		          . VALLMOVXTER . (papaveraceae)


Vallmovxten r benemningen p en stor grupp av rter. Vxten andvnds
som prydnadsvxt, men ock i vissa fall som brdkrydda. 
Det finns som nyss nmnt en hel del arter, 850 stycken. De flesta vxer
i de temporerade omrdena, medelhavsomrdet stra Asien. 
Av alla dessa arter finns det 5stycken som vxter fritt i Sverige;
Kornvallmo (papaver rhoe`as), Rgvallmo, lervallmo (papaver du`bium)
Opievallmo (papaver somni`ferum).
Vallmovxternas frn r oljerika och en del av vxterna innehller
mjlksafter. Denna mjlksaft kann innehlla tex. en rad olika alkaloider
dribland morfin (se nrmre p alkoider).

 
Vallmos drog vrkan
-------------------

De vallmo vxter man kan andvnda till att framstlla droger r frmst
; Opievallmo och Skert. Det r mest fr deras starka koncentration av 
alkoider som dessa r att fredra. 
Det r mjlksaften frn kapslarna som innehller det mesta av
drogerna.

OPIEVALLMO - Svl  de  torra kapslarna som  ropium  innehller ett starkt
             koncentrat av de giftiga alkoiderna. 
             Opiumet  man  utvinner  frn  kapslarna,  vrkar  svande  och
             smrtlindrande  nr  det  innehller morfin.  Kodein finns och 
             vrkar ocksp tillviss del, men inte i samma grad som morfinet. 
             Pavarinet,  en  annan  alkoid i opiumet,  har en kramp lsande 
             effekt p de glatta musklerna.  
             Opium  innehller  omkring  12%  morfin,  de  torra  kapslarna 
             betydligt mindre (0.3-1.2%). 
             De viktigaste alkoiderna i vallmo r morfin,  kodein,  thebain
             papaverin, narkotin och narcein. 

SKERT     - Bde rtstnd och rtter har medecinsk andvndning. 
             rtstndet  br grna  skrdas Mars-Maj dvs.  fre  blommning. 
             Rotstockarna  skrdas  dremot under hsten.  Torkning br ske 
             omedelbart  efter skrd vid en  temperatur  av upp  till 80C.
             Drogen  innehller  alkoider som str opiemvallmo mycket nra.
	     Det  innebr  att den har en lugnande effect  p det  centrala 
             nervsystemet samt att den ger smrtstillande och kramplsande 
             effekter. 
             Man  finner i  drogen  0.5%  alkoider,  av  vilka  chelidonin, 
             chelerythrin  och  sanguinarin  r  de  viktigaste;   dessutom 
             frekommer  organiska  syror,  spr  av  en  icke nrmare knd 
             etrisk  olja samt  proteolystiska  enzymer i den frska mjlk-
             saften.
             Mycket giftig vxt.


Alkoider
--------

Alkoiden fick sin betecking av den tyska forskaren Meissner (1792-1853).
Han  upptckte  att de  mnen  som fanns  kvar i opium,  efter det att man 
isolerat de gifitiga mnena, inte gick att lsa i vatten. Dremot gick det
att lsa mnena i en del organiska lsningar typ alkohol och eter. 
ALKoiden fick sitt namn utav att dom er basiska (alka=bas).
I vxterna r alkoiderna  nstan alltid bundna till olika organiska syror.
Typ;  oxalsyra,  ttiksyra,  vinsyra osv.  Ifall man tillreder ett vatten- 
extrakt av vxten och tillstter en bas, s flls alkioden ut. 
Den lter sig ocksp utfllas av garvsyra.  Men  ett  verskott av garvsyra
kan leda till att tex. morfin och atropin ter gr i lsningen.
Vid alkoid  frgiftning ska man inta aktivt kol utblandat i vatten.  Detta 
binder noch neutraliserar nmligen de giftiga mnena.
Vid kramper och medvetslshet ska lkare kontaktas. 
En  vxt som  opievallmo  innehller 45  olika akloider,  mer eller mindre 
giftiga.  En del vallmo vxter typ. kornvallmo innehller s lite alkoider
att de kan anses som ofarliga.   


Olika vallmovxter
------------------

Skelrt (chelidonium majus)
 3-5dm.  Vxer frmst vid  vgar,  stenrs,  trdgrdar.  Blommar Maj-Aug.
 Bladen r tunna, ljusgrna,  parbladiga. Blommorna gula. Blommar i flock.
 Kronan r 4-talig. Stnadre talrika. Frukten blomman br r en lng skida
 som r svagt gulrd. Skarp mjlksaft. 
 (se nrmre: vallmos drog vrkan)

Fjllvallmo (papaver radicatum)
 1-2dm. Vxer frmst i  grusmark. Vxer i tex.  Lappland. Blommar Juli-Aug.
 Sjlken r bladls men har bald i rosett.

Kornvallmo (papaver rhoe`as)
 2-6dm.  Vxer frmst vid  krar och vglanter.  Blommar Juli-Aug och r en 
 1-rig vxt.  Hrig sjlk.  Blommorna r  blodrda.  Kronbalden breda, med 
 mrk flck vid basen. Frukten r en kapsel som r rundad och glatt.
 Slsynt.

Spikvallmo (papaver argemone)
 1-4dm.  Vxer frmst vid  kraar och trivs i grusmark.  Blommar Juni-Juli.
 r en 1-rig vxt.  Sjlken r hoptryckt och hrig. Blommorna r blodrda.
 Kronbladen  smala,  med stor, mrk flck  vid basen.  Frukten r en avlng
 kapsel med styva tilltryckta borst. 

Rgvallmo (papaver dubium)
 2-5dm.  Vxer  frmst i krar och  vgkanter.  Blommar Juni-Juli.  1-rig.
 Nedtill utstende, uptill tilltryckta hr. Blommorna r tegelrda. 
 Frukten r en avlng glatt kapsel.

Opievallmo (papaver somni`ferum)
 Upp till 1m. Blommar Juni-Aug.  1-rig vxt.  Sjlken r hrig. Vxten har 
 vita, rda eller violett frgade blommor.  
 (se nrmre: vallmos drog vrkan)



 Fakta sammlade av Aramis - Februari 11, med andledning av den fina 
 trdgrd jag ska skaffa.  

 kllsortering: Lkevxter, Focus(a-), Giftigavxter, Fltflora
