio alkaloider har isolerats frn kaktusen men meskalin r den frmsta 
orsaken till de efterskta verkningarna. Den samlade verkan av alla
komponenterna upplever de som ter hela knappen men inte de som intar 
meskalin oralt eller genom injektion fr psykiatriska eller andra
syften. Bde vxten och extrakten r starkt hallucinogena.

Meskalinhallucinationer har beskrivits som "en orgie av knslor och syner".
Den mest vltaliga skildringen str Aldous Huxley fr r 1953: "Jag sg
vad Adam hade sett p skapelsens morgon - undret steg fr steg, av naken
tillvaro... Existens, medvetenhet, salighet - fr frsta gngen frstod
jag... precis och helt, vad dessa underbara ord innebar... Jag lngtade
att bli ensam med Evigheten i en blomma." Verkan av att ta hela knappar
tycks flja ett allmnt mnster: en stund av euforiskt lugn med starkt
frhjd medvetenhet, ledande till visioner av fantastisk glans - frger,
geometriska figurer, vanliga scener och freml, frsatta i hemska
och ofta groteska samband.

Anvndningen av peyote gr via aztekernas rike tillbaka till sagans och
myternas tid. Skert har kaktusen alltid haft starka religisa anknytningar.
Det var bde en gud och en vg till himlen. Nr spanjorerna ervrade Mexiko,
frmdde de inte undertrycka de religisa ritualer, som var frenade
med vxten, Januari-festen, vilken ledde till att hela stammar var
frgiftade dagar i fljd och fretog pilgrimsfrder till omrden, dr
Peyote vxte i verfld. P s stt kom dyrkan av vxten att uppg i
kristendomen. Under 1900-talet frde en grupp indianer, som bildade
De Infddas Amerikanska Kyrka en lng laglig strid i Hgsta Domstolen,
sedan deras anvndning av peyote som det centrala i deras i vrigt
kristna gudstjnst hade frbjudits. De vann processen.


OLOLIUQUI, Rivea corymbosa

Som slingervxt banar Rivea Corymbosa sin vg ver omgivande rter och buskar
och skjuter ut trumpetliknande blommmor inte olika de hos trdgrdsogrset
kervinda, vars familj den tillhr. Riveas blommor r vita och sitter i klasar,
var och en bildande en stor frkapsel. Ehuru vxtens anvndning som
hallucinogen frmst r inskrnkt till Mexiko, finns den i Centralamerika,
Florida och Vstindien. Lnge frdrjdes dess klassificering, eftersom
frna, som anvndes fr att framkalla de dramatiska effekterna, vanligen
blandades med sdana av beslktade eller likartade vxter, huvudsakligen
vindevxter. Mycket som kan sgas om Rivea gller lika mycket dessa andra.

Fr 50 r sedan misstnkte f vetenskapsmn den verkliga kllan till drogen
ololiuqui, ehuru mycket var knt om dess anvndning bland mexikanska
indianer. I sjlva verket ansgs det uteslutet att ur vindevxter utvinna
verksamma alkaloider. Det var frst 1955, som Riveas dolda verkan
avsljades fr vetenskapen, trots att dess anvndning bland mexikaner gick
rhundraden tillbaka. Fem r senare upptckte samme Albert Hofmann, som
hade syntetiserat de aktiva substanserna i mjldryga, att det var samma
mjldrygealkaloider, som gav Rivea dessa hallucinogena verkningar.
Huvudbestndsdellen r D-lysersyreamin, ven knt som ergin. Det gngse
sttet att anvnda drogen r att mala frna, blta dem i vatten och dricka
den silade vtskan.

Om aztekernas stt att konsumera frna av ololiuqui skrev en 1600-tals
franciskanerprst: "Nr prster och indianer umgicks med gudar och nskade
f veta ngot om framtiden, tog de denna vxt och frgiftade sig sjlva och
drefter sg de tusen visioner och tusen demoner." De fysiska effekterna av
vxten innefattar apati och smrtlindring. I kontrast till denna frlust av
kroppslig knsel tycks sinnets vakenhet ka. Freml framtrder tydligare,
frsts lttare. De visioner som fljer, innefattar ofta mrkliga
frgkombinationer och det upptrder sm mnniskor eller andra varelser.
Dessa och andra terkommande teman varierar med personens kulturella
bakgrund.

Liksom peyote har ololiuqui varit viktig i de amerikanska indianernas
religisa seder alltsedan Mexikos frhistoriska tid. En gud antogs bo i
frna och bde frn och offer till den dr bosatta guden skulle lmnas p
platser, dr gudomlig vlsignelse sktes, t ex bland fdernervda avgudar.
Aztekernas namn p vxten frbinder den med ormar. Nr ett offer skulle
verkstllas, brnde aztekerna frna och blandade askan med extrakt frn
andra vxter och med olika djur, levande eller dda. Blandningen gned de
sedan in p sina kroppar fr att skaffa sig mod och inspiration. I nyare
tid har i Frenta staterna nrbeslktade arter odlats fr sina
hallucinogena verkningar. Men potenta arter har avlgsnats frn de legala
utsdesmarknaden.

ALRUNA, Mandragora officinarum

Det finns sex knda arter av alruna, vxande frn Sydeuropa till Himalaya.
Den i historien och i myter mest knda, den europeiska alrunan r inhemska
i Sydeuropa. Det r en art inom familjen Solanaceae, som innefattar potatis
och tomat svl som ngra andra av vrldens mest virulenta giftvxter. Det
r en perenn rt med tjock hrd rot, som kan n en meters djup. Dess
bengenhet att grena sig ger den ofta en viss likhet med mnskliga figurer.
Frn denna likhet kommer mnga av dess magiska attribut. Bladen vxer frn
plantans nedre del och nr mellan 15 och 20 cm i lngd. De klocklika
blommorna r vita eller blekt purpurfrgade och det runda, tjocka bret r
gult.

D vxten bereddes fr konsumtion lmnades roten antingen kvar att ruttna -
i 60 dagar, beroende p freskrifterna, efter vilken tid den frna och
stinkande massan var klar att ta som den var eller i en tillredd vlling -
eller kokades. Bladen lades ocks i kokande vatten fr at bli ett verksamt
te. Ett av vxtens huvudsakliga anvndningsomrden under medeltiden var att
som gift blandas i smakligare rtter.
  Bland de alkaloider som ingr i vxten, finns skopolamin, atropin,
hyoscyamin och mandragorin. Hyoscyamin och atropin ger en omedelbar
upphetsning, fljd av dvala. I mindre utstrckning r det ocks ett
resultat av andra alkaloider. Vxten innehller ddliga gifter.

De mnga i viss grad ofrutsgbara verkningarna av Alruna , tillsammans med
myter och magiska riter, till vilka den associerats, har gett vxten en
lng rad egenskaper, bl a - p grund av signaturlranstillmpning av dess
mnniskoliknande rtter - som verksamt afrodisiakum. I sjlva verket ger
den en kort stund av upphetsning, inklusive kning av hjrtverksamheten,
temperaturstegring och yrsel. Stora eller upprepade doser kan leda till
delirium, koma eller dden. Sm balanserade doser kan helt enkelt framkalla
lngvarig dsighet. Dioskorides och senare frfattare rapporterar om dess
anvndning som bedvningsmedel vid operationer. Frukterna lades ibland
under en patients huvudkudde fr att hjlpa vederbrande att sova.

Frsta Mose Bok lter tydligt frst - i historien om Lea, Rakel och Jakob
- att alruna ansgs framkalla fruktsamhet hos kvinnor. Den har skerligen
anvnts s sedan ldsta tider i anslutning till magi, krleksakter och
hxkonst. Kejsar Rudolf II hll ett stort antal torkade rtter som dockor,
kldde dem i granna klder och badade dem en gng i veckan. Hxor blandade
saft av alruna och andra vxter och gned in blandningen i sina kroppar,
varefter de i fantasin gav sig ivg ut p kosmiska utflykter - tidiga
exempel p "trip". ENligt en vida spridd medeltida tro vxte alrunor under
galgar, dr mn hade hngts, De antogs kunna spira upp frn den sperma, som
avgavs av grningsmannen i ddsryckningarna.

KOKA, Erythroxylum coca

Kokabusken, som r inhemsk p de frodiga stra sluttningarna av Anderna och
i Amasonflodens klldalar, i Peru, Bolivia och Ecuador, knns igen p sin
rda ved och de tjocka bladen. Den odlas ocks i Indonesien och Ceylon, dr
andra mindre verkningsfulla arter av slktet r inhemska. Dess blommor r
sm och vita, frukterna rda och kttiga. Bladen, som r den del som r
mest rik p aktiva kemikalier, vxer till 6-7 cm lngd. Koka r det
vanligaste namnet, men det har andra i olika delar av vrlden, bland dem
ipadu. Ett nyplanterat trd nr full storlek och har anvndbara blad efter
ungefr 4 r.

Den viktigaste alkaloiden i bladen r kokain, frst isolerat r 1885.
(Frhoppningar vcktes d att det kunde vara ett alternativ till morfin och
vara en vg bort frn morfinmissbruket.)
  Kokain kan p mnga stt komma in i blodsystemet. Man kan dricka, rka,
snusa eller gno in preparatet (i tandkttet eller vilken annan slemhinna
som helst). Bladen sjlva innehller andra alkaloider och nrstende mnen.
Peruanska indianer och andra tuggade helt enkelt p de torkade bladen;
ibland gjorde de en grt genom att blanda dem med andra blad eller med kalk
i kalebasser. DE sgs anvnda omkring 2 uns (ca 28 gram) blad varje dag.

Verkningarna av rent kokain r lngt strre och - bortsett frn
anvndningen fr medicinska ndaml (bedvningsmedel etc) under noga
reglerade betingelser - farligare och mera tillvnjande n d bladen
tuggas, vilket sker dagligen bland, som odlar vxten. Kokain verkar som
adrenalin i kroppen. Det orsakar en knsla av upprymdhet, men sedan kommer
depression och apati. Upprepad frtring av kokain inte bara drar samman
pulsdrorna och anstrnger hjrtat, utan orsakar ocks akuta mentala
rubbningar. Bladen  andra sidan kar pulstakten och framkallar
hjrtklappning men ger samtidigt en knsla av styrka. Aptiten dremot
minskar. Europeiska resenrer till Anderna har ocks funnit att bladen
underlttade att klara de hga hjderna.

Liksom de flesta andra drogvxter i denna del av vrlden har kokavxten en
lng historia i religisa sammanhang. Ankomsten av Pizarro och spanjorerna
till Peru och utvecklingen av guldgruvorna dr medfrde en desdiger
vndning i dess historia. Slavar som sattes in i guldgruvorna fick en
daglig ranson, som kade deras arbetsinsats men ocks minskade deras knsla
av vantrivsel. Liknande anvndning av vxten har frekommit i senare tid,
som ett opiat fr underbetalda arbetare. Ett utmrkt postsystem i Peru,
baserat p lpare, har ofta psttts fungera s bra tack varre kokabladen.
Kokain anvnds nu mindre inom medicinen n tidigare, d dess goda
verkningar kommer frst i andra rummet, efter morfin.

BETELPALM, Areca catechu

Betelpalmen vxer i sdra Stillahavsomrdets vrld, norra Australien,
Malaysia och Indien. i en del av dessa omrden har Areca ersatts av andra
nrbeslktade arter, som utnyttjats fr samma ndaml. Bladen r
lngstrckta, liksom hos de flesta palmer, och nr en meter eller mera.
Blommorna hnger ner i sammansatta klasar och var och en ger, om den r
befruktad, en nt, omkring 5 cm lng och rdaktigt orange. Namnet betel
glelr ursprungligen - och gr s n - en slingervxt, vars blad anvnds
att svepa in nten i. Det r Piper betel, som r vildvxande i Ungefr
samma omrden som Areca. Bda vxterna benmns stundom betel.

Betelnten rivs p ett rivjrn och blandas med en del kalk och kryddor och
sveps sedan in i ett blad av Piper betel. Det hela tuggas sen - hela dagen
och av hundratals miljoner mnniskor i fjrran stern och sdra Asien.
Kardemumma och gurkmeja r de oftast anvnda kryddorna fr att frhja
smaken. Ibland anvnds den frska nten, ibland anrttas den frst genom
kokning i vatten och torkning i solen. I detta senare fall innehller den
mindre tannin och smakar mildare.
  Den torkade nten tl lagring bttre. Den aktiva alkaloiden i betelnten
r arecolin, en substans med jmfrelsevis mild verkan fr att ha
tillvunnit sig s vida spridd popularitet.

Betel r en mild stimulant. I omrden dr den tuggas, ingr den som en del
i levnadssttet. Vanan grundlggs i barndomen (det brukade sgas att ingen
kunde tala burma-sprk rent frrn han kunde tugga betel) och fortstter
livet igenom. Den r tillvnjande men mindre starkt n tobak. En positiv
biverkning r att de ingende alkaloiderna ddar inlvsparasiter, vrdefullt
i trakter, dr dessa r en vanlig plga. I medicinen anvnds arecolin
speciellt fr att bekmpa binnikemask, bde hos mnniskor och djur. Mnga
mnniskor behller nten i munnen ven under smnen. Smningom gr
beteltuggandet tnderna bruna eller svarta. Denna defekt har gjorts till en
dygd p en del ar i Stilla havet, dr svarta tnder betraktas som ett
tecken p hg social stllning.

I Indien har betel tuggats betydligt mer n tv tusen r. Tidiga kinesiska
och sanskrittexterhnvisar till bruket och den grekiske Theofrastes
beskriver det p 4:e rhundradet f Kr. Fre medeltiden spreds bruket genom
arabvrlden och en persisk berttelse frtljer att det i en stad fanns
30 000 bodar, som enbart handlade med betel. Det frekommer i folklore och
i historiska berttelser. Kvinnor som besteg begravningsblet sedan deras
mn dtt, trstades med en sista tugga. lskare ger betel till varandra,
ehuru Louis Lewin, den store tyske pionjren p drog frskning, sade att
krlek var en av de f makter som kunde - tminstone fr en tid - bota folk
frn ovanan.

AYAHUASCA, Banisteriopsis caapi


Denna slingervxt ptrffas i regnskogarna i norra och stra Sydamerika,
srskilt i Amazonasregionen och dess biflden i Peru, Ecuador, Colombia och
Brasilien. Det r en lian hngande ver trden i skogen, som fngar upp
solljuset med sina lnga, breda blad. Blommorna r skra och sitter i
oregelbundna klasar. De utvecklar efter pollination ntter, som r frsedda
med en liten vinge, liksom lnnfrukterna. Ayahuasca, caapi och yaje r namn
som givits trdet eller dess bark i amasonomrdet, natema och pinde i
Ecuador och i vstern. Namnen anvnds ocks fr Banisteriopsis inebrians,
en nrstende art med liknande verkningar.

Den fibrsa barken p slingervxten krossas i mortel. Mnga andra mnen
tillstts under proceduren. Denna skiljer sig frn region till region, och
man antar att varje schaman har sitt eget privata (och avundsjukt bevakade)
recept. Efter snderdelningen tunnas blandningen ut med vatten, ibland
silas den fr att slutligen drickas. I en del fall har tillsatta mnena
otvivelaktigt en extra verkan, antingen narkotisk eller stimulerande; men
mnga av dem vntar alltjmt p att bli analyserade. Skerligen saknar
ingen av dem en egen uppgift i sammanhanget. Mongoliska hxdoktorer - som
ocks bereder speciella curarevarianter - r verkliga farmakologiska
experter. Alkaloiderna i ayahuasca innefattar harmin och harmalin. De
verkar p nervsystemet och utlser upplevelser av gldje och
hallucinationer.

Det r en mrklig egenhet hos ayahuasca att det tillter en person, som
anvnder det, att fortstta med sina normala aktiviteter i det dagliga
livet, medan han i hgsta grad upplever de stegrade visioner, som drogen
framkallar. En indian har under dess pverkan kunnat springa nattetid genom
en skog utan att falla omkull. I mera avancerat stadium fr en ayahuascero
- som drogens brukare kallas - visioner av frgspel, mrkliga djur och
landskap, allt utan tvekan relaterat p ett eller annat stt till hans
milj och folklore. De mngder som tgr fr att framkalla hallucinationer
orsakar till en brjan obehagliga symptom, som krkning och yrsel. Drogen
anvnds som lkemedel.

Ayahuasca har lng frbindelse med magi och profetior. En 1800-talsresenr
i Ecuador skrev att det frmdde mn "att bertta om framtiden och besvara
svra frgor... att tolka fiendens planer och gra lmpliga frberedelser
fr angrepp och frsvar; att avslja d en trollkarl har slagit en anhrig
med sjukdom, att skapa vnskapliga frbindelser med mnniskor av annan stam
och med gster; och att frskra sig om sina kvinnors krlek." Det finns
inga uppgifter om dess bruk i gamla tider, delvis beroende p bristande
skrivkunnighet, delvis drfr att nr utomstende hrde talas om det, dess
identitet frvxlades med andra vxter. Men ayahuasca har skert anvnts
under rhundraden i magiska sammanhang.

KAVA-KAVA, Piper methysticum

Kava r en buske som kan vxa upp til 4 m och r vanlig p arna i Stilla
havet. Drycken, som grs av dess rtter, r knd som kava-kava, kava, ava
eller yangona, beroende p vilket sprk som talas. Den har tjocka ax av
vita blommor, var och en med antingen han- eller hondelar. Dess blad r
rundade och hjrtlika. Det r den tjocka roten, som r vrdefull. Man sade
frr, att vxten bara finns dr den inhemska befolkningen har ljust skinn
och teorier om dess ursprung och spridning hrleddes drur. Men nyare
forskning har visat, att detta inte stmmer. Den odlas nu vida omkring.

Beredningen av drycken innefattar traditionellt lng tuggning, som
verkstlles av mn och pojkar med bra tnder. De svljer inte roten eller
den saliv som vxten stimulerar, utan spottar hela innehllet i en bunke.
Hett vatten tillstts och blandningen stlls att dra. Bekantskapen med
vsterlndsk hygienisk standard franledde en del infdda att bereda
drycken genom att bara koka rtterna i vatten; men resultatet sgs skilja
sig frnd en tuggade versionen som champagne frn hembryggt vin. Vilken
metod man n vljer mste brygden rras om lnge, innan den kan konsumeras.
Marindin och dihydromethylsticin r de aktiva substanserna. Den alkaliska
saliven hos dem som tuggar sgs bidra till dryckens verkningar.

Kava kan ge en verkan som pminner om onykterhet - och den sljs i butiker,
som liknar vsterlandets vrdshus och barer. Men i de mngder, vari den
vanligen frtrs - ungefr ett halvt kokosntsskal - skapar den ett
tillstnd av bekymmerslshet, kanske med frhjd medvetenhet i syn och
hrsel. Inte i ngot stadium frsmras de mentala eller fysiska krafterna i
mrkbar utstrckning. Fortsatt frtring leder vanligen till frlngd smn.
I sjlva verket anvnds kava medicinskt som smrtstillande medel. Doser i
vermtt kan dock orsaka rastlshet och stridlystnad. Europeer har funnit
att smnen, som fljer p mttlig konsumtion, ofta ger livliga, ibland
erotiska drmmar.

Europeiska missionrer, som kom till Sderhavet, var snabba att bannlysa
bruket av kava-kava nr de s kunde, drfr att de ansg det vara ett
smutsigt och frnedrande bruk. Deras landsmn medfrde samtidigt alkohol
och veneriska sjukdomar, som betraktades som ett magert utbyte. I sjlva
verket verlevde drogen och vid sitt jubileumsbesk p Samoa r 1977 drack
den brittiska drottningen Elisabeth en klunk vid ns Kung Kavafest.
  Anvndningen av vxten har stark anknytning till religisa och magiska
ceremonier och kunskapen om hur kava bereds anses p Samoa vara en gvaa
frn en halvgud, Tagoloa Ui, vars fader var solen.


KHAT, Catha edulis

Khat r en buske eller trd, upp till 15 m hgt. Dess blad r mrkgrna och
vaxartade, blommorna sm, veka och gula. Frukten r en kapsel med 1 - 3
frn. Trdet vxer i Etiopien och Arabien men framfr allt finns det i
Yemen, dr det odlas flitigt. Etiopien r dess ursprungsland; det vxer i
de kyliga dalarna p ansenliga hjder. Det flyttades till arabien fre
500-talet och blev smningom acklimatiserat. Snart sammankopplat med islam
har det knappast vckt ngon efterfrgan utanfr denna kulturkrets,
eftersom det saknar en del av de egenskaper, som t ex kaffet besitter.

Blad och stjlkar ts frska, ehuru de i en del av Arabien bereds som
infusion. Produkten mste vara frsk och handlarna har mycket bekymmer med
att f ner sin vara frn bergen till stderna s snabbt som mjligt, ofta
nattetid. I dess hemland Etiopien anvnds vxtens blad som smakmne till
ett lokalt honungsvin.
  Bland bladens aktiva innehll finns scopolamin (en alkaloid), dexedrin
och ephedrin. Scopolamin r i sin verkan likt atropin, som utvinnes ur
fingerborgsrt. Ehuru khat ofta jmfres med te och kaffe pp grund av sin
verkan, r det i sjlva verket betydligt starkare och i samma mn
farligare.

Khat anvnds medicinskt som bedvningsmedel och det blandades traditionellt
med opium fr att anvndas vid den frrttning som frvandlade friska unga
pojkar till plitliga vktare av harem. Men det har andra, mera nskvrda
verkningar. Det kan pigga upp, liksom kaffet. Det kan ocks minska de
sexuella behoven, ngot som under mnga perioder i Arabiens historia har
gjort det vrdefullt fr stora delar av den manliga befolkningen. Men i
vermtt - och dess tillvnjande egenskap innebr att det ofta tas i
vermtt - kan leda till aptitlshet, allvarlig smnlshet och strningar i
hjrtverksamheten. Men dess popularitet bestr och det har sagts att
grundandet av Ethiopian Airlines till stor del franleddes av behovet av
daglig export av khat frn detta land.

Koranen frbjuder konsumtion av alla giftiga mnen och ngon har tolkat
detta s att det innefattar ven khat. Andra sger att det inte bara r
tilltet utan att bruket speciellt uppmuntrades av Mohammed som
kompensation fr frbudet att anvnda alkohol. Vxten r en del av Arabiens
sociala historia. Genom att mjliggra arbete med ett minimum av smn har
det traditionellt tillhandahllits arbetarna av hrda exploatrer. Som
hmmare av sexualdriften har det varit till stor nytta fr de unga mn, som
fann att arvslagarna och den hrda vakthllningen av giftasvuxna flickor
tills ett ktenskap hade ingtts, satte vldsam press p dem. Khat r ocks
ett viktigt socialt smrjmedel och tuggas i gemenskap om kvllarna.

MAGISK SVAMP, Psilocybe mexicana

Termen "magisk svamp" anvnds om mnga arter som vxer i Mexiko, alla
omgivna av hemligheter av de schamaner, som brukade dem i religisa
sammanhang. Flertalet av dem har nu identifierats. P. mexicana r en av de
viktigaste. Den tillhr gruppen sltskivlingar och omfattar ett 25-tal
arter, varar mnga vxer allmnt i Europa och Frenta staterna. Bara ett
ftal har starka eller hallucinogena komponenter, och dessa r ptrffade i
Mexiko, Guatemala, Honduras och Nicaragua. Den hr ifrgavarande arten r
liten, sllan mer n 2 cm. Den har blekrd hatt med skivor undertill och
foten r tunn och spolformig. Den vxer allmnt p fuktig, helst kalkrik
mark p upp till nrmare 2000 m hjd.

Ingen speciell beredning behvs. Svampen ts r. Men denna konsumtion
tfljs av komplicerade ritualer bland mexikanska indianer, som intar
drogen av religisa skl. En av de tidigaste iakttagarna av dessa ritualer,
Bernardino de Sahagun, skrev p 1600-talet att svamparna ts med honung
varefter deltagarna i riterna antingen ville dansa eller sjunga eller ocks
sitta orrliga och passiva.
  Huvudinnehll r s k psilocybin och det finns ocks en mindre aktiv
komponent, psilocin. Bda har en kemisk struktur som r mycket lik
meskalinets och bda tycks verka p nstan identiskt stt.

De fysiska reaktionerna p de magiska svamparna fljer ett bestmt mnster.
Det sker en avslappning av musklerna, sedan kommer svrigheter att
koncentrera sig, med tecken p emotionella strningar - i form av hgljudda
skratt eller bara fnitter. Inte alla som intar svampen upplever
hallucinationer, men de som gr det, kommer i allmnhet till ett stadium av
depression och utmattning. De aktuella visionerna antar mnga former men
inbegriper ofta en knsla av total separation frn kroppen och omgivningen.
(Det r denna effekt som gr syntetiskt psilocybin vrdefullt i
psykiatrin.) Inbillade freml, frgmnster och scenerier upptrder och
tfljs av ljud. Associationer till tid och plats spelar en roll i
utformningen av dessa hallucinationer.

"Jag har sjlv", skrev Robert GRaves, "tit den hallucinogena svampen
psilocybe, en gudomlig ambrosia i urldrig anvndning bland
mazatek-indianerna i Oaxacaprovinsen, Mexiko; hrt prstinnan kalla
Tlaloc, svampguden, och har upplevt transcendentala visioner."
lderdomligheten i denna svampreligion i Mexiko har dagalagts genom
bevarandet av gamla fresker och stensvampar, som har daterats till 1000 f
Kr. (Lnge uppfattades dessa stenar, i skepnad av svampar, som kvarlevor av
fallisk dyrkan; teorin avsljade mer om antropologerna n om deras
studieobjekt.) Konkvistadorerna fann religionen blomstrande men hemlig.
Deras frsk att betvinga den ledde hr och var till en hybrid: en
"svamp-kristendom", som alltjmt utvas.

                       
    
Fljande r en avskrift av valda delar av sidorna 214-216, 224 i 
kapitlet "Kraft att pverka medvetandet", i boken "Vxternas makt" 
(1977), av Brendan Lehane. Svensk versttning Bertil Wahlin. 
ASCII-version av Medtim.

INNEHLL:
    Opium
    Konsten och drogerna



OPIUM

Opium har gamla anor som medicin. Det har sannolikt botat och lindrat mera
huvudvrk, tandvrk, gallstensanfall, och kopparslagare n ngon annan vxt
i vrlden. Det har varit en vlsignelse ven fr gudar. Demeter, rsvxtens
gudinna i Grekland, som sorgset skte sin enleverade dotter Persefone,
trffade p ett flt med opievallmo (Papaver somniferum), plockade en
planta och smakade p dess saft. Hennes sorg var glmd!
  Detta var sent p sommaren, d de befruktade, purpur- och vitfrgade
blommorna hade ersatts av fasta, hrskaliga frkapslar. Demeter, liksom alla
andra, som fljt hennes exempel, skulle ha skurit flera snitt i kapslarna,
dr sedan en tjock mjlksaft sipprar ut fr att sedan torka och bli hrd. I
det skicket r mjlksaften ltt att peta loss. Frna sjlva, inutu
kapslarna, innehller inget opium men r rika p olja, som anvnds vid
brdbak, i curry och som brnsle i lampor.
  Opiummjlksaften r rik p alkaloider, bl a morfin och kodein, laudanin,
nikotin och papaverin. Lnge anvndes opium utan vidlyftigare bearbetning
fr de mest smrtsamma och mentalt pfrestande sjukdomarna, ehuru det ofta
blandades med andra mnen och anvndes som standardmedicin. Vart och ett av
dess tillsatta mnen pstods tillfra medicinen spnnande magiska krafter,
men i sjlva verket frndrade de bara smaken p opium, som var magisk nog
i sig. Verklig utveckling av substansen pbrjades tidigt p 1800-talet, d
tysken Friedrich Serturner isolerade alkaloiden morfin. Flera alkaloider
har vartefter isolerats och effekten av de doser, som tillfrdes kroppen
frstrktes och blev skrare, d injektionssprutan, varmed vtskor kunde
tillfras direkt i blodkrlen, uppfanns r 1851. Senare har samma teknik
kommit att anvndas fr heroin, som, ehuru baserad p opiums, har
syntetiska bestndsdelar. Kodein och morfin ges ocks som injektion.
  Opium latex eller mjlksaft kan, tas, drickas, rkas eller sniffas,
medan det brnns. Centrum fr dess missbruk r opiumhlorna i Mellanstern
och Fjrran stern, dr sjmn i hamn en dag eller tv drmmer ut sina
fantasier p de ttt besatta britsarna. I vstlnderna har man varit mera
frsiktig att anvnda drogen. Men opium har varit knt och anvnt i
betydande skala alltsedan romartiden. Det har bedrivits kampanjer mot
opium, bl a i 1700-talets Frankrike, nr den felaktiga tron, att
vallmofrna innehll opium, ledde till en serie stadganden som omvxlande
frbjd och tillt deras anvndning. Receptet p en alkoholtinktur med
opium har tillskrivits Paracelsus, som gav sin skapelse namnet laudanum
(opietinktur). Lngt in p detta sekel var det den vanligaste formen att
inta drogen.


KONSTEN OCH DROGERNA

Efter att ha tervnt frn en vrld av visioner och uppenbarelser upplever
sig mngen blott alltfr ofta blottstlld p uttrycksmedel. Han knner sig
som Orfeus p tervg frn Hades - det makalsa priset halkar ifrn honom i
sista minuten. Han lmnas - inte med ett minne men med ett tersken av ett
sdant. Hans frmga att se, tala och avbilda, som r en gva av den sanna,
materiella vrlden, kan inte frambesvrja denna frmmande, exotiska vrld,
som har har beskt.
  Nr Aldous Huxley beskriver sina upplevelser med mescalin, r det
anmrkningsvrda brister i allt han har att sga. Han kan inte komma ifrn
de villkor, under vilka han vxte upp - den judisk-kristna traditionen -
nr han vill fra fram den universella religionens vsen. Artister r ocks
lsta. Deras mlningar och dukar r som lerftter, d det r vingar, man
ropar efter.
  Icke desto mindre frambringar drogerna en konst, osm p ett mrkligt stt
skiljer sig frn den konst, avbildande eller abstrakt, som grundar sig p
sann och ptaglig erfarenhet. S gr ven religionen. S gr
mardrmsupplevelserna hos Hieronymus Bosch och den ldre Pieter Brueghel,
s gr van Goghs visionra syner, s gr Edvard Munchs frvrngda
skepnader.
  terigen r det vxterna som agerar, som ppnar drrarna till frmmande och
ockulta riken. 
