_EN CYBERNETISK UTOPI_
    I en extropikers ideologiska utopi kan man sknja ett decentraliserat
samhlle med perfekt teknik fr tergivning av virtuell verklighet, dr
egentligen bara tekniken och kommunikationen, rttsmaskineriet samt
produktionen av mat behver regleras statligt. (Allt annat kan ju syntetiseras
i den konstgjorda verkligheten.)
    Vad individen gnar sig t i sin konstgjorda verklighet - en slags
elektroniska sanndrmmar - skall st bortom all statlig kontroll. Perversioner
och aggressioner kan levas ut utan fara fr andra mnniskor. Drmed menar man
att mnniskan skulle bli en mer harmonisk varelse med ett psyke befriat frn
samhllets frtryckande normer och hitta tillbaka till de *verkliga*
vrderingarna. (Vilka nu de kan vara.) Det handlar om att koppla bort
individens medvetande frn det kollektiva medvetandet - p ont och gott.
    I en sdan cyberutopi har den verkliga verkligheten och naturen frlorat
sin betydelse, i och med att man kan uppleva en konstgjord som r mycket
bttre.
    I en cyberutopi drivs mnniskorna av gruppgemenskapen att utforska
vrlden. Sm intressegrupper kan forska p sitt omrde och kommunicera ver
ntverken. Alla trkiga och monotona jobb utfrs av datorer och robotar.
*"Mnniskan skall gna sig t krlek, vetenskap och konst"*, fr att citera en
knd svensk rockgrupp.
    I en cyberutopi kan man trffa alla mnniskor i vrlden och fortfarande
stanna hemma rent fysiskt. Mnskligheten r bara en knapptryckning frn dig.
    Utopin har givetvis (som alla andra utopier) uppenbara brister, men sdan
r den. (Sjlv tycker jag att den r vedervrdig.) Till exempel kan man frga
sig om det r rtt att lta t ex pedofiler leva ut sina drmmar i virtuell
verklighet. Det uppstr i ett sdant samhlle helt nya politiska problem: r
det egentligen mnniskors handlingar vi vill lagstifta mot, eller r det -
hemska tanke - i sjlva verket deras *tankar* vi vill frbjuda?
    Cyberpunkarna vill att du skall f tnka och leva ut vad du vill utan att
skada ngon annan mnniska, och tekniken ger oss kanske mjligheten till det,
men vill vi verkligen att *alla* ska f leva ut sina fantasier, *ven *om det
inte skadar ngon? Flera filosofer har pvisat vilken risk det innebr att
leva i ett samhlle utan fasta normer. r frtrycket av tanken ndvndigt fr
att skydda mnniskan? Kan tekniken hjlpa oss att hitta de funktioner som
binder samman vra enskilda medvetanden med det kollektiva genom att ge oss
mjligheten att "koppla ur"? Kan dagens frvirrade mnniskor med hjlp av
tekniken hitta sin plats i samhllet?

Mnniskor som *tycker om* monotona arbeten, som tycker att intellektuellt
arbete r trkigt, eller som helst vill gna sig t t ex jakt eller idrott,
har ingen plats i ett alltmer cybernetiskt samhlle.  andra sidan - om man
har vuxit upp i ett sdant samhlle - vad r det i s fall som sger att man
vrdestter sdana trivialiteter? Mycket i vrt samhlle av idag skulle tett
sig omnskligt och vidrigt fr en 1700-talsmnniska.

Och den artificiella intelligensen som mste finnas fr att skapa denna delvis
konstgjorda vrld vi redan lever i - har *den* ngra rttigheter? Har vi
verkligen rtt att anvnda artificiella intelligenser som slavar s som vi
idag genom sociala hierarkier lter andra arbeta fr oss? Maskinerna r
faktiskt redan idag en del av vrt kollektiva medvetande i det jag kallar
superindividerna - maskinerna r redan med och tnker. Det r dessa nya etiska
frgor som informationsldern fokuserar och tvingar oss att ta stllning till.
    Om informationsrevolutionen och cyberpunken skrmmer dig, mste jag tyvrr
avslja att den inte r s ltt att stoppa. Vad du kan gra r att lra dig
mer och hjlpa till att styra samhllets utveckling dit du vill ha den. r du
passiv lter du alla andra bestmma. Brja med att *frst* s du vet vad du
kritiserar, frst drefter kan du pverka. Frebrelser och hot har mycket
litet inflytande p min generation. Om ngon gnller fr mycket byter vi bara
kanal. (Zap!) Tro inte fr den skull att vi r ointresserade av dina sikter.
Vi lyssnar - om du vet vad du pratar om. Litteraturfrteckningen i slutet p
denna bok r en bra brjan fr den som vill veta mer.
    Ngot som radikalt skiljer informationsrevolutionen frn den industriella
revolutionen r att mnga har varit frberedda och haft tid att stta sig in i
hur tekniken fungerar. Samhllets utveckling *ifrgastts* i breda lager och
verlmnas inte t politiker och stora fretag. Folk i allmnhet och ungdomar
i synnerhet ifrgastter. Hackare, cyberpunkare, ravare och andra ifrgastter
mest - man vill vara med och pverka sin framtid och vgrar att passivt
inordna sig i mnstret. De har optimism och framtidstro, och de springer
framtiden till mtes. Denna ungdomsrrelse kallas ibland *New Edge*. Dessa
barn av informationsldern ser inte bara hot, utan ocks mjligheter.

Jag r ingen domedagsprofet, och detta r ingen svart bok. Klok som jag r har
jag sparat den allra viktigaste pongen med informationssamhllet till sist.
    Det har varit mycket gnll p senaste tiden. Mnga nutidsfilosofer har
menat att mnniskan lst in sig i en utvecklingsspiral dr konsumtionen
stndigt mste ka tills mnniskan inte kan konsumera mer. Detta r
frmodligen sant. Visst kommer vi att konsumera mer. Vidare menar man att
detta kommer att leda till miljfrstring och global segregering som kommer
att utplna hela mnskligheten. Detta r dremot frmodligen inte sant.
    Det r inte sant drfr att de som talar i dessa pessimistiska ordalag har
varit ofrmgna att notera en mycket viktig detalj i sin samtid:
informationssamhllets intg. Mera exakt uttryckt r det fel man har gjort,
att frutstta att en stndigt kande konsumtion med ndvndighet *mste*
innebra ett kat frbrukande av naturresurser. I informationssamhllet
existerar inget sdant samband. (Jag br tillgga att jag kanske r en smula
veroptimistisk betrffande sambanden mellan informationssamhlle och
miljhnsyn, miljproblemen *frsvinner* inte, men den fortgende frstringen
minskar.)
    Samma dag som jag skriver detta har Microsofts nya operativsystem Windows
95 lanserats med pompa och stt p Globen i Stockholm. Jag har tidigare i
boken uttryckt min negativa instllning till nmnda fretag. nd r det
mycket gldjande fr mig att se nationella nyhetsprogram rapportera om denna
massiva marknadsfring av en produkt som fr tio r sedan *ingen* skulle kunna
*frestlla sig* att slja via galor i Globen och TV-reklam. Det hade varit
direkt *skrattretande*. Windows 95 r en mjukvara, en ren informationsprodukt.
Du fr i och fr sig ett gng disketter och en bok nr du kper programmet,
men det r inte detta som r sjlva produkten. Det gr alldeles utmrkt att
kpa Windows 95 utan bde bckerna och disketterna om man kper en ny dator
dr programmet kan installeras p datorns hrddisk.
    Man sljer allts en produkt som jmfrt med t ex en bil nstan inte
kostat ngra naturresurser alls att framstlla, trots att den de facto kostat
tusentals timmar arbetstid att utveckla, och kommer att kosta *miljardtals*
timmar att konsumera. Nr jag stter mig ned med min programvara hr hemma,
brottas med den, skapar med den och frsker f den att lyda mig - under den
tiden ker jag inte bil. Jag konsumerar inget annat heller utom mjligen
kaffe. Jag kkar inte chips, fr jag vill inte att datorn skall bli flottig.
Jag kper inte en massa meningslsa prylar frn TV-shop som jag sedan mste
kasta bort. Jag konsumerar ver huvud taget inget annat n ren information.
Inte ens en *bok* r mera miljvnlig. Samma fenomen gller i stora delar
resten av informationssamhllet - TV: elektroniskt verfrd produkt med lga
ansprk p naturresurser, Multimedia: ocks frmst en ren informationsprodukt,
Telefoni: en elektrisk signal frn ett stlle till ett annat. Med virtuell
verklighet kan vi till och med konsumera allt vi r vana vid, ka fyrhjulig
jeep i skogen och dessutom kra rymdskepp, utan att slita nmnvrt p naturen.
Det finns hopp. Det finns hopp s inuta helvete, ven om det r frenat med
helt nya faror.
    Man kan se att mnga av den nya tidens produkter fyller konstruerade
behov. Det r frgan om vi ngonsin behvde ett operativsystem som Windows 95.
Frmodligen inte. Om ett par r behver vi det dock. Detta r egentligen inte
s intressant - fler behov n vi anar r i grunden konstruerade. Det r liksom
en frutsttning fr en marknadsekonomi. Tanken svindlar en smula nr man
frestller sig skerhetsfretag som anstller en stab hackare fr att frse
kunderna med skerhetssystem, och samtidigt nattetid ser till att samma
hackare *"upprtthller marknadsbilden"*. Eller virushackare som halva
arbetstiden skapar verktyg fr att utplna virus, och andra halvan av
arbetstiden skapar nya virus fr att skapa en marknad t verktygen. *Skulle
inte du?* Jod. Det skulle du. n sen? Hjulen snurrar p, BNP kar, alla blir
glada. P samma vis har vi skapat ett beroende av brottsliga verksamheter,
pappersexercis osv till frbannelse i det hr sammhllet. Det finns flera
sdana processer som bara berttigar sig sjlva. Spelar det ngon roll? Nej.
Antagligen inte. Det beror p om man tror att mnskligheten har ett "ml"
eller inte: om det finns ngot som vi *br* strva mot. Men det r filosofi.
    Vi har gtt frn materiell byteshandel med varor mot varor, till en
ekonomi dr vi byter varor mot pengar och pengar mot varor. Nu gr vi till
infonomi och byter information mot information utan materiella mellanled. Den
fara som alltjmt lurar bakom kulisserna i vrt system r en lngtan efter
makt, hos individer p alla niver: fretag, myndigheter och organisationer.
Det r makten ver *dig* man r ute efter. Se till att du inte lmnar ifrn
dig din frihet utan att frst veta vad du fr istllet.
    Jag har kommit till den ltt chockerande insikten att de mekanismer som
jag tidigare urskiljde som *superindivider*, allts verordnade intelligenser,
inte har ngot behov av att producera materiella produkter eller artifakter
fr att kontrollera andra intelligenser. Istllet kan de nja sig med
symboliska informationsutbyten, stycken av information som frmedlas genom
kablar. Varje sdan superindivid knnetecknas av att den upprttar interna
informationsstycken, hemliga dokument, som frmedlas inom individen utanfr
allmnhetens och andra superindividers kontroll. Det r drfr fretag, stater
och andra organisationer r s livrdda fr att ngon annan skall lsa deras
hemligheter, oavsett om de r vrdefulla eller ej. Med informationstekniken
kar mjligheten till sdana hemliga strukturer hundrafalt, och
informationutbytet, superindividens tankar, dess intelligens, kar snart till
ljusets hastighet. Jag har ocks upptckt att de informationsbehandlande
maskinerna r *en del* av dessa superindivider, inte ngot bihang till
mnniskan fr att underltta hennes arbete. Hr ngonstans mste du brja
tnka sjlv.
    Om *du* nu har lst *den hr* boken p en dator, utan att frst trycka ut
den p papper, har du ocks faktiskt konsumerat. Eller har du det? Mste jag
ta betalt fr boken innan det kan kallas konsumtion? Jag lmnar frgan ppen.
    Jag har skerligen inte tjnat ett re p att du har lst den hr boken,
men jag har kanske utrttat ngot annat som inte kan vrderas i pengar -
kanske har jag lrt dig att ifrgastta maktens mekanismer. (Hmmm... Om denna
bok gr i tryck lr jag f modifiera det hr stycket.)
    Lt mig avsluta med ett tidlst citat frn en man som tillhrde sin
generations spjutspets:

*"Come mothers and fathers throughout the land
  and don't criticize what ya can't understand
  your sons and your daughters are beyond your command
  your old road is rapidly ageing
  please get out of the new one if ya can't lend your hand
  for the times they are a-changin' "*

_Bob Dylan_, september 1963

Vi r alla delaktiga i det oundvikliga.

Linus Walleij, Lund 1995-09-05
Binrskulptr, ofarlig hobbyhackare.

Tack till: Biblioteken i Ljungby och Svalv samt universitetsbiblioteken i
Lund och Linkping, Microbus i Ljungby AB, Gunnar Klbck, Christian
Lddeckens, Motley, Tranziie, Mikael Jgerbrand, Ulf Hrnhammar, Marie
Fredriksson, Christer Sturmark, Hans Roos, Erica Larsson, Daniel Hellsson,
Jucke, Chorus, Stellan Andersson, Anders Hellquist, Anders R Olsson, Jesper
Jansson, David Malmborg, Daniel Nslund, Mikael Winterkvist, Per Jacobsson,
Fredrik Schn och alla medlemmar i hackargrupperna Triad och Fairlight utan
vars hjlp detta inte hade varit mjligt. Nu skall jag stta mig ned och
skriva frdigt min cyberpunkroman. Kanske.
    Om ni undrar varfr jag anvnder vissa suspekta svenska uttryck som
*hackare* och *phreakare* istllet fr *hacker* och *phreaker* eller
pluralformer som *diskjockeyer* s beror det p att jag r rdd om vrt sprk
och dess srart. I och fr sig r jag ingen rabiat sprkvrdare, men det
skadar inte att frska. Jag har frskt verstta citat och engelska uttryck
s lngt som mjligt, eftersom jag inte vill att sprket p ngot vis skall
hindra ngon frn att lsa den hr boken.
    Fr vrigt vgrar jag bertta om citatet av Dylan ovan var menat som ironi
eller allvar, och jag tnker inte kandidera som partiledare fr
socialdemokraterna.

_Litteratur:_
    Eftersom den hr boken inte r uttalat vetenskaplig, och eftersom jag vill
att den skall vara lttlst, har jag ltit bli att stta ut fotnoter i texten.
Vetenskaplig litteratur tenderar att best av till 70% korshnvisningar till
andra verk och frfattare, vilket gr det hela ganska svrlst och trigt fr
en oinitierad lsare. Huvuddelen av den hr texten r dessutom skriven rakt
av, med utgngspunkt frn mina egna erfarenheter och kunskaper. Fr den som
vill lsa mer anger jag grna ngra bcker, tidskrifter och dylikt som jag
anvnt som faktabakgrund till den hr boken.

_Burroughs, William Seward_
*Den Nakna Lunchen*
    Burroughs genombrottsroman, dessvrre inte lika tydlig i sin
samhllskritik som den efterfljande *Nova Express*. Rknas som en milstolpe
inom den litterra cut-up tekniken.

_Burroughs, William Seward_
*Nova Express*
Bonniers, Stockholm 1968
    Rdde sig den som kan! Novamaffian har skickat ut agenter till jorden som
med hjlp av bl a sprk, droger och sex frsker frslava mnniskornas
tankemnster. Som tur r har Novapolisen skickat ut kontraagenter, bland dem
Burroughs sjlv, fr att stoppa invasionen. I denna cut-up science fiction
vidareutvecklar Burroughs iderna frn *Den Nakna Lunchen* till ett
astronomiskt perspektiv. Genom att frse lsaren med en vlgjuten paranoia fr
han denne att ifrgastta verkligheten omkring sig. Man anar ocks en slags
ironisk humor ngonstans i botten p romanen.

_Cornwall, Hugo_
*Datatheft*
Heinemann Professional Publishing Ltd, England 1987
ISBN 0-7493-0217-8
    En av de mest detaljerade bcker som ngonsin skrivits om dataskerhet.
Cornwall tar hr upp vanliga skerhetsbrister i datorer och dataskerhet i ett
allmnt och brett perspektiv. Hackare nmns bara p ngra f sidor, och boken
r tung och ganska strikt vetenskaplig.

_Cornwall, Hugo_
*Hacker's Handbook III*
    Detta r en handbok fr ntverkshackare. Ingen har blivit hackare genom
att lsa den hr boken, men den r trots allt ganska intressant, och en given
storsljare bland folk som tycker att det hr med ntverkshackare r ngot av
det tuffaste som finns (dvs "wannabes"). Titeln verkar ju lite "frbjuden"
ocks. Men det r en vlskriven bok som pekar p de vanligaste skerhetshlen
i vissa datasystem.

_Datormagazin_
rgngarna 1986-94

_Dick, Philip K_
*Androidens Drmmar*

_Forrester, Tom & Morrison, Perry_
*Computer Ethics*
Basil Blackwell Ltd, England 1990
ISBN 0-631-17242-4
    En av de mest intressanta bcker som har skrivits om datorer och
datasamhllet. Mnga exempel r dock anpassade fr engelska frhllanden och
helt ointressanta fr svenska lsare. De rent etiska frgorna kring hackande,
artificiell intelligens, dataregister osv, r dremot fascinerande vlgjorda.

_Gibson, William_
*Neuromancer*
Harper Collins Science Fiction & Fantasy 1993
ISBN 0-586-06645-4
    Skall man lsa ngon cyberpunkbok alls, s skall man lsa den hr. Boken
r en klassiker och finns ocks versatt till svenska. Den definierar det
litterra begreppet cyberpunk.

_Green, Jesper 69 & Johansson, Sune_
*Cyberworld*
Alfabeta Bokfrlag AB 1994
ISBN 91-7712-389-1
    Den hr boken blev sgad av mnga tidningar nr den kom. Till viss del
frtjnade den det, till viss del inte. Alla exempel i boken r dragna utifrn
danska frhllanden vilket gr att man kan tycka att den ibland blir
ointressant. Dremot r cyberpunkfrfattaren Jesper 69 Greens fantasteri och
helprilliga, galopperande fantasier om framtiden ngot som man inte br missa.
Den danske ntverkshackaren Netrunner och kraftwerkmedlemmen Ralf Htter
citeras livligt, vilket lyfter boken.

_Hafner, Katie & Markoff, John_
*Cyberpunk - Outlaws and Hackers on the Computer Frontier*
Corgi Books, England 1994
ISBN 0-552-13963-7
    Den hr boken innehller biografier ver de mest knda ntverkshackarna:
Kevin Mitnick, Pengo och Robert Tappan Morris. Den r skriven p typiskt
amerikanskt manr med mycket ovidkommande detaljer och har den frdelen att
den r relativt lttlst. Man fr en god inblick i en hackares liv och stt
att tnka.

_Harry, M_
*The Computer Underground*
Loompanics Unlimited, Port Townsend 1985
ISBN 0-915179-31-8
    En av de frsta bcker som skrevs om den underjordiska datorkulturen.
Loompanics r fr vrigt ett sdant dr frlag som ger ut lite allt mjligt
och inte censurerar bcker fr att innehllet r politiskt inkorrekt. Bland
annat har man en stor uppsttning av Timothy Learys bcker.

_Hofstadter, Douglas R:_
*Gdel, Escher, Bach - ett Evigt Gyllene Band*
Brombergs Bokfrlag AB, Stockholm 1985
ISBN 91-7608-331-4
    Oddlig klassiker och kultbok bland alla som studerar datavetenskap. En
tjock och svr bok som frklarar varfr matematik r roligt, och varfr
intelligensens innersta vsen kan fngas i en maskin. Och till rga p allt r
den skriven med en god portion distans och humor, med enkla och lttbegripliga
exempel. De som nyss har lst den hr boken brukar tala nstan religist fr
den.

_Illegal_ (redaktr: _Jeff Smart_)
#22 - #37
Tyskland 1987-1989
    Frmodligen det enda europeiska knckarfanzine som ngonsin varit av
betydelse. Det var frn det hr fanzinet som knckarkulturen spred sig ver
Europa, frmst Tyskland, och ut ver resten av vrlden, och kanske till viss
del fr frsta gngen definierade begreppet "elit" bland europeiska
hemdatorentusiaster.

_In Medias Res_ (redaktr: _Zike_)
#1
Eskilstuna 1992
    Ett sdant dr litet frbluffande vlgjort och genomarbetat fanzine som
mnga refererar till men som inte tillverkats i srskilt mnga exemplar. Och
inte finns det p riksarkivet heller. Men det finns hemma hos mig...

_Kuhn, Thomas S_
*The Structure of Scientific Revolutions*
Phoenix Books, Amerika 1962

_Kurzweil, Raymond_
*The Age of Intelligent Machines*
    Detta r en antologi av tankar kring artificiell intelligens. Om du vill
lra dig vad artificiell intelligens r fr ngot, dryfta samhllsliga och
filosofiska problem, s skall du lsa den hr boken. Vill du veta hur
artificiell intelligens fungerar, ls istllet *Gdel, Escher, Bach - ett
evigt gyllene band* av _Douglas Hofstader_ (se ovan). Hofstadter och _Sherry
Turkle_ medverkar fr vrigt som gstskribenter i denna bok.

_Landreth, Bill_
*Datorernas Hxmstare*
Liber frlag, Kristiansstad 1985
ISBN 91-38-61625-4
    P engelska heter den hr boken *Out of the Inner Circle* och rknas som
en klassiker bland ntverkshackare. Den r skriven av en avhoppare frn
hackargruppen *the Inner Circle*, och r ganska hyfsad. Det verkar inte vara
mnga som har lst den p svenska, och upplagan var inte heller srskilt stor.
1985 var det inte s mnga som var intresserade av hackare. Boken mste sgas
ha tappat lite av sin aktualitet.

_Levy, Steven_
*Hackers - Heroes of the Computer Revolution*
Penguin books, England 1994 (originaltryck 1984)
ISBN 0-14-023269-9
    Det hr r den bsta bok som ngonsin skrivits om hackare. Fick jag vlja
en bok som skulle versttas till svenska, skulle jag vlja den hr. Den
behandlar de frsta hackarna p MIT p 60-talet, hemdatorkonstruktrerna kring
Altair och spelprogrammerarna kring fretaget Sierra On-Line. De tv frsta
delarna av boken r de mest intressanta. Ls den, om du kan engelska.

_Ledell, Gran_ (red)
*Dataolyckor - Har det verkligen hnt ngon gng?*
INFOSEC, Lund 1992
ISBN 91-86656-51-1

_Nietzsche, Friedrich_
*Slunda Talade Zarathustra*
Carlsson Bokfrlag, Malm 1989
ISBN 91-7798-244-4
    Det krver ett visst mod att lsa Nietzsche. Frvntar man sig att finna
ett fascistiskt manifest lr man dock lsa frgves. Den som inte klarar av
att ta t sig Nietzsches tankar kommer bara att tycka att boken r "konstig"
och frstr skert inte alls vad Zarathustra talar om. Zarathustra var som
sagt en persisk filosof, och i boken terupplivar Nietzsche denna historiska
person fr att "revidera" de tidigare lrorna om ont och gott.

_Nissen, Jrgen_
*Pojkarna Vid Datorn*
Linkpings universitet 1993
ISBN 91-7139-128-2

_Olsson, Anders R_
*Spelrum*
Uddevalla 1985
ISBN 91-7684-083-2
    Oddlig klassiker bland kritiker av det svenska samhllssystemet,
speciellt med betoning p data. Anders R Olsson r fre detta TT-journalist
och driver en BBS fr freningen fr grvande journalister.

_Olsson, Anders R_
*Yttrandefrihet och Tryckfrihet*
Svenska Journalistfrbundet, Falun 1992
ISBN 91-550-3884-0

_Petiska, Eduard_
*Golem*
Martin publishing house, 1991
ISBN 80-900129-2-2
    Detta r myten om den Golem som rabbi Lw skapade fr att beskydda det
judiska ghettot i Prag. Jag lste den som en del i frstudierna till avsnittet
om artificiell intelligens, och har inte speciellt mycket med
informationssamhllet att gra.

_Pondsmith, Mike_ (red)
*Cyberpunk - The Roleplaying Game of the Dark Future*
(Version 2.0.2.0)
R. Talsorian Games Incorporated, Kalifornien 1993
ISBN 0-937-279-13-7
    r du inte van vid att lsa rollspel kommer den hr boken antagligen att
frvirra dig. Rollspelsbcker innehller lite eller inget sknlitterrt
material. P ytan ser det ut som ett lexikon med mngder av fakta - skillnaden
r att allting r phittat. En rollspelsbok innehller beskrivningar av
organisationer, personer, apparater, vapen och allt mellan himmel och jord som
std fr spelarens fantasi. Nr man har lst boken r det meningen att man
skall stta sig i ett gng och hitta p historien tillsammans med boken som
referensram fr vrldens innehll. Resultatet blir till ett mellanting av
frfattande, teater och brdspel.

_Rubin, Jerry_
*Snacka Inte Bara*
Pan/Nordstedts, Stockholm 1971
ISBN 91-701-611
    S hr blir du en yippie. En grovt sociopatisk bok av en av ledarna fr
den amerikanska yippierrelsen. P frsttsbladet str det *"ls denna bok
ptnd"* och s mycket bttre blir det inte. Har man lite morbid smak kan man
tolka den som humor. Annars tycker man vl mest att den r hemsk. Finns p
flera svenska bibliotek (!).

_Schade, Christian och Steiniche, Morten_
*Virtual Reality - En bok om den konstgjorda vrlden*
Alfabeta bokfrlag AB, Falun 1994
ISBN 91-7712-390-5
    Den enda vettiga bok om Virtuell Verklighet som getts ut p svenska nr
detta skrivs. Behandlar svl teknikaliteter som samhllsaspekter p
fenomenet.

_Shea, Robert och Wilson, Robert Anton_
*Illuminatus!*
Bestr av tre romaner: *The Eye in the Pyramid, The Golden Apple* och*
Leviathan*.
Dell Publishing, New York 1988 (1975)
ISBN 0-440-53981-1
    Denna bok nmns p ett flertal stllen i min text, bland annat rrande
hackaren Karl Koch och technobandet KLF. Den rekommenderas ocks som lmplig
lsning fr hackare i slutet p *the Jargon File* (se nedan). Det r
konspirationsteoretiskta romaner om oss och vrt samhlle, framfr allt
inspirerade av William S Burroughs och Timothy Leary. Detta r kultbcker i
svl USA och Kanada som England, och det finns ingen som helst vettig
anledning till att de inte versatts till svenska. Jo, en frresten: de r
skriande politiskt inkorrekta. Berttartekniken i den hr romanen har bland
annat anammats av _Douglas Adams_.

_Sjgren, Olle_
*Inte Riktigt Lagom? - Om "extremvld" och filmcensur*
    Detta r ett enda lngt angrepp p statens biografnmnd. Sjgren r
mycket kritisk till den mnniskosyn censuren innebr och angriper censuren om
och om igen. Man fr anta att han vet vad skriver om eftersom han sjlv jobbat
p filmcensuren i sdr 10 r. Han berttar ocks om de filmbytare som fddes
ur diskettbytarkulturen. _Anders Wallin_ borde lsa den hr boken.

_Solarz, Artur_
*ADB och Brott*
Liber allmnna frlaget, Stockholm 1987
ISBN 91-38-90802-6
    En knastertorr bok om databrott och databrottslingar. Solarz jobbar p
brottsfrebyggande rdet och vet s mycket om databrott och brott i allmnhet
att han begriper att hackare knappast r det vrsta hotet mot
informationssamhllet.

_Sterling, Bruce_
*The Hacker Crackdown*
Bantam Books, USA 1992
ISBN 0-553-08058-1
    En bok om hackare skriven av en fullstndig "outsider". Bruce Sterling
skriver annars cyberpunkbcker. Boken kan hmtas alldeles gratis som textfil
p Internet via EFF. De mest spnnande och nyskapande r kapitlen om den del
av den amerikanska polisen som kallas Secret Service, och hur de arbetar fr
att bekmpa phreakare och hackare, och historien om hur EFF blev till.

_Stoll, Clifford_
*En Hacker i Systemet*
Svenska Dagbladets Frlag AB, Uddevalla 1991
ISBN 91-7738-270-6
    En omtalad bok dr Stoll med inlevelse berttar hur han sprade den
hackare (Mattias Hess) som tog sig in i hans datasystem och anvnde det som
sprngbrda fr att snoka efter militra hemligheter t warzava-pakten
(ryssarna, rdingarna eller vad du nu vill kalla dem).

_Televerket_
*Skra Telefrbindelser?*
Televerket, Stockholm 1987 (rapp 89/205)

_Turkle, Sherry_
*Ditt Andra Jag - Datorn och det mnskliga psyket*
Bokfrlaget Prisma, Stockholm 1987
ISBN 91-518-2053-6
    Sherry behandlar sociologiska och psykologiska aspekter p samspelet
mellan mnniskor och datorer. Hon intervjuar barn och hackare svl som
dataforskare och drar slutsater om datasamhllet frn sociologisk
utgngspunkt. Mot slutet av boken kommer hon ven in p artificiell
intelligens.

_Wallin, Anders_
*Kriminella Teknikzonen - Straffrttsligt perspektiv p brott och hacking i
globala datant*
Institutet fr rttsinformatik IRI-rapport 1994:2
ISSN 0281-1286
    Mitt favorithatobjekt. Skmt sido: Wallin presenterar en mycket bildad
syn p vad hackande innebr fr rttsamhllet med utgngspunkt frn sina
juridiska erfarenheter. Man skall dock hlla i sinnet att klagare och poliser
mste ha den dr knslan av att det r *vi mot dom* fr att kunna motivera
sitt arbete och f upp kmparandan i frsvaret av den svenska lagen. Den
knslan fr de genom att lsa den hr boken. Ls den! Om jag ser det som min
uppgift att presentera hackarnas ider s r det Wallins uppgift att frdma
dem. Vi spelar alla vra roller i det hr samhllet. (Cynism.)

_Winterkvist, Mikael_
*Datavirus, Hackers och Trojaner*
Computer Security Center 1995
    Efter att jag bad om det skickade Mikael en kopia till
universitetsbiblioteket i Lund. Det r ett mycket tunt hfte, men det
innehller faktiskt de mest substansiella upplysningar om virus som ngonsin
publicerats i Sverige. Vill ni ha tag i en expert p datavirus som verkligen
kan sin sak s skall ni g till Mikael och hans Computer Security Center i
Skellefte. Det var uppgifterna om svenska virushackare i det hr lilla
hftet, som skaffades fram genom ett slags "walrafferi" p svenska
underjordiska BBS:er, som irriterade en del underjordiska hackare och fick SHA
att publicera en del frtckta hot mot Mikael.

_Wranghult, Hans_ (ordfrande)
*Polisens tgrder mot Datakriminalitet*
Rikspolisstyrelsens rapport 1984:5

_Wranghult, Hans_
*Datakriminalitet - Hackers, Insiders och Datorstdd Brottslighet*
Rikspolisstyrelsens rapport 1988:5
    De hr tv rapporterna beskriver polisens syn p databrott i allmnhet.
Den senare behandlar hackare. Det r verlag ganska onyanserat, auktoritrt
och frdmande. Precis som poliser skall vara.

_Yourgrau, Palle_
*The Disappearance of Time - Kurt Gdel and the Idealistic Tradition in
Philosophy*
Cambridge university press 1991
ISBN 0-521-41012-6


_Elektroniska dokument och tidningar:_

_40hex_
# 1-12
Phalcon / SKISM
    Ganska vlskriven tidning som behandlar det mesta som rr
virustillverkning och viruskultur.

_Aronsson, Lars_
*Svensk Datorjargong*
Senast reviderad 1993-02-21
    Svensk motsvarighet till *The Jargon File* (se nedan), sammanstlld av
Lars Aronsson fr Projekt Runeberg. Saknar dessvrre svensk subkulturell
hemdatorjargong. (Jag skall skicka en lista till Lars s fort jag hinner.)

_Bausson, Stephane_
*What You Need to Know About Electronic Telecards*
V1.12 Senast reviderad 1995-05-18
    Beskriver hur Telias telefonkort fungerar. Oerhrt pinsamt med tanke p
att Telia trodde att dessa uppgifter var hemliga nr jag ringde och frgade
dem. Det r de inte alls.

_Brent, Doug_
*Oral knowledge, Typographic knowledge, Electronic knowledge: Speculations on
the history of ownership*
(Artikel i EJournal #3 Vol 1, ISSN 1054-1055)
    Detta r en mycket viktig artikel som jag hade som utgngspunkt fr
stycket *cybernetiskt samhlle kontra copyright*, Brent r verksam vid
universitetet i Calgary och visar med nskvrd tydlighet varfr det blir
svrare att ga information i ett informationssamhlle.

_Drummond, Bill & Cauty, Jimmy_
*The Manual - How to Have a Number One the Easy Way*
KLF Communications 1988
    Om ni undrade: det fungerar. Allt som str i den hr boken r fullkomligt
sant. Bland de som provat herrarna Drummond och Cautys recept fr hitsinglar
finns exempelvis den sterrikiska gruppen Edelweis plus ngot hundratal andra
artister som inte vgar erknna att de bara gjort som det str i boken. ven
svenska talanger som Denniz Pop eller Pat Reiniz har, medvetet eller
omedvetet, lyckats flja instruktionerna till punkt och pricka. Om ni vill
veta dur de gr, ls boken. Det fordras dock en viss distans fr att kunna ta
t sig innehllet - texten r mycket cynisk och en nagel i gat p hela
popindustrin. Exemplar av den hr boken, och piratkopior av densamma, sprids
under mycket hysh-hysh bland musikvrldens amatrer. Ondigt egentligen,
eftersom ngon "befriat" texten och lagt upp den p Internet. KLF sjlva bryr
sig gissningsvis inte en sekund om detta.

_Gunzenbomz Pyro-Technologies / Chaos Industries_
*The Terrorists Handbook*
    Frmodligen ursprungligen en eller flera tryckta bcker. Just den hr
textfilen skapade ett herrans rabalder i pressen nr ett par femtonringar
hmtade den frn en BBS och visade den fr Expressen. Synd att Expressen inte
recenscerade boken, fr den har faktiskt ett slags humorvrde. Jag kan inte
avgra hur pass anvndbara eller farliga beskrivningarna i boken r, men det
r uppenbart att man mste vara lite ltt galen fr att anvnda sig av
bombrecepten. Och det r ju det som r problemet: mnga frldrar tror
uppenbarligen att deras 15-riga sner r fullstndigt galna.

_Jammer, the & Jack the Ripper_ (pseud.)
*The Official Phreaker's Manual V1.1*
Senast reviderad 1987
    Beskriver det mesta av tekniken och historien bakom phreakandet.
Innehller bland annat de artiklar Ron Rosenbaum skrev om phreakarna John
Draper (Capatain Crunch) och Joe Engrassia i tidningen Esquire 1971.

_Raymond, Eric S_
*The Jargon File 3.2.0*
Senast reviderad 1995-03-21
    Detta r detsamma som boken *The Hacker's Dictionary*, fast gratis och i
elektronisk form. Tyvrr frmedlar den hr texten en ngot nedsttande syn p
alla hackare som inte r "riktiga" hackare, dvs den intellektuella eliten som
samlas p hgskolor som MIT. Denna fil uppdateras med jmna mellanrum och
frsker ven sammanfatta hackarkultur internationellt, vilket den kanske inte
lyckas s bra med. Innehllet r nmligen kraftigt vinklat efter amerikanska
freteelser.

_Reid, Elizabeth_
*Cultural Forms in Text-Based Realities*
Cultural studies program department of english university of melbourne january
1994

_Brotherhood of Warez_
# 1-4
    En av de roligaste phreaktidningar som finns utges av gruppen Brotherhood
of Wares (BoW). En konstant mix av humor och allvar dr det ofta inte gr att
skilja p verkliga pstenden och ironiska lgner, skriven av uttrkade
pirater. Uppskattar man generation X-humor s gillar man nog BoW. Gruppens
ledare U4EA dmdes till fngelse efter att ha retat gallfeber p tidningen
Gray Areas. (Tror jag - om inte det ocks var ironi.)

_Phrack_
# 1-47
    knd hackar/phrekar-tidning som bland annat spelar stor roll i Bruce
Stelings *The Hacker Crackdown* (se ovan). Frmedlar svl frnuftiga som
riktigt sjuka sikter om vrlden och telefonerandet. Har haft en rad
redaktrer genom ren. Speciellt viktigt r att lsa artikeln *The Conscience
of a Hacker* i #7. Jag har sjlv frfattat en artikel om svenska hackare i #48
av denna tidskrift som i skrivande stund nnu ej r "presslagd".

_Skyhigh_
# 17
Camelot Productions 1995
    En intressant artikel av _The Mistress_ / Angry angende kvinnor och
hemdatorhackare.

_Surfpunk_
# 103 och 105
    Cyberpunk-tidning, full med utdrag frn diskussionsgrupper p Usenet och
olika tidningar. Bakom tidningen str en lite militantare gruppering n EFF,
men med ungefr samma syn p samhllet. Frmedlar kraftigt cybervridna
sikter.

_Swedish Hackers Association (SHA)_ (red)
*Annual Year Protocol #3 & #4*
    Vra egna favorithackares egen tidning. SHAs uppkftiga och ltt arroganta
"protokoll" r en strkande frisk flkt jmfrt med myndigheters och
massmedias frdmande attityd mot gruppen. I dessa protokoll talar SHA sjlva
om sina aktiviteter, varfr och hur de gr det de gr. Gstskribenter r bl a
_Knight Lightning_ frn Legion of Doom, som ocks var en av mnnen bakom
tidningen Phrack (se ovan). Engelskan r det dremot lite si och s med - det
mrks att det r svenskar som skrivit de hr "protokollen". Ndvndig lsning
fr var och en som vill ha lyssnat till vad bda sidor har att sga.

Samtliga elektroniska dokument finns, om inte annat, tillgngliga frn mig
personligen.