_CYBERNETISKT SAMHLLE_
    Nu skall jag frska sammanfatta vad jag tidigare skrivit tillsammans med
ett antal moderna filosfiska ider om mnniskorna och deras samhlle. Ett
cybernetiskt samhlle r ett samhlle som lever i samspel med maskiner. Fr
att frst ett samhlle anvnder jag en frenklad bild av en individ, dr
denne betraktas som uppbyggd av information och kommunicerande med omgivningen
med hjlp av *symboler*.

                       minne
                            \
                            INDIVID  <---> Omvrld
                            /          \
                       tankar           symboler

I figuren r _minnet_ detsamma som lagrade mnster i hjrnans neuroner,
_tankarna_ r de funderingar och svl dagliga som nattliga drmmar vi alla
har, och _symbolerna_ r de informationsstycken vi utvxlar med _omvrlden_
som kan vara enskilda individer svl som hela den familj eller det samhlle
vi lever i. Sdana symboler kan t ex vara det mnskliga sprket, men ocks
andra konventioner som vi inte tnker p, som att papperslappar med siffror p
r pengar och att vi uppfattar dem som om de hade ett egenvrde, eller att en
viss typ av kldsel innebr en viss status. Inom vetenskapen anvnder man av
naturliga skl mycket vldefinierade symboler som man kallar *paradigm*, vilka
definierar:

_1 Vad man skall iaktta_
_2 Vilka frgor som skall stllas_
_3 Hur de skall stllas_
_4 Hur svaren skall tolkas_

(Jag skall passa p att ppeka att jag hr tolkar det
sociologiskt-vetenskapliga begreppet symbol, likvl som begreppet paradigm, p
ett hgst pragmatiskt och personligt vis, upp med en hand, den som bryr sig.
Det hr r hermeneutiskt vetenskap p hg niv. Urskta fikonsprket...)

Det r de hr begreppen som hackarna med Zen och Gdel i ryggen protesterar
mot i mottot 4: *Hackare br bedmas efter sin hackarkonst, inte enligt
suspekta kriterier ssom betyg, lder, ras eller social status* eller i 3:
*Misstro auktoriteter*.* *Det r ett frsk att bryta sig ur ett system man
uppfattar som felaktigt. Marvin (han med telefonkorten) uttalade i en
radiointervju sitt missnje med att fretagen bara anstller folk med
universitetsexamen istllet fr att se till deras verkliga *kunskaper*, och
pekade p s vis p bristerna i vra formella samhllssystem. Burroughs menade
att samhllssystemet bara alltmer kommer att frska kontrollera medborgarnas
tankar vare sig tjnstemnnen vill det eller ej. Man menar att en framsynt
mnniska mste ha frmgan att *g ur* systemet och se de verkliga mnstren
bakom, vilka inte kan beskrivas med ord, papper eller klder. Samtidigt r
symbolerna livsndvndiga fr vr kommunikation svl som fr vrt samhlle
som helhet. En intelligent individ kan med symbolernas hjlp se intelligens i
sig sjlv och andra individer. Vi kan nu betrakta samhllet p ett motsvarande
stt:

                       minne
                            \
                            SAMHLLE  <---> Omvrld
                            /           \
                       tankar            symboler

Men vad nu d? Det hr ser ju precis likadant ut! Just det. I det hr fallet
r _minnet_ det kollektiva minnet i form av bcker, filmer, CD-skivor eller
dataprogram som lagras p bibliotek eller i vra hem. _Tankarna_ r detsamma
som *kulturen*, den pgende process som stndigt frndrar vra livsvillkor.
Lgg ocks mrke till att _symbolerna_, i det hr fallet vr hllning gentemot
andra samhllen eller strre konstellationer, dvs _omvrlden_, inte r lika
med vr kultur. Samhllet kallas bland sociologer i den hr modellen ofta fr
*det kollektiva medvetandet*. Sjlv har jag lite kckt snickrat ihop begreppet
*"superindivid"*.
    Symbolerna visar bara de delar av vra tankar, kulturen, som vi *vill*
visa upp. S fungerar som bekant ven en individ. Ett intelligent samhlle ser
intelligens i andra samhllen *och* individer. De individer som samhllet r
uppbyggt av kan i och fr sig ge sig till att frska analysera de tankar
samhllet tnker, men uppgiften r i det nrmaste overstiglig, ungefr som om
de individuella neuronerna i vr hjrna skulle frska frst sig p hela
hjrnans tankar. (Dessa resonemang hrhr frn forskningen kring artificiell
intelligens i icke-formella system och sociologisk vetenskap.)
    Inte bara samhllen och individer kan p detta vis beskrivas som
intelligenta organismer. ven fretag, militra organisationer osv r
organiserade p ett liknande stt.
    Det r detta *formella system*, det komplexa samhllet, som sociologerna
som vetenskapsmn studerar, William Burroughs som frfattare kritiserar och
Zen som filosofi demonterar.
    Nr vi nu har kommit verens om ett gemensamt stt att betrakta individer
och samhllen kan vi brja bena ut det hr med cybernetik. Jag har tidigare
berttat att cybernetik betyder *mnniska eller samhlle i samspel med
maskiner*. Fr att illustrera detta vill jag visa ett praktiskt exempel:

                      Individ A <---> Individ B

Vi ser tv individer, A och B som kommunicerar med hjlp av symboler. S lngt
inga problem. Om vi nu sger att de hr tv individerna kommunicerar genom att
skicka _brev_ till varandra, kan det uppst problem om den ena individen
exempelvis r lindrigt synskadad.

                 Individ A --> Hinder <-- Individ B

Eftersom mnniskor r s fiffiga, hittar de givetvis p ngot stt att g runt
det hr problemet. De ger sig till att *frbttra* sina naturliga
frutsttningar. Jag kan illustrera med en uppfinning som gjordes c:a r 1290
e kr:

                  Individ A () <---> Individ B
                            /
                    glasgon

Hr har man allts gjort en av de allra frsta cybernetiska innovationerna.
Man har frbttrat verkligheten med hjlp av en liten optisk-mekanisk
konstruktion som rknas som en sjlvklarhet i vrt samhlle. Alla som br
glasgon r hrigenom *cyborger*, mnniskor som framlever sina dagar p jorden
i samspel med maskiner. Vi r s vana vid detta att vi knappt tnker p det.
r man lite bekvmare av sig kan man skaffa sig kontaktlinser, och d
vlkomnar man maskinen i sin egen kropp. Glasgon r en av de modifieringar
som syftar till att frbttra vr kommunikation med omvrlden. Andra
cybernetiska modifieringar gr livet drgligare och bekvmare fr individen:
rullstolen, kppen m fl. Andra r direkt livsndvndiga, som t ex pacemakern.
Men nu har jag bara nmnt uppfinningar som "rttar till" mnniskor som ftts
eller erhllit ngon form av handikapp. Det gr givetvis att "frbttra" helt
vanliga mnniskor ocks, men hjlp av kikare, elektroniska hjlpmedel fr
mrkersyn etc. Telefonen till exempel, frbttrar oss s att vi kan
kommunicera ver enorma avstnd. Vi kan ocks etablera *hyperkommunikation*.

                              /-------------\
                  Individ A  < Hypersymboler >  Individ B
                              \-------------/

Ett sdant medium fr hyperkommunikation r hypertext, som r bttre n vanlig
text. Vi kan ocks frbttra vr mjlighet att som samhlle utvxla och
frmedla information med hjlp av transaktionssystem, Sattellit-TV osv.
Ytterligare en frbttring av vr perception - den absolut mest
revolutionerande - kommer virtuell verklighet att bli.
    Men det finns en del oroande sidor av det hr samhllet. Som *Net Nanny*
som jag nmnde tidigare, eller nr Aftonbladet den 15 juli 1995 lugnande
meddelar att TV-apparater skall kunna frses med ett chip som kan programmeras
av frldrar som inte vill utstta sina barn fr ondigt vldsamma,
pornografiska elller p annat vis olmpliga program. Nr barnen frsker titta
p ett sprrat program blir skrmen bl. Fantastiskt. Frgan r bara vem man
programmerar: chipet eller barnen? En av frldrarna Aftonbladet intervjuar
vill bl a hindra barnen frn att se programmet *SOS - P Liv och Dd*, ett
program som visar filmatiseringar av verkliga olyckshndelser. Vad blir nsta
steg? r det inte lika bra att stnga av de hemska nyheterna ocks s att man
kan driva upp barnen i en glaskupa lika avskrmade frn vrlden som ngonsin
ryssarna under Stalin? Risken fr missbruk av denna och liknande uppfinningar
r fruktansvrd.
    Och det hr rrde sig endast om vad endast ett relativt dumt chip kan
stadkomma. Vi mste redan konstatera att vrt samhlle inte lngre formas av
enbart mnniskor, och att inte ens *mnniskor* formas av mnniskor. Nr snart
sagt varenda butik har elektroniska larm p varorna behvs det inte lngre
ngon hederlighet, eftersom det inte *gr* att vara ohederlig - moraliska
grnser frvandlas till verkliga materiella grnser med hjlp av teknik. Vi r
s ensidigt upptagna av allmnnyttan av dessa maskiner att vi inte
ifrgastter det som hller p att ske. Ett varularm finns det vl ingen
anledning att klaga p, det angr ju bara tjuvar... *En vacker dag* str vi
dr med maskiner som automatiskt injicerar lugnande droger i alla vldsamma
individer fr att hlla dem p plats, givetvis bara fr att frhindra
vldsbrott. Det angr ju inte dig, eller hur? Du r ju inte vldsbrottsling.
Eller?
    Eller fr att ta ett exempel med ngra r p nacken: 1984 krnglade
vrnpliktsverkets dator, vilket bland annat fick till fljd att
inkallelseorder inte skickades ut till alla repvningsvrnpliktiga. Dessa fick
drfr samtal frn auktoritra militrer som frgade ut dem om varfr de inte
instllt sig till repvning. Auktoriteterna hade ftt information frn en
frmodat felfri dator om att inkallelseorder verkligen snts ut. Det
intressanta hr r att en dator verkligen *kontrollerar* en stor militr
organisation. Att det kunde bli fel p den r mindre intressant. Ngra av vra
mest ansvarstyngda militra institutioner har allts namn som kan skrivas som
produktbeteckningar fr olika datormrken.
    Sedan har vi det hr med artificiell intelligens. Nr intelligenta agenter
kommer in i bilden blir det hela n mer komplext. Vi mste kanske frga oss om
det inte r s att vi samspelar med digitala individer, ngon som verkar ha en
egen vilja. En digital individ uppstr d ett datasystem blir s komplext att
det fr *medvetande*, p ett stt som pminner om mnniskors medvetanden. Det
har frmodligen nnu inte skett nr du lser detta. Det obehagligaste exempel
jag kan plocka fram r ett program frn fretaget Hectare Ltd som kan generera
tjejsnusk, dvs _Barbera Cartland_-liknande noveller, i en aldrig sinande
strm. Om du ngonsin misstnkt att en dator skulle kunna skapa mycket
mnstergill sknlitteratur s kan du betrakta dina farhgor som infriade.
Programmet fungerar verkligen, och det r inte ens srskilt stort och
omfattande.
    Kanske en av de farligaste maktfaktorerna med artificiell intelligens r
att den utan vidare kan producera ndlsa strmmar av skenbart intelligent
trams som avleder uppmrksamheten frn de verkliga problemen. Om jag fr lov
att vara lite konspirationsteoretisk kan jag framkasta idn att det redan i
dag finns tidskrifter vars innehll helt eller delvis produceras av datorer.
De som har skrivit programmen kanske mest r ute efter att tjna pengar och
struntar fullstndigt i de moraliska aspekterna. *Skulle inte du?* Publiken
mrker inget. De tror de ser en mnniska, men de ser en robot. Men terigen -
vad r egentligen skillnaden? Rid.

             Individ A <---> Digital Individ   <---> Individ B
                         /   versttande agent  \
          symbol: svenska                         symbol: japanska

Detta r bara en av de tillmpningar som blir mjlig med hjlp av artificiell
intelligens. Det r dock s att den digitala individen en dag blir s
intelligent att den kan producera dialog utan den ena individens medverkan. De
etablerade makterna kan hrigenom styra individen vart de vill. Tnk att du
ringer och klagar p att varmvattnet inte fungerar. Du tror att du talar med
en mnniska, men i sjlva verket talar du med en dator. Allt du sger
frvandlas till statistik utan att de ansvariga personligen behver ta t sig
av kritiken. Makten kan filtrera bort dina klagoml fr att fatta opverkade,
knslomssigt neutrala beslut... Och ungefr hr blir hela resonemanget s
flummigt och fantasibetonat att jag likavl kan verlta det till lsaren.
(Jag r ingen filosof, bara lite.) Det r i varje fall ett ganska roligt
tankeexperiment.

_Cybernetiskt samhlle kontra copyright_
    Det r uppenbart att den cybernetiska samhllsmodellen innebr en
frndring av vrt stt att se p information och informationens roll i
samhllet. En del saker vi vant oss vid att ta fr givna kan komma att
frndras  det grundligaste. Till exempel copyright. Copyright r rtten att
ga information, eller i fallet *patent* rtten att ga kunskap, och att f
tjna pengar p den. P fikonsprk brukar man kalla det "immaterialrtt".
Copyright uppstod med tryckkonsten, innan dess var det inte s noga med vem
som gde information och publiceringsrtt. Alla kunskaper och ider
betraktades d som allmn egendom och inte som ngot man gde. *Informationen
var fri*. Mjligheten att ga information r oskiljbar frn nrvaron av
maskiner som t ex tryckpressar, faxar eller datorer. Utan dessa maskiner blir
boken, mlningen etc ett unikt konstverk snarare n en mngd mngfaldigad
information. Copyright r allts en egenskap i det tidiga cybernetiska
samhllet som lnkar ihop *information* och *kunskap* med *ekonomi*. Detta
gller all information, svl tryckt text som fotografier, film eller
dataprogram.
    Vi kan allts spra copyright tillbaka till uppkomsten av den tryckta
symbolen. Fr att understryka vikten av detta gr jag en sammanfattning av de
moderna symbolernas framvxt fr att understryka resonemanget:

Symbol:             Population:           Kulturell bas:           Tid:
Primitiva symboler  Djur                  Genetisk kultur          Lnge sedan
Tal                 Mnniskor             Muntlig kultur           40000 f kr
Text                Civilisation          Skriftlig kultur         3000 f kr
Tryck               Industrisamhlle      Distribuerad masskultur  1500 e kr
Hypersymboler       Informationssamhlle  Informationskultur       2000 e kr

rtalen markerar respektive symbols uppkomst snarare n nr den kom till bred
anvndning. Normalt rknar man vergngen frn muntlig till skriftlig kultur
frn c:a 500 f kr, och tryckkonsten var inte srskilt utbredd fre
upplysningen (1700-1800-talen). De frsta rtalet r mycket svrbestmt. Detta
r egentligen inte s intressant: frgan handlar inte om tid, utan
symbolhistoria. Att informationstekniken innebr en frndring av samhllet
som r jmfrbar med tryckkonsten (minst!) r uppenbart.
    Symboler frndras med tiden. Vad vi uppfattar som vrdefullt idag kan
vara vrdelst i morgon. T ex anser de flesta att metallen guld r ganska
vrdefull. Om, lt oss sga, en mindre planet av guld krockade med jorden, s
att guld blev den mest allmnt frekommande metallen i naturen, skulle den
instllningen ganska omgende frndras s att vi betraktade guld som mindre
vrt n jrn. P samma stt skulle vi gladeligen byta allt guld vi gde mot
mat om vi svalt, eftersom vi ocks har vissa fysiska behov. Ja, man kan rent
av tala om att vi ocks har psykiska behov, som i vrt moderna samhlle till
stor del genereras av reklam, vilket gr oss villiga att byta vra ekonomiska
medel i form av pengar, arbete etc mot stereoanlggningar, lskedrycker osv.
Vi har allts en uppfattning om tingens vrde som baserar sig p tillgng och
efterfrgan. Tillgng och efterfrgan kontrolleras av dels naturen, och dels
andra mnniskor. Det r detta som gr oss till konsumenter. Begreppen
terfinns i alla stora ideologier.
    Nr andra mnniskor vill kontrollera vr konsumtion anvnder de sig av
symboler. Detta kan ske genom att man etablerar ett visst kldesmrke som
synonymt med symbolen *status*, ett lskedrycksmrke som synonymt med
*frschet* och* ungdomlighet*. Men detta r bara den mest igonenfallande
toppen p det vlknda isberget.
    I sjlva verket styrs hela vrt samhllssystem upp av symboler. Det r det
som sociologerna kallar *symbolisk interaktionism*, ett vetenskapligt
teoribegrepp som framfr allt associeras med en farbror som hette _George
Herbert Mead_ - en smtt genialisk filosof som tyvrr inte direkt skrev
ngonting, men som haft avgrande inflytande p frmst sociologi. Mead
definierade mnga av de symboler jag tidigare nmnt i detta kapitel. Mead var
ocks inne p de begrepp som fljer lngre fram i det hr kapitlet; han menade
bland annat att franska revolutionen var en vndpunkt i modern historia dr
mnniskorna fr frsta gngen insg att de hade rtt att frndra eller rtta
till samhllssystemet, och att detta inte grundade sig p ngon gudomlig
princip. Filosofiskt tillhrde han den pragmatiska skolan som ansg att ider
och teoretiska system skulle prvas mot verkligheten innan de tillmttes ngot
vrde. Mead var alldeles skert anhngare av *hands-on imperativet*. (Den
pragmatiska skolan r fr vrigt en frlngning av fallibilismen, som ju i
princip r detsamma som Zen.) 
    OK. Copyright d? Det var ju det jag skulle komma fram till. Vi folk p
jorden har allts kommit verrens om att betrakta information och kunskap som
ngonting man kan ga. Detta gande r en *symbol* vi enats om. I och med
informationssamhllets intg blir *moralen* som dessa symboler bygger upp
minst sagt suddig. Moralen talar om fr dig att du inte skall inkrkta p
ngon annans territorium, inte skada, inte stjla ngon annans egendom. Nr
det gller materiell egendom r detta fortfarande allmnt accepterat. Men nr
det gller *intellektuell egendom* som d skyddas av copyright och patent, har
vi kommit till en brytningspunkt. Informationstekniken drar saker och ting
till sin spets: det r *omoraliskt* att trycka in vissa kommandon i en viss
fljd p tangentbordet. Andra kommandofljder r fullt accepterade. Jag fr
programmera om min egen dator, men inte ngon annans dator per datantverk.
Jag fr kopiera vissa program hur som helst, andra inte alls, vissa kanske. Vi
blir oskra p vad vi skall tro varvid ngra hnfaller till dogmatiskt
frdmande av mjukvarupirater fr att f knna sig p den skra sidan.
    Eftersom lagstiftning inte r det samma som fretagspolicy fr jag dubbla
budskap, som t ex nr spelfretaget Nintendo pstod att det var frbjudet att
syssla med andrahandshandel av dataspel. Det tycker givetvis Nintendo r
sjlvklart eftersom de fr slja fler spel och tjnar mer pengar om folk bara
kper nya spel. Enligt svensk lagstiftning r Nintendo fullstndigt ute och
cyklar. Vi drabbas av ett dubbelt symbolbudskap frn fretagsetablissemang och
samhlle (2:a och 1:a statsmakterna) med resultat att vi brjar tnka sjlva.
Eftersom storfretag delar den ekonomiska makten med regeringar betraktar vi
bda som auktoriteter. Vi brjar ifrgastta dessa auktoriteter - vi brjar
tnka sjlva och ta egna beslut i brist p klara samhllsdirektiv. Minns
terigen regel 3:* Misstro auktoriteter.* Hackarnas etik visar oss vgen i en
turbulent tid.
    Hackarna upptckte kraftiga informationsorttvisor. P Scenen kunde de
13-14 riga hackarna inte fr sitt liv begripa varfr bara de ungdomar som
hade rika frldrar skulle f ha tillgng till alla de roliga programmen.
Bland phreakarna frstod man inte varfr bara fretag och myndigheter skulle
ha rd att kommunicera fritt - det var ju ett stt att utvecklas! Varfr
acceptera detta? I och fr sig kan man kalla detta respektlshet, brist p
frstelse fr samhllets funktioner osv. Ingen brydde sig dock om att
diskutera saken. Det budskap hackarna fick av det etablerade samhllet var:
*"Ni r brottslingar. Punkt."* Vilket enastende hyckleri!

Jag konstaterar att *ju mer cybernetiskt ett samhlle blir, desto svrare blir
det att definiera privata kunskapsdomner.* Ju fler datorer och ju mer
frfinad teknik vi fr, desto knasigare blir begreppet *intellektuell
egendom*. Detta gller i synnerhet mjukvara, dr patent beviljas p metoder
som inte fordrat ngra strre investeringskostnader i utrustning och
forskning, utan kanske bara en eller ett par ntters intensivt hackande.
Iderna har inte kostat ngot - det r mest frgan om Columbi gg - frst till
kvarn fr frst *och endast* mala. Det gr inte lngre att frsvara
intellektuella orttvisor med materialistiska jmfrelser.
    Detta tvingar oss att stlla frgan: Vart gr grnsen mellan
yttrandefrihet och egendom? Vad fr jag kopiera och vad fr jag inte kopiera?
Nr upphr kunskap att vara allmn egendom och vergr i privat go? Det som
intrffar r att tekniken drar ryggraden ur hela vrt samhllssystem och
hller upp den fr oss s vi kan skda den. Vi ser hur stora omrden av
telerymden helt godtyckligt mutats in av informationsbranchens profithungriga
guldgrvare.
    Mjukvara r en frlngning av det mnskliga intellektet; av frmgan att
skapa, frst och generalisera kunskap. Att frbehlla ett sdant kraftfullt
verktyg fr dem som har rd att slnga ut hundratals kronor p ett program
blir i lngden ohllbart. Vad jag menar r inte att samhllsparasiter som de
kinesiska triaderna eller andra syndikat skulle f ta upphovsrtten frn de
stora fretagen. Vad jag menar r att det inte borde vara frbjudet fr
privatpersoner att fritt kopiera programvara och hjlpa varandra att anvnda
den. Detta utesluter inte konkurrens frn etablerade fretag i branchen, bara
de kan erbjuda ngot som hackaren runt hrnet inte har: tryckta manualer,
dygnet runt-service, pedagogiska kunskaper etc. Vem vet detta bttre n den
som skapat mjukvaran? *Mjukvara r en produkt som saknar vrde i sig*. Det r
inte gandet av mjukvara som driver det hr samhllet framt, utan frmgan
att anvnda den, och lra andra att anvnda den. Vad vi skall slja och kpa i
informationssamhllet r inte mjukvara, utan tillmpningar, rd - med ett ord:
*Support*.
    Lika ndvndig som copyrighten var i industrisamhllet, lika meningsls r
den i informationssamhllet. Problemet r inte att skilja information i tryckt
form frn elektronisk information. Problemet r att det inte lngre gr att
skilja *information* frn *kunskap*, och *gd kunskap* frn *allmn kunskap*.
Grnsen mellan *id* och *implementation* (tillmpning) av samma id suddas ut
i och med att mnniskan kommunicerar allt mer med maskiner som konstruerats
fr just detta. I frlngningen hotas ven grnsen mellan *tanke* och
*handling* av utvecklingen av virtuell verklighet.
    Lt mjukvarufretagen bekmpa syndikat, maffior och gangsterligor som
tjnar grova pengar p piratkopiering, inte mig emot. Men frdm fr guds
skull inte* kompiskopieringen, *privatkopieringen frn individ till individ
utan ekonomiskt vinstintresse! Denna kopiering *r* inte omoralisk utan bara
ett stt att vidarebefodra kunskap. Det r *fel* att sdan kopiering skall
vara frbjuden och det *borde* vara tilltet fr privatpersoner att kopiera
programvara bst de vill. Det r *de smutsiga pengarna* som skall bort ur
mjukvarubranchen, inte amatrernas gldande intresse och engagemang! Den
moraliska grnsen gr inte vid rtten att kopiera ett program eller inte, utan
vid att ha rtt att *tjna pengar* p ett program eller inte! Det r den
rtten som skall vara frbehllen frfattaren, om han s nskar.
    I Sverige kan jag i dag g in i vilket bibliotek som helst, ta fram vilken
bok som helst, g till kopieringsmaskinen och kopiera s mnga sidor jag har
lust med. Ngon lagstiftare har i ngot ljust gonblick insett att ett frbud
mot detta skulle innebra en avsevrd begrnsning av individens frihet och
mjlighet till personlig utveckling (Lag 1993:1007). Information fder ju
intelligens! *Det finns ingen anledning till att denna frihet skulle begrnsas
till endast tryckta medier.* Filmer, CD-skivor, dataprogram... Det r bara en
definitionsfrga. Allt detta r information och fda fr den mnskliga
intelligensen. Det r inte sunt att det skall vara frbjudet fr individen att
kopiera information. Det r Sjukt. *SJUKT!*
    Att patentera bokstver satta i en viss ordningsfljd - strngar av
information - ljudvgor och videogram - vansinne. Om den som frst uppfann
orden i det mnskliga sprket hade tnkt i de banorna hade vi aldrig lrt oss
tala eller skriva. Att g och vissla en patenterad melodi p stan en solig dag
r "offentligt framfrande", och skall betalas STIM-pengar fr. Nr man inte
r ute efter att sjlv gra sig en hacka p informationen - i frlngningen
att frstrka sin makt - nr man bara r ute efter att sprida gldje och
kunskap, skall informationen vara *fri*. Basta.

_Begreppen degenererar (Copyright finns inte!)_
    Nr nu vra symboler blir alltmer suddiga, vad kan vi vnta oss kommer att
hnda hrnst? Fr att ha ngot att bygga p tar jag lite frckt och lnar en
id frn _Thomas Kuhn_. Kuhn r en vetenskapsfilosof med spnnande ider om
hur vetenskap vxer fram och frndras med tiden. Kuhns teorier pminner om
olika ider om hur samhllet i allmnhet frndras, hur olika ideologier vxer
fram, och hur vi mnniskor utvecklar och frndrar vr tillvaro i allmnhet.
Kort sagt: karln beskriver vad som hnder nr mnniskans anvnder sin
intelligens. Ngot som r mycket spnnande med Kuhns teorier r att de
pminner i pfallande grad om Gdels teorem om formella system. Grundidn r
fljande: Du har en klar vrldsbild, ett *paradigm*, exempelvis:
    Du vet att information kan gas drfr att annars gr det och det
fretaget i konkurs och det innebr det och det fr dig och det r inte bra
fr dig och drfr skall du acceptera att information kan gas. Eller:
    Du vet att pengar r vrdefulla eftersom de grundar sig p Sveriges
produktionskraft och duglighet i jmfrelse med andra lnder, drfr skall du
acceptera att en papperslapp med ngra siffror p r vrd pengar s att
regeringen och andra regeringar inte rkar i frtroendekris fr d hotas din
levnadsstandard. (OBS: Ltt Ironiskt. Andra mnniskor skulle mjligen kunna
sga detta p fullt allvar. ;-)
    Kuhn menade att paradigm frndrades med tiden ungefr shr:

    Paradigm -> Normalt tillstnd -> Motsgelsefullheter ->
    Kris -> Revolution -> Nytt paradigm

Med frutsttningen att mnniskor i allmnhet bildar sig normer
(handlingsregel, vrderingsgrund) p samma vis som vetenskapsmn bildar
paradigm (frebild, vrderingsgrund) tillmpar jag detta system p vrt
samhlle. (Normer och paradigm r p stt och vis samma sak - bda bottnar i
den mnskliga intelligensen och syftar till att bringa ordning i kaos genom
upprttande av filosofiska system.)
    Dessa begreppssystem finns runt omkring oss utan att vi tnker p det. Det
finns till exempel ingen naturlag som sger att vi skall dela in dygnet i 24
timmar, det skulle g lika bra med 10 eller 50. Det finns  ingen som talar om
fr oss att vi mste dela in de musikaliska tonerna s att det blir precis 12
per oktav, 8 eller 16 skulle g alldeles utmrkt. Vi definierar vr omgivning
p ett stt som vi alla kan vara verens om, fr att undvika
begreppsfrvirring. Ibland funderar vi s lite ver de hr begreppen att vi
tar dem fr givna, som ngon naturlig ordning i naturen, och av den
anledningen betraktar uppstickare med nya begreppssystem som *sjuka*. William
S Burroughs uttrycker det mer konspiratoriskt och skoningslst:

*"Det finns ingen sann eller verklig "verklighet" - "Verkligheten" r bara ett
mer eller mindre konstant avskningsmnster - Avskningsmnstret som vi
accepterar som "verklighet" har den kontrollerande makten p denna planet
tvingat p oss, en makt som frst och frmst strvar efter total kontroll"*

(Ur *Nova Express*)

Nr det stackars geniet _Erik Satie_ spelade sin mbelmusik som brt med det
traditionella mnstret fr hur musik skulle skapas och lta blev han utbuad.
Nr _Picasso_ brt med de klassiska konstbegreppen var det mnga som
betraktade honom som idiot. Handen p hjrtat - hur mnga av er har inte ngon
gng klagat p konst som man "*inte ser vad den frestller*"? Gdel gick s
lngt att han bevisade att ven en sdan sak som *tid* r ngonting vi
uppfattar subjektivt, filosofer eller inte. Hos hackarna hittar vi denna
upproriskhet i exempelvis B1FF-sprket dr vr invanda frstllning om
tecknens funktioner i sprket fr sig en rejl knck. Mnga BBS- och
Internetanvndare skriver lnga arga inlgg nr de ser ngon skriva en mening
som: y0YO!#%$!! wH4+zZ h4pP3n1n' 4r0uN '3r3 +H3zZ3 d4yZzZ?#$!%?? Frgan tycks
upprepa sig: *hur nyskapande fr man egentligen vara?* Och vid vilka
tillfllen?
    Frn brjan har vi allts efter en tids turbulens lyckats etablera ett
slutet begreppssystem som vi accepterat, vi lever i ett normalt tillstnd dr
produktion och konsumtion lever i harmoni med ett etablerat samhllssystem med
allt vad det innebr av klassklyftor och territorialtnkande.
    Nr nu informationssamhllet stller frgor p sin spets uppstr
motsgelsefullheter i systemet. r pengar verkligen grundade p
produktionskrafter? Vad r i s fall produktionskrafter? Kan kunskap gas
eller inte? Det r denna tid vrt samhlle befinner sig i just nu, och s
kommer att gra en stund framver. Det r denna turbulenta tid som kallas det
*postindustriella samhllet.* Vi hller p att bryta oss ur det fullstndiga,
nstan matematiska system som vrt samhlle fastnat i, p samma stt som Gdel
brt sig ur de matematiska systemen och Zen demonterar filosofier med raka
svar. *Patriarkatet* som feministerna vill bryta ned r ocks ett sdant
system som brjat knaka i fogarna. (Inom den sociologiska vetenskapen kallas
det hr tillstndet *Anomi* vilket innebr avsaknad av fungerande normer fr
samhllet, ungefr som i det eftersovjetiska Ryssland idag.) Den hr fasen
knnetecknas ocks av framvxandet av en uppsj subkulturer och en
frstrkning av de religisa sekterna, bda resultat av ett oroligt skande
efter fasta normer som man inte finner i det vanliga samhllet.
    S smningom kommer detta att leda till en *kris* som franleder den
*verkliga* informationsrevolutionen. Det r d de mest omfattande
frndringarna i vrt samhlle kommer att ske. (Vi talar hr om en samhllslig
revolution, inte ndvndigtvis vpnad.) Efter denna revolution formulerar vi
ett nytt antagande om hur samhllet skall fungera och se ut, och det r frst
d vi nr det verkliga informationssamhllet. Mnga fretagsekonomiska och
nationalekonomiska ekvationer (eller *axiom* om vi skall vara vetenskapligt
petiga) som gller i industrisamhllet kommer att vara fullstndigt vrdelsa
i informationssamhllet.
    Fr att frndringarna ver huvud taget skall kunna intrffa krvs det att
ngon driver fram dem, i och fr sig med all respekt fr det gamla samhllet,
men nd fast beslutna att delvis riva ned de gamla normerna fr att ge plats
t nya. Det r dessa som r Nietzsches lrjungar, i vrt fall de mest
militanta cyberpunkarna med hackare i brschen som vgar st upp fr sina
ideal i en ny tid. Eller fr att citera Nietzsche sjlv: *"jag r inte
inskrnkt nog till ett system; inte ens mitt eget!"* Det gller att riva ned
industrisamhllets normer fr att ge plats t de som skall glla i
informationssamhllet. Det behver alls inte vara utomparlamentariskt; vad
Nietzsche och flera med honom sger r att det *kan* vara det.
    Sedan 50- och 60-talen har ungdomen haft rollen som banbrytare nr det
gller att ifrgastta system och bygga nya. P Nietzsches tid var det
studenterna och de intellektuella som gjorde det. Det har skett en
frskjutning dr man associerar radikala ider med ungdom och konservativa
ider med hg lder. Detta r en av de vrsta sjukdomarna i vrt rollsystem -
alltfr mnga ungdomar vantrivs i sjlva verket i rollen som revolutionrer
och blir som i _Tom Pettys_ delvis sjlvbiografiska sng *Into the Great Wide
Open*: "rebels without a clue" - rebeller utan att veta varfr. Tvnget att
gra uppror kan som droppen i bgaren driva ungdomar ver grnsen till
narkotikamissbruk och brottslighet. Mnga uppror r ogrundade och
slentrianmssiga handlingar som bara syftar till att provocera de konservativa
gamlingarna - men det finns de som inte r det. Upproret mot fretagens och
myndigheternas informationsdiktatur r det *inte*. Det r en ideologiskt
underbyggd revolt som frtjnar att bli tagen p allvar.
    Toleransen mot nya begreppsbildningar r en faktor som avgr hur pass
slutet och likriktat ett samhlle r. Nietzsche uppskattade p sin tid
_Richard Wagners_ titaniska musik, ocks det ett frsk att bryta sig ur ett
alltfr ingrott och etablerat musikaliskt paradigm. ven om Hitler senare
uppskattade bde Wagner och Nietzsche var nazismen en ideologi som frdmde
varje frsk att skapa nya begreppssystem. Mot slutet av 30-talet ordnade man
i Berlin en utstllning med "ful" konst, mestadels modern, som man menade var
sjuk och fel. Fascismen r sdan; efter en glnsande uppgngsperiod tappar den
allt intresse fr frnyelse och vill bara bevara sig sjlv. Kan ett samhlle
som vrt, med fretag som r s stora att regeringar mste lyda dem, acceptera
att man fr en sansad debatt om copyrigthtens vara eller inte vara? Eller
kommer systemet med vld att underordna sig rtten att bestmma vad som r
privat och allmn egendom utan ngra jobbiga demokratiska mellanled, genom
lobbying och regeringsbeslut och utan ngon debatt alls?
    Mina kra lsare; jag antar att ni p er frd genom denna bok upptckt hur
nra informationssamhllet vi r idag.
    Det r min rliga och uppriktiga vertygelse att ett sdant samhlle
ettdera kommer att vara befriat frn copyright och mjukvarupatent som vi
knner dem idag, alternativt en informationsdiktatur styrd av antingen
regeringar eller storfretag och maffior. Det r det samhllet William Gibson
varnar fr med sina cyberpunkromaner. Lt oss se till att undvika det. Jag har
ingen aning om hur denna frndring kommer att g till eller vad resultatet
kommer att bli, bara *att* det oundvikligen kommer att ske.

_Cybernetiskt samhlle kontra Klassperspektiv - Maktens Mekanismer_
    Engelsmannen och sociologen _Basil Bernstein_ skissade samhllets
mekanismer ungefr shr:

                             KLASS
                            /  ^  \
             Produktionssfr   |   Sociokulturell
                         |     |   reproduktionssfr
                        Makt   |     |
                         |     |   Inramning
              Klassificering   |     |
                         |     |   Realisering
                    Hierarki   |     |
                         |     |   Sociala relationer
               Arbetsdelning   |     |
                         |     |     |
                          \    |    /
                           \   |   /
                              KOD

I detta system kan vi se samhllet delat i en produktionssfr och en
sociokulturell reproduktionssfr. I *produktionssfren* (fretag,
organisationer, regering, riksdag och kommuner) skapas _makten_, den
ekonomiska, politiska och massmediala inberknad. Det tycks nstan alltid
fungera likadant, med auktoriteter i toppen och hierarkier fr att uppn en
vettig arbetsdelning. Den *sociokulturella reproduktionssfren* (delar av
massmedia, njesindustri, skola) finns till fr att berttiga och fra vidare
mnstret fr produktionssfren.
    P botten av figuren hittar vi den springande punkten. _Koden_ r vrt
sprk i alla dess former. Egentligen alla sociala symboler vi anvnder fr
informationsutbyte mnniskor och samhlle emellan. _Koden_ r *ren
information*. Den r fundamentet fr hela den verliggande hierarkin och
samhllsordningen. Genom den sprkliga koden frnyas och struktureras
samhllet stndigt p samma stt. Det var drfr Zen, Nietzsche och Burroughs
kritiserade sprket - man knde sig understllda ett samhlls- och tankesystem
som aldrig frndrades p ngot vsentligt plan. I sprket finns s mycket.
Sprket har dessutom fler niver n det rent talade eller skrivna. Det finns
bildsprk, musik och allehanda symboler att ta till. I princip kan alla
instrument fr informationstransport och lagring av information sgas utgra
denna kod.
    Mnga tror att informationssamhllet sjlvklart kommer att generera samma
ordning igen, bara fr att det alltid har fungerat s innan. Det finns inget
som helt belgg fr att s skulle vara fallet. Snarare tvrt om.
Informationssamhllet tar genom sin natur upp det allmnna medvetandet om
sjlva samhllet p en niv som blottlgger samhllets egna mekanismer. Vad
som i sjlva verket sker r att samhllets byggstenar blir alltmer medvetna om
sin roll i detta gigantiska informationssystem, vilket fr till fljd att de
brjar strva efter att frbttra det n mer. Samhllets utveckling kan
drigenom accelereras ytterligare, precis som det alltid har gjort. (Hnger du
med?)
    Lt oss nu belysa med ett exempel. En aktuell kontrovers p Internet rr,
som jag nmnde i kapitel 8 om cyberpunk, Scientologikyrkan och deras
tvivelaktiga upphovsrtt till rrelsens religisa dokument. Enligt de troende
innehller dokumenten material som beskriver kyrkans sk *clearing-teknologi*,
en kvasivetenskap som kyrkans medlemmar mste genomg omfattande och ytterst
kostsamma kurser fr att f tillgng till. Kyrkan menar att endast de som
ingr i rrelsen har rtt till denna information. Lite frenklat kan man sga
att clearingteknologi bestr av hypnos och science fiction.
    Scientologikyrkan r en sekt, och som sdan ett samhlle i samhllet. Den
fyller alla funktioner som ett samhlle annars skall fylla gentemot en
mnniska. Den frser henne med sikter, moral, orientering fr samhllet osv.
Den enda orsaken fr en medlem i sekten att ska sig utanfr sektens grnser
r att frtjna sitt eget uppehlle och drigenom nra ven sekten. Sekter,
och dit rknar jag ven Plymothbrderna, Jehovas vittnen och Livets Ord, lever
som parasiter p vrt samhllssystem. Detta r s gott som varenda klarsynt
mnniska medveten om. Ett stt att inse hur pass hermetiskt sluten en sekt r,
r att applicera Basil Bernsteins modell ovan p en sekt. En lsare med ngot
s nr vlutvecklad fantasi torde inte ha ngra strre problem med detta.
    Gr nu det tabubelagda experimentet. Tnk dig att samhllet r en sekt,
och att dina tankemnster r styrda. Tnk dig att copyright- och
yttrandefrihetslagarna finns till fr att begrnsa ditt medvetande och
upprtthlla samhllets hierarki, p samma stt som ledningen inom en sekt
hrskar ver medlemmarna. Tnk dig att vi trots all vr frihet kanske r
frblindade av vanfrestllningen att vrt samhlle r fritt! Medlemmarna i en
sekt r fullstndigt vertygade om att de gjort ett frivilligt val, och att de
r fria mnniskor. Alla sektmedlemmar r vertygade om att sektens sanning r
den enda sanna, och att alla avfllingar r exempelvis satans verktyg. Antag
att alla samhllsmedlemmar r vertygade om att samhllets sanning r den enda
sanna, och att brottslingar, hackare och andra som bryter mot samhllets
vrderingar, bara utmlas som de onda mnniskorna fr att det passar samhllet
att det fungerar p det viset. Ingen sektledare tvingar av ren maktlystnad
sina medlemmar till underkastelse och lydnad, de tror sjlva p vad de gr.
Ingen politiker eller fretagsledare tvingar av ren elakhet medborgarna till
lydnad, de tror ocks p vad de gr. Frstr du Burroughs bttre?
    Skda samhllet och makten i vitgat. Varfr r Scientologikyrkan en av de
frsta makthavare som skriker p lag och ordning, och vill att informationen
skall kontrolleras? Varfr r samhllet inte lngt efter? Varfr vill vi ha
kontroll p vad fr slags information som sprids i subkulturerna? Antag att
det finns sanningar du aldrig drmt om utanfr den del av universum som
samhllet utgr. r det inte s, att bakom denna fasad av genomtrevligt
samhlle, folkhem, dljer sig en makt som med snillrika mekanismer vill
erstta organisk sympati med mekanisk lydnad?
    Och vad r d denna verliggande makt? Jag har redan visat det.
verliggande intelligenta individer, tnkande enheter bestende av
mnniskokomplex: Fretag, Regeringar, Nationer, Kommuner, Ordnar, Koncerner,
Maffior... De bestr av mnniskor, men de tnker inte som mnniskor. De r
intelligenta, men intelligensen r inte en mnniskas. De r nyttiga fr oss,
men de kan ocks gra oss skada. De r *superindivider*, individer uppbyggda
av individer och sammanhllna av informationskontroll eller med ett annat ord:
*makt*. Problemet r att vi mnniskor tycks ha fruktansvrt svrt att se
skogen fr alla trd.
    Alltfr mnga myter frodas kring mnniskan och hennes samhlle. Den kanske
mest vidriga r det kategoriska imperativet att samhllet skulle vara "fritt".
Varje samhlle r grundat p ofrihet - att du ger upp ngra av dina friheter
fr att istllet f trygghet. Varje individ br veta, att svitt man inte
tillmpar anarki, mste man livet igenom stndigt offra delar av sin frihet
till verliggande individer. Dessa kan vara av alla de typer som jag just
rknade upp och flera drtill. Den grundlggande skyldighet en superindivid
har gentemot en individ r att informera individen om, att *"nu tar jag lite
av din frihet, och detta r vad du fr i utbyte"*. Symbios, inte dominans. De
mest avskyvrda av dessa superindivider r de som handlar i det frdolda, som
med avsikt kontrollerar individer utanfr deras vetskap. Ofta sammanfattade
under begreppet "Illuminatimaffian", de lysande, de "goda" mnniskorna, de
invigdas skara.
    Skda en ny vrld med ppna gon. Bryt dig ur systemet. Frst drefter kan
du frst vad du kan gra fr samhllet. (Glm inte bort att frga dig sjlv
om inte jag i sjlva verket bara r en knpp konspirationsteoretiker som
frsker se mnster dr det inte finns ngot. Den mjligheten finns ju
alltid.)