Jass, du r lite intresserad av Marijuana? 

Det blev jag ocks nr jag lste boken The Marijuana Catalogue, 
av Paul Dennis & Carolyn Barry. I den str allt du vill (eller inte vill!)
veta om Maja. Boken gavs ut 1978 av Playboy i USA och Canada.

Fr dig som inte har tid eller lust att leta efter boken i Second hand
affrer, har jag en glad nyhet: Du har precis laddat ner en textfil om
hur man odlar sin egen dunderMaja! Givetvis r det ingenting jag
uppmanar Dig att gra, men information r ju inte frbjudet eller 
hur (-;

Jag rekommenderar dig som r intresserad av mer, n att bara odla 
grset, att frska f tag i boken. Jag koncentrerar mig nmligen hr 
mest p sjlva odlingstekniken (ven om det inte r s svrt!), men 
frsker ven f med lite roliga tips och sdant som kan vara vrdefullt 
att veta, bde fr nybrjaren och veteranen.Anledningen till att jag
skriver detta och rekommenderar boken, r att jag blir s frb...ad p 
all propaganda om hur farligt det r med Marijuana och Hasch. 

Allting roligt frsker myndigheter ta ifrn en! Visst r det bra med 
frbud mot tunga droger. Man kan ju D av skiten. Men nr man nd
r igng med att frbjuda allting, r det ju lika bra att ta med Hasch ocks... 
och Marijuana... och sprit r ju inte srskilt hlsosamt... 18 r, n vi 
sger vl 20. MELLANL !!!i affrerna. Kommer aldrig p frga. Ok 
ok, du fattar vad jag vill ha sagt.  


VERKNINGARNA AV MAJA

Massor med underskningar runt om i vrlden (kolla sjlv referenserna 
i bokenom du inte tror mig) sger att Marijuana inte skadar kroppen mer 
n sprit eller tobak, ja t o m mindre anser de flesta som underskt verk-
ningarna. ven om du nu inte tror mig, eller vill kolla upp saken s hll 
tminstone med om att Marijuana r en ltt drog, inte alls som Extacy, 
Heroin eller Cocain. Det vet ju alla, eller hur! Visste du att (1978) hade 
24 miljoner amerikaner testat Maja? S  dom ju lite degiga i skallen 
oxo (-: Men skmt t sido. Faktum r att man inte alls blir fysiskt be-
roende av Maja, som man kan bli av sprit och ciggaretter.

Dremot finns det mnniskor som vill fly undan verkligheten och anvnder 
Hasch och Maja som hjlpmedel fr att slippa ta itu med sina problem. 
De kan d bli psykiskt beroende av drogerna. Folk som bara vill ha lite 
kul d och d lper knappast ngon strre risk fr detta. Har man vldigt 
lgt blodtryck, kan det innebra en liten risk att rka Maja. Grset snker 
blodtrycket lite (ej mrkbart fr en normal person). Man kan heller inte 
verdosera nr det gller att rka grs (nr det gller verkningarna). Fast 
rker man mnga joints i strck ger det halsen en rejl "behandling". 



Fr dig som inte vet det, kan jag ocks upplysa att hasch INTE r det 
samma som Maja. Visserligen kommer hasch frn samma vxt, men r 
10 till 20 gnger starkare i koncentration. Det lagras ocks i kroppens 
fettvvnader. Det finns de som ftt lida av Haschets efterverkningar 
(folk som rkt mycket och lnge) lngt efter de vanliga verkningarna 
upphrt.

Sjlv har jag testat bde Hasch och Marijuana och tycker att Majan r
bde roligare och mindre riskfylld (och billigare!). Man knner sig tyngre, 
mer seg (detta kan dock vara olika p olika mnniskor). Majarus kan ha 
olika verkningar p olika mnniskor. Styrkan i Majan spelar givetvis 
ocks in. I snabba drag r det fljande som brukar hnda (kan ta tv eller
 tree gnger fr nybrjaren): 

Man blir glad, pratsam, upplever att tiden varar lngre (r ju bara bra nr
man har kul, eller hur), upplever omgivningen intensivare t ex frger, smaker, 
berring mm. Man kan bli jvligt kt (om man r upplagd fr det, t ex 
nr man r hg tillsammans med det motsatta knet). "Trippen" varar 
ett par timmar och lmnar sen inga spr, utom att man kan bli lite trtt 
och lite rd i gonen. Precis som fr vissa andra tyngre droger (t ex 
Amfetamin) kan man bli lite torr i munnen. Starkt ljus r inte s sknt
nr man r hg.Vill man inte rka det (fr lukten knns igen direkt) 
kan man finhacka det och blanda i matrtter under tillagningen. INTE
str ovanp. Det smakar vedervrdigt. 

Man Blandar det med frdel i sta kakor eller starka matrtter. Att ta 
Maja ger ett anorlunda, lite tyngre rus, och krver dubbelt s mycket 
Maja. Det tar ocks lngre tid innan man blir hg. Men man br inte 
ta fr mycket (riktigt stora mngder r inte bra. Fast det r inte direkt 
farligt). Ngot som inte hnder vid rkning, d man automatiskt vet nr 
man ska sluta. En frdel man fr genom att ta grset istllet fr att 
rka det, r att ingen uppmrksammar lukten. Perfekt i miljer med
mycket folk. Ingen har vl heller hrt talas om ngon som blivit tagen
av snuten fr att de haft en pse kakor p sig! De som hatar rk eller
har astma, har ju ocks ett alternativ i och med att grset kan blandas 
i mat. Anvnd det bara inte i smakfattig mat, d trnger Majans otrev-
liga smak igenom. Kom ocks ihg att verkligen mala ner Majan (t ex 
genom att kra det i en mixer) ordentligt innan den blandas i maten el 
bakverken. Att blanda i de finhackade Majabladen i smr, som sen 
steks p mellantemperatur i ca 5 min (el tills Majalukten framtrder), 
r ett bra stt att bli av med smaken av Maja (frutsatt att smlt smr
anvnds i receptet). 

Om inte smr anvnds, eller Majan ska frberedas fr senare mat-
lagning, kan det finmalda pulvret strs ut tunt p aluminiumfolie mitt i 
ugnen p 232 grader Celcius. Det "grddas" i ca 5 min, eller tills den 
typiska lukten framtrder (ppna efter ngra min och lukta!). Maja 
lses inte upp i vatten, men i alkohol, smr, vegetabiliskt fett och
olja/fett frn djur.Ngot av dessa stt mste man anvnda om man
vill f resinet att bli en del av maten, annars smakar det illa. Anvnd
inte ngon sorts smakfrstrkare (typ Aromat), fr d dyker den 
ckliga smaken upp igen.Resinet frsvagas vid temperaturer ver 
37 grader Celcius, men klarar upp till ca 65 grader i en halvtimme.


Detta betyder att s lnge temperaturen (innuti den mat som lagas, 
inte t ex vrmen i luften i ugnen) inte hlls fr hg, fr lnge, s 
klarar sig Majan utmrkt i maten. 


ATT ODLA MAJA

1. Skaffa frn. Att f tag i frna r nog det svraste fr den som vill 
odla. Detta behver dock bara ske en gng, eftersom man sen har 
tillrckligt (om odlingen gtt bra). Knner man ingen som rker 
(eller man misstnker rker), kan man hnga p stllen dr folk
gr det (se Att hitta Maja, lngre ner). Frr eller senare upptcker
man (t ex genom lukten!) vem eller vilka som pysslar med vad, och 
kan gra sin "score". Frn br inte kosta mer n 5 - 10 spnn styck 
och ska inte vara grna eller vita. Den kloke ser ocks att de inte r 
skadade, samt r s stora som mjligt och fint formade. Man kper 
hgst det dubbla antalet mot s mnga vxter man tnkt odla (vissa 
blir det ju inget av). Om man inte stter igng direkt, br frna 
frvaras kallt och mrkt i ngon tillsluten behllare. Frna blir smre
att odla efter ett r eller tv. 

2. Skaffa krukor och jord. Skaffa ngra krukor (inte fr sm) med hl 
i bottnen, samt fat till dessa. Lgg tidningspapper i botten s att jorden 
inte lcker ut i fatet. Lgg grov sand, "pebbles" eller smsten p tidnings-
papperet (fr drenagets skull). Jorden r viktig. Den ska vara nringsrik 
och ls. Blomjord funkar bra. 

3. Investera helst i ett vxtljusrr. Solen i Sverige rcker tyvrr inte till 
oftast. Dessutom vill man oftast inte ha den hr sortens vxter i fnstret 
eller hur? Ett vanligt ljusrr och/eller flera vxtgldlampor kan ocks 
fungera, fast vxtljusrren r effektivast. Cannabisplantan behver mycket
ljus. Fr lite ljus och resultatet blir en "svag" rka eller en dd planta. 
Ljuset ska ocks vara p mesta delen av dygnet, dock hgst 18 tim 
(plantan behver sova ocks). Ljusrret ska helst vara nra de versta 
bladen, grna 4 - 7 cm ifrn (fr bsta mjliga tillvxt). Nr vxten satt 
igng p allvar, br man kolla varje dag s att detta avstnd hlls. Drfr 
br armaturen kunna hjas steglst. En smart konstuktion kommer du skert 
p sjlv. Fr att ta tillvara allt ljus kan alluminiumfolie anvndas runt plantan. 
 Kan man stlla krukorna i sitt fnster (solsidan) under sommarmnaderna 
(grna med ljusrr som komplement) r detta bst. Kom ihg: Ju mer ljus 
desto bttre. 

4. Frna kan lggas varmt, mrkt  och fuktigt, t ex mellan bltt hushlls-
papper i 3 - 4 dagar. Se till att hushllspapperet r bltt hela tiden. Nr 
sen frna spruckit och visar antydan till vxt; plantera ca 1 cm djupt med 
minst 5 cm mellan varje fr (helst inte mer n 5 fr i varje kruka). Se till 
att jorden r pors, annars klms vxten ihjl. Vattna! 
Nr plantorn r 10 - 15 cm hga, planteras de om till sina riktiga krukor 
(som inte fr vara fr sm, helst 15 - 20 cm breda). Inte mer n en 
planta per kruka. En alternativ metod r att plantera ngra frn i en 
kruka, vattna och klippa av de smre vxterna vid roten och lta den 
bsta vxa vidare.Denna metod "slsar" mer med frn, men r enklare. 
Dessutom behver man inte plantera om vxterna. Om du vljer den 
frsta metoden s tnk p att vara frsiktig med rtterna s de inte skadas 
vid omplanteringen. Ta med jorden runt omkring rtterna ocks. Vattna, 
men drnk inte plantan! Om du vljer den senare metoden, gr det 
fortast om du har belysningen p hela dygnet tills plantan brjar sticka
upp ur jorden.

5. Vattna nr vxten r torr. Det knner du genom att sticka ner fingret
ett par centimeter i jorden. Intervallet fr nr det r lagom att vattna lr 
du dig rtt fort. Anvnd inte sjlvvatt- nande krukor, d trivs inte plantan.
Skulle du glmma att vattna ngon gng, brukar plantan g att rdda nd, 
genom att genomvattna den. Det brukar vara lagom att sluta vattna nr 
man ser lite vatten  komma ut p fatet. Anvnd ljummet vatten och vattna 
runt om, s inte nringen i rotsystemet i mitten lakas ur. Anvnd vanlig blom-
gdning, enligt anvisning, utom i brjan nr fret brjar vxa och vid om-
plantering (det ska g minst 2 veckor efter omplantering utan gdnings-
medel). vervattnar man kan rtterna ruttna. Detta ser man bl a p att 
den undre delen av stammen blir mjuk. Vattna inte p ett bra tag d (ska 
bli torr igen), och kp medel mot svampsjukdommar i frhandeln. Dr 
kan du ocks frga om fler rd (vxterna fr ju inte d, eller hur!?) vid 
vervattning. Sg bara inte vilken sorts vxt du egentligen odlar!

6. Nr plantan blivit lite strre, brjar den skjuta i hjden. Vissa fortare 
och vissa lng-sammare. D fr de ojmnt med ljus. Fr att f planterna 
jmnhga och tjocka, br man klippa av topparna. Detta gr man precis 
ovanfr de blad som kommer under de versta, dvs inte mitt p sjlken. 
Plantan br i alla fall vara en halv meter hg innan man ger sig p att brja 
klippa ner den. Klippningen br ske frsiktigt, med en vass kniv eller en 
riktigt bra sax. De stora bladen p plantan kan ocks klippas efter ett tag,
s de sm bladen utvecklas. Detta ger mer resin (THC), det mne som gr 
en hg. Var dock frsiktig s du inte klipper ner hela plantan i rena fr-
tjusningen. De avklippta bladen kan torkas (alt torkas i ugn, mer om detta 
senare) och rkas, men ger ganska svagt rus. n s lnge r plantan inte 
"mogen".

7. Ohyra kan om man har otur drabba vxterna. Kvalster (eng "Mites"); 
sm sm bruna saker som rr sig under bladen (ter dem) och sm vita 
prickar, r typiska tecken p denna sorts ohyra. Stick genast och kp 
botmedel i affren (am medel: Malathion el Diazinonon starka!). Andas 
inte in skiten och lt det g 10 dar  innan skrden s du inte rker blad-
giftet. Denna ohyra mste bekmpas hela tiden, eftersom ggen r svra 
att ta dd p. Annan ohyra, t ex sm grna djur, r lttare att ta dd p 
(permanent!). Ett sprut och good bye!



8. Kvaliteten p brasset avgrs p om Cannabisvxten r av manligt 
eller kvinnligt kn. Det manliga blir det smre grs av. Man ser skill-
naden p att den manliga vxten r smalare, med frre blad. Den har 
ocks blommor nr det brjar bli tid fr skrd. Den kvinnliga 
vxten kan fsatt blomma ocks, genom att korta ner "solljuset" frn 
18 tim till ca 12 tim. Nr den kvinnliga blommar, utvecklas mest resin 
(och det blir riktigt bra grs!). Lt vxa ytterliggare en mnad.
Fr att ka tillverkningen av resinet (som gr en hg), kan man dra
 ner lite p vattnandet nu och grna ka belysningen. D menar jag fler 
lampor. Sollampor, vanliga gldlampor eller fler lysrr.

9. Skrdetid fr vxterna. Resinet r starkast i blommorna. Genom att 
klippa av dem (och givetvis spara dem) och lta nya komma (ngra 
gnger), fr man starkare Maja. Nr sen man skrdar "p riktigt", lter 
man bli att vattna helt och "eldar p" med mycket ljus. Drefter hnger 
man plantan i roten (upp-och-ner) och lter den torka (s det sista 
resinet kan rinna ner i bladen). Klipp sen av blommor och blad och lt 
dem torka i en skl i ngra dagar. Alternativt kan man torka det hela i 
ugnen, ca 250 grader i ca 15 min, om man har brtt. Lt d luckan vara 
lite ppen. Brjar det lukta innan 15 min s hller ugnen p att sjlv rka 
grset. Ta ut det genast! 


ATT RENSA MAJAN

Nu gller det att rensa grset frn ogrs, dvs stam och frn. Salladssilen 
r ett populrt redskap. Ett skokartongslock eller liknande med kanter 
p brukar ocks anvndas. Vrt hrt frvrvade grs ska ju inte "rinna 
ut i sanden". Vill man vara lat i rensningen kan man helt enkelt stoppa allt 
i en mixer och lta den finfrdela blad och allt. D blir frstss kvliteten
smre. Allt som blir ver, dvs det man inte tnker rka, kan man t ex 
blanda med citrontee. Det blir en "mysig" kopp det! Fr bsta kvalitet
rekommenderas handplockning (t ex i skokartongslock). Rullar man frst
en cigg och rker, blir plockningen ett nje. Frna har en tunn hinna resin 
som kan skrapas av med fingrarna och tillsttas hgen som ska rkas. 
Nr man tar p bladen fr man ocks resin p fingrarna. Detta slickar man 
av (om du inte har ngot emot lite smuts och en inte allt fr god smak) eller 
smular ner i "rkhgen".


KA "KRAFTEN" HOS MAJAN

Vill man "frbttra" grset kan man lta det st och dra med lite vatten 
och socker i ca 10 dagar. Mtten r en "ounce" av grs, tv skedar vatten 
och en "pinch" socker. Burken ska ha ett tttslutande lock. Det mglar d 
och ser jvligt ckligt ut (som mgel, vilket det ocks blir!). Om detta inte 
hnt, tillstt lite mer vatten och socker. Lt det st ngra dagar till med 
locket p. Rr om ordentligt och lt det torka ett par dar i solen eller p lg 
temperatur i ugnen. Trots utseendet ska grset nu vara lite mer potent. 
Rk det! I maten passar det liksom inte! 

Vissa experter pstr att det "frbttrade" grset r mindre stabilt och 
freslr att man frvarar det kallt, i tttsluten behllare och inte sparar 
det fr lnge.


ATT RKA MAJA

Rulla och rka! Metoderna r mnga. I pipa eller ciggarett. Ciggarett r 
vanligast. De ska helst vara riktigt tunna och kan rullas i t ex en rizzla-
maskin (billig, kan handlas i alla tobaksaffrer). Anvnder man dubbla 
papper, det ena klistras i mitten p det andra, brinner brasset lngsammare 
och man fr ut mer av det. Rullar man sjlv, krver detta oftast lite trning. 
Jag tar inte upp nrmare metoder hr. Den som vill fr lsa boken eller 
prova sig fram sjlv. Filter kan anvndas utan att effekten frsvagas. 
Anvnder man mentholfilter (eller plockar ut innehllet ur en menthol-
ciggarett) till sin joint, fr man en het och kall smak samtidigt. Eftersom 
Maja ger en het rk, mnga vill dmpa den och rker d t ex genom en 
vattenpipa. Vanliga pipor r inte srskilt lmpade fr grs, bl a pga att de
r fr stora. Drfr kper man en speciell pipa fr Maja eller en vanlig 
liten pipa. Majapipor gr att handla lite varstans, men r inte s vanliga i 
Sverige. 

I Kpenhamn eller Cristiania kan riktiga Majapipor kpas (se Att hitta 
Maja, lngre ner). Det finns massor med andra tillbehr, typ pipa. The 
Carburator (el Steamboat) r ett rr, dr Majaciggen placeras
i mitten. Bland Krlekspar som rker grs r detta ett populrt tillbehr. 
Man andas in och ut varannan gng, med munnen hela tiden pressad mot
rret. Drmed fr man den andres utandningsrk ocks. Man blir hg 
snabbare och tycker detta r vrldens hit. "Carburatorn" kan man enkelt
gra sjlv av en papprret i en hushllsrulle. Ett annat populrt tillbehr
r The Bong (efter ljudet i huvet efter man rkt), en sorts vattenpipa. 
Exakt hur den funkar kan jag inte bli klok p! 

Vattenpipan kan konstrueras enkelt med lite fantasi. En behllare med 
vatten behvs (som r ttt tillsluten), med en liten behllare fr Majan 
och en liten slang som man suger i. Frn Majabehllaren ska det g ner 
en slang i vattnet, s att rken passerar vattnet (nr man suger) frn 
slangen i andra ndan (dvs en lngre slang att suga i och en kortare ner 
i vattnet, frn majabehllaren (som sitter p utsidan av behllare)). Om 
du inte fattar vad jag menar s tnk lite logiskt: Rken ska passera vattnet. 
Det r det som r sjlva iden!. 

Pipan behver rengras oftare n en pipa fr tobak, eftersom det orena 
resinet klibbar sig fast i pipan. Piprensare och vanligt diskvatten rekomen-
deras fr rengringen av pipan (och de flesta andra tillbehr ocks). 






FLER TIPS

Gmstllen fr grset mste man fundera ut innan man brjar rka. Av 
ngon outgrundlig anledning tycks man inte bry sig s mycket efter man 
tnt sin joint (-:  Helst ska grset frvaras kallt, mrkt och torrt, t ex i en 
lufttt burk i kylskpet (eller frysen, d fr ingen fukt trnga in och bilda 
iskristaller).

Ett sista tips! Slng inte fimparna. De innehller mest resin i hela jointen. 
Spara dem till lagret r slut, eller till en dag du vill ha en riktig superjoint. 
Papper och rubbet ska smulas och in i superjointen. 


OM DU INTE "ORKAR" ODLA

D kan man givetvis ge sig in i den mer riskabla branchen som sjlva 
kpandet av Maja utgr. D tnker jag inte p hur stor chansen att 
ka fast r, utan p hur stor chansen r att bli snuvad p ngot stt. 
Kper man en enda joint eller en pse som rcker en kvll med polarna, 
gr det ju inte s mycket om kvaliteten inte r topp. Fr du ska veta att 
skillnaden i kvalitet ofta r stor. Det kan vara frn knappt mrkbart, till 
den mest fantastiska upplevelsen i ditt liv. Odlar du sjlv kan du, om du 
fljer mina rd, f fram riktigt supergrs. Om du kper Majan, rder 
boken dig att flja 3 gyllene regler:

1. Test-rk grset. Det lter vl enkelt, eller hur? Men hur bedmmer 
man d kvaliteten? Man stter sig ner och slappnar av. Tar djupa hals-
bloss och hller rken i lungorna tills det inte knns behagligt lngre 
(beroende p att man behver andas, inte beroende p Majan).
Och andas ut. Frloppet ska knnas sknt och behagligt. Nybr-
jaren r ofta lite nervs och stel. Den som inte testat Maja innan, br 
heller inte kpa s mycket p en gng att en sdan hr test r nd- 
vndig. Prata inte eller skratta under testen (om detta r omjligt, fast du 
frsker r det frmodligen riktigt bra grejer). Ta sex stycken sdana hr 
djupa inandningar. Om du knner dig hg som ett hus efter 10 - 15 min 
r grset topp-kvalitet. 

Om du knner dig rtt OK, r grset ganska hyffsat. Knner du bara 
vldigt lite, fr du rka bort halsen innan du blir hg. Efter ett par gnger 
lr man sig hur det ska knnas. Rk inte upp hela ciggen, tminstonde 
inte frrn du besmt dig fr ett kp eller ej, och priset. Rk alltid lika 
mycket var gng, annars faller testet och din bedmningsfrmga. 
Se ocks till att du testar grset ur den pse du tnker kpa, annars 
finns det en risk att du blir bjuden p supergrs och fr med dig hem 
en pse med smsta tnkbara kvalitet.

2 Ge inte bort pengarna innan du ftt grset. Om du inte knner den 
som sljer och han t ex lovar att lmna det lite senare, r risken stor 
att "ngot gr snett" och du aldrig ser varken grs eller pengar igen. 
Ta aldrig med dig mycket pengar, ensam, i en situation som du inte r 
bekant med.

3 Om du knner att du vill bryta ngon av reglerna. Se till att du bara 
gr detta om det rr sig om en mindre kvantitet. Bryt aldrig denna regel.

  
Priset d? I USA (1978) kostade en joint 50 cent, en "nickel bag" eller
"dime bag" (4 - 10 joints) 5$ - 10$ (1$ var vl ung 5 spnn d). Det 
sger kanske inte s mycket om priset i Sverige idag, men man betalar
inte ver 100 spnn fr ngra joints i alla fall (fast har man gtt om pengar
och bor i utmarken, s kan det ju vara vrt lite mer frstss). Hasch kan
kosta lite mer n Maja, men s r det ju lite starkare ocks (och farligare).


ATT HITTA MAJA

Precis som problemet med frna, kan det vara svrt att f tag i Maja. Den
som har problem att f tag i ngot p sin hemort (delandet Norrland t ex),
kanske funderar p en resa. Holland r ett trevligt land, med mycket fint
landskap osv. Men S entusiastiska r det inte mnga som r. D ligger
Cristiania (och Lilla Cristiania) i Kpenhamnsomrdet nrmare till. Den som
aldrig varit dr kanske ser en skckvision om gatorna fulla av illasinnade
nerdekade mnniskor, som r kapabla att gra allt fr att f ihop till en sil.
Det kan nog inte vara mer fel. Nr man ftt tag i ngra joints dr och man
r "on the top of the world", ska man inte ta med sig grejerna utanfr 
Cristiania. Det r bara tilltet med ltta droger dr, inte i vriga Danmark. 
Och tull och polis i Sverige blir nog inte verlyckliga nr de hittar hela din
vska full med de staste torkade lv som kan odlas.  


Ok det var allt frn mig. Gr nu inget dumt, som att kra bil hg eller frska
smuggla in Hasch och Maja. 


Don't walk on the grass.
Smoke it!  



Adresser till affrer som sljer tillbehr i USA (kataloger kan bestllas):
Det hr var 1978, s de kanske inte finns kvar. De som tycker det r
intressant kan ju nd frska, eller hur?

Krupp Mail Order, Ltd.
P.O. Box 9090
Boulder, Co 80301

Electric eddy's
P.O. Box 5031
Sherman Oaks, CA 91403

Electric Fetus
2010 Fourth Avenue South
Minneapolis, MN 55404

High Lo Warehouse
P.O. Box 21365
South Euclid, OH 44121

L. Bandel Co.
P.O. Box 79913
Los Angeles, CA 90069

U'Neek Products
3169 Barbara Ct. C.
Hollywood, CA 90068

Rare Treasures, Ltd.
30-30 Northern Blvd.
Long Island City, NY 11101
Marijuanatidningar som publiceras (kanske)/ mnad:

High Times
Subscription Department
P.O. Box 15
Farmingdale, NY 11735

Marijuana Monthly
P.O. Box 44428
Panorama City, CA 91404
Head Magazine
P.O. Box 4560, Grand Central Station
New York, NY 10017




