

Hallucinogener


Uppdelning efter hallucinogenernas kemi.


Grupp 1          Hallucinogener kemiskt beslktade med 
..   hjrnans transmittorer/receptorer.


      A) mnen som (i frsta hand) r beslktade med centrala
. nervsystemets transmittorer (seretonin, dopamin... m fl)


. alkaloider             syntetiska
. ------------------     ---------------------
. meskalin               LSD25
. psilocin(/-cybin)      MDMA (ecstacy) och andra
. bufotenin              'designade droger', typ
. DMT                    2CB, DOB, DOM, 2CT2, DOET,
....LE-25, m fl.


      B) Delirianter. mnen med antikolinerg verkan. 
.  (Pverkar parasympatiska nervsystemet.)


. Atropin, muskazon, muskimol, ibotensyra, hyoscyamin, 
. skopolamin, tropan. Ngra eller flera (och frmodligen fler n dessa)
. av dessa mnen finns i fljande vxter: datura, belladonna, 
. bolmrt, rd flugsvamp m fl.

. Dessutom har vissa antipsykotiska och antidepresiva farmaka
. atropinliknande verkan.



Grupp 2                  vriga hallucinogener


. cannabinoider 
. fencyklidin (PCP)
. MAO-hmmare (MAO-inhibitorer)



Hallucinogener/psykotomimetika/psykedeliska droger beskrivs allmnt som
mnen med frmga att framkalla vergende psykoser.
  Grupp 1A, r mnen med ofta oerhrt stark verkan p centrala nervsystemet.
Serotonin och dopamin r mnen som upprtthller stabil 
tankeverksamhet - de delar ocks delvis system - och ser till att omgivningen 
uppfattas korrekt. Nr dessa sls ut omvandlas verkligheten till ett 
kalejdoskop av ljus, frger, bilder och mnster. Musik kan utlsa 
synhallucinationer.
  Grupp 1B, innehller mnen vilka erstter acetylkolin i det parasympatiska
nervsystemet. Om dosen r tillrckligt hg sprider sig verkan till det centrala
nervsystemet och ger frvirring. Oftast somnar anvndaren sedan in och upplever
naturtrogna hallucinationer, dr han har tagit rollen som ett djur eller
fgel. Anvndaren kan knna sig sjlv flyga ver marken. Hxorna "flg till 
Blkulla" med hjlp av vxter innehllande atropin och liknande mnen. Dessa 
mnen saknar idag helt betydelse som knark (ls: de sljs inte), ven om de 
verkar ha haft viss betydelse frr, frmodligen fr att det inte fanns ngot 
bttre. Ibland frekommer det dock att det sljs datura p gatan i USA 
(ovanligt). Vissa vill hellre kalla dessa mnen deliriumframkallande istllet 
fr psykedeliska. Dock passar de in i beskrivningen av hallucinogener ovan. 
(Delirium r en psykos.) 
  Hmningen av acetylkolinets verkningar ger upphov till kad hjrtfrekvens, 
nedsatt salivbildning, vidgade pupiller samt minskad svettavsndring. Effekter 
som ocks framkallas av cannabis.
  Grupp 2. Cannabinoider fs frn hampa (cannabis sativa ssp. indica). mnenas
verknings- och utsndringsmekanismer r bara delvis knda. Nyligen upptcktes 
ett kroppseget mne, anandamid, med identisk verkan med cannabinoiden THC.
  MAO (monoaminoxidas)-hmmare r mnen som hindrar monoaminoxidas frn att 
utfra sitt arbete, dvs att bryta ner signalsubstanserna. Det finns tv typer
av MAO, typ 1 som bryter ned serotonin och noradrenalin. Och typ tv som bl a
bryter ned dopamin. Tillfrs en hmmare, t ex harmalin, utlses stor gldje
och hallucinationer. Dessa mrkliga effekter har anvnts fr att
kurera depressioner. I Sverige har det bruket upphrt eftersom depressionen
tenderar att frstrkas efter en tids medikation. Dock r nya, kontroversiella 
medel, som Prozac MAO-hmmare.

Vissa droger som inte klassificeras som psykedeliska preparat kan ge
upphov till hallucinationer. Kokain kan ge pseudohallucinationer
och vid abstinens taktila hallucinationer (myrkrypningar). Vid avslutat 
missbruk av bensodiazepiner frekommer kinestetiska hallucinationer d 
syncentrum tolkar information felaktigt. 

En sk designad drog, typ ecstacy, fs ofta genom att korsa amfetamin med
en meskalinliknande struktur. Sdana mnen finns det gott om! 
Alexander T. Shulgin beskriver i sitt verk, "Phenylethylamines I've
known and loved" hundrattiosju mnen med bl a typisk 'empatogen' verkan.
'Empatogen' r ett nytt ord som uppkommit fr att skilja dessa nya
mnen frn de klassiskt hallucinogena/psykedeliska, som istllet
kallas enteogena. Ordet empatogen (av eng: empathy) valdes fr att
understryka att deras verkan snarare frndrar sinnesstmning n
varseblivning. Detta senare r annars ett ndvndigt ont fr att mnet ska
kunna klassificeras som hallucinogent. De nya orden hittades ocks
p fr att frhindra sammanblandning med andra "skrddarsydda" droger, 
exempelvis designade fentanyler, syntetiska opiater vilkas verkningar r 
narkotiska och inte psykedeliska. 

Hallucinogenerna kan allts - efter deras verkningar - delas upp i: 
enteogener, empatogener och "delirianter" (antikolinergika). Men som jag
sa innan (p ett annat stt) s tillhr delirianterna egentligen 
enteogenerna, men eftersom alla kllor envetet envisas med att skilja dem 
t fr vl jag gra detsamma. Cannabis (hasch, marijuana) r nog nrmast ett  
enteogent preparat men har ocks vissa "sinnesstmningshjande" egenskaper. 
Men det har ven LSD (enteogen) d det tas i mycket sm mngder; d upptrder 
karakteristiska cannabisverkningar. PCP kan hra till vilken grupp som helst 
och ingen. mnet r ganska likt kokain (?). Ofta blandas dyrt kokain ut med 
billigt PCP. Problemet r bara att PCP r ungefr lika skadligt som att kra 
en slgga genom skallen, som en amerikansk kemist sa. Eftersom det r s
farligt r det ovanligt att mnet sljs p gatan idag. MAO-hmmarnas 
verkningar brukar karakteriseras som enteogena, men de innehller ju ocks 
som jag sa tidigare inslag av stor gldje. De ndrar sinnesstmningen p 
ett radikalt stt. Ett slags empatogener allts (Inte sant, men en bra 
beskrivning).  Att MAO-hmmare sljs p gatan r mycket ovanligt (i niv med 
datura).

Skillnaden mellan hallucinogener och centralstimulantia.


Eftersom meskalin r en enteogen och amfetamin en centralstimulant och
om man korsar dessa en empatogen fs, gr det att rkna ut
att skillnaden mellan enteogener och centralstimulanter r svr att dra.
Det r ett problem. Men vissa struntar i det och buntar samman alltihop
till 'de psykotropa mnena'. Andra fr nja sig med olika 
"niver", frn enteogener, till empatogener, till stimulanter. Hr br
tillggas att mnga enteogener "inducerar" eufori (i likhet med 
centralstimulantia, dock i mycket lgre grad), de har allts mindre
stimulerande egenskaper. ven det motsatta gller, att vissa centralstimulantia
kan ge hallucinationer (typ kokain).
Terence McKenna freslog en gng ett sorts periodiskt system fr 
de psykotropa mnena. 
  Kokain (centralstimulant) kan ge hallucinationer, men mnet rknas nd 
inte till hallucinogenerna. Detta fr att kokain och amfetamin i huvudsak 
riktar in sig p att stimulera utbytet av transmittorer mellan synapserna. 
LSD och andra liknande enteogener "str" utbytet, vilket kokain och amfetamin 
tydligen inte gr i srskilt stor utstrckning. Strningen beror p att 
transmittorernas och enteogenernas kemiska strukturer r likartade. Serotonin, 
adrenalin och noradrenalin, samt dopamin r derivat av fenyletylamin. Det r 
ven LSD, meskalin och amfetamin. Eftersom de olika signalsubstanserna har 
olika "uppgifter" , ger en strning av en godtycklig substans upphov till 
karakteristiska verkningar. Enteogenerna riktar huvudsakligen in sig p att 
stra serotoninutbytet och empatogener som ecstacy pverkar i huvudsak 
dopamin. (Observera: i huvudsak, skillnader finns.)
Amfetaminer ger kroppen en massa energi. Inte p samma stt som kolhydrater 
och fett utan mnet frigr istllet redan befintlig, lagrad energi. S verkar
ven adrenalin. Dessa mnen startar en fysiologisk reaktion som har till 
syfte att gra en individ beredd fr anfall eller flykt. En skmtare sa
att det r drfr amfetamin kan utlsa frfljelsemani.

