_VIRTUELL VERKLIGHET (VIRTUAL REALITY)_
    Nu skall jag bertta om ngot som r ruskigt verskattat, men som
oundvikligen kommer att f stor betydelse i framtiden. I varje fall som
fenomen betraktat. Jag tvekade lnge om jag skulle skriva om virtuell
verklighet ver huvud taget, men jag inser att det oundvikligen hr till
mnet. Anledningen till att jag tvekar r att detta forskningsomrde blivit s
uppblst och missfrsttt att det antagit rent religisa proportioner.
    Virtuell verklighet r ursprungligen en beteckning fr phittad
verklighet. Det r samma sorts verklighet som rollspelsentusiaster befinner
sig i d de tar sig fram i en phittad vrld. I sin ursprungliga form krver
denna konstgjorda omgivning en god portion fantasi och tlamod. Utvecklingen
har gtt frn rollspel till interaktiva rollspel p Internet, sk _MUD_-spel
(Multi-User Dungeon, dvs fleranvndargrotta, en grotta som flera mnniskor kan
vara i samtidigt, kallas ocks *textbaserad verklighet*) och frst p 90-talet
har begreppet blivit synonymt med en viss teknik fr att konkret med ljud och
bild uppleva konstruerade verkligheter med datorns hjlp.
    I ett MUD-spel upprttar man vissa konventioner fr att kommunicera direkt
med mnniskor genom att anvnda ett sprk som r en frlngning av det skrivna
ordet. Man kan tala om p vilket stt man vill kommunicera med en medspelare.
Man kan t ex tala om ifall man vill uttala ett ord ironiskt, kallt eller
erotiskt. Man skriver kanske: "Sg 'Hejsan' p ett humoristiskt vis till X",
varvid X fr ett meddelande av typen: "Y sger 'Hejsan' till dig p ett
humoristiskt vis". Man har ocks mjligheten att inta poser, att utstrla
olika knslor. Du skulle kunna f ett meddelande av typen: "Y ler ett ironiskt
leende".
    Detta stt att kommunicera ver Internet har haft avgrande inflytande p
det sprk gemene man anvnder vid skriftliga debatter i den elektroniska
vrlden. De mest vlknda konventioner som upprttats r tecknet fr humor :-)
(glatt ansikte frn sidan) och tecknet fr ironi ;-) (blinkande ansikte),
eller att skriva med STORA BOKSTVER fr att skrika. Utver dessa har en
uppsj mer eller mindre accepterade symboler av samma slag uppsttt. Detta r
frsta steget mot att via ett ntverk verfra symboler med en annan innebrd
n de rent sprkliga. Det innebr en frsta mjlighet att anvnda tonfall och
kroppssprk i konstgjorda vrldar.
    En frlngning av MUD r det internationella ntverket fr struntprat, IRC
(Internet Relay Chat, Internets Relsystem fr Snack). I IRC-systemet kan man
gra ungefr samma saker som i MUD, skillnaden r att det hela ligger lite
nrmare verkligheten. En del stter upp privata konferenser i IRC och pratar
sinsemellan, medan andra gnar sig t ngon av de mnga ppna grupperna, t ex
#Sweden som fungerar ungefr som en textversion av Heta Linjen fr svenskar. I
dagslget anvnder ungefr 1000 personer i Sverige IRC regelbundet. IRC har en
benhrd teknokratisk hierarki dr de som kan mer om systemet har mer makt och
kan bolla med andra mnniskor ungefr hur de vill. Demokrati existerar inte:
p varje kanal finns ett antal smkungar (sk chan-ops, kanaloperatrer) som
ibland kan "slss" om kontrollen ver kanalen. I IRC finns ven mjlighet att
idka informationshandel, att byta information mot information med ett enda
enkelt kommando: */dcc send nick fil*. IRC har redan utvecklats till en egen
subkultur med egna vrderingar och hackordningar. Frvnansvrt mnga kvinnor
anvnder IRC.
    Dessa tekniker r bara det frsta steget i en utveckling som kommer att
leda oss till kommunikationsformer ondligt mer sofistikerade n de vi knner
idag. I experimentanlggningar blir de phittade miljerna alltmer verkliga;
rentav s verkliga att mnga brjat ifrgastta skillnaden mellan verklig och
phittad verklighet, och kommit fram till att det snarast r en
definitionsfrga. Men vi brjar frn brjan.
    Ingen enskild person har betytt s mycket fr virtuell verklighet som
_Jaron Lanier_. Jaron flyttade till Kalifornien 1981 och tnkte att han skulle
leva hippieliv och spela fljt p trottoarerna. Istllet halkade han in p ett
jobb som dataspelsprogrammerare. Efter ett tag i branchen startade han ett
fretag kallat _VPL _(Visual Programming Languages, Visuella Programsprk) fr
egna pengar och brjade jobba helt ideellt med en id han ftt: han ville gra
ett programsprk. Programsprk r det sprk som mnniskor anvnder fr att
kommunicera med datorer och beskriva vad de vill att den skall gra. Vanliga
programsprk r t ex BASIC (Begginers All-purpose Symbolic Instruction Code),
Pascal (dpt efter matematikern med samma namn), eller C (dpt av en person
som tyckte att namnen p programsprk urartat).
    Nu ville Jaron inte gra vilket programsprk som helst utan PROGRAMSPRKET
med stort P. Han tyckte att det hr med att programmera var bland det
roligaste som fanns, men att det var frbehllet en alldeles fr liten grupp
mnniskor. Han ansg att alla borde f programmera. Istllet fr att bara lta
en liten elit av programmerare bygga upp matematiska och symboliska modeller
av verkligheten, ville han stta det verktyget i hnderna p mannen p gatan,
med minimala krav p frkunskaper. Sprket dptes s smningom till *Mandala*.
    Mnga som provar att anvnda datorer fr frsta gngen tycker att det hela
r fr abstrakt och innehller fr mnga teoretiska begrepp. En dataelev jag
hade sade en gng:

*"Du kan sga att det hr r ett kommando, att det har den och den egenskapen
och fungerar s och s. Det r som att sga till mig att det hr r en
hammare, och den fungerar s och s. Jag kommer aldrig att fatta det om jag
inte fr en hammare i nven."*

Huvudet p spiken. Om inte mnniskan kan anpassa sig till datorn s fr man
vl anpassa datorn till mnniskan. Om inte berget kommer till Muhammed fr vl
Muhammed komma till berget. Det var det som var Jarons id. Gr datamiljn s
verklig som mjligt, ta bort det dr tangentbordet om det stller till s
mycket frtret, och ta bort den dr tvdimensionella skrmen om platta
symboler r s svra att frst. Skapa en hel verklighet kring anvndaren s
att hon/han knner sig hemma. Konceptet virtuell verklighet (och frn och med
nu frkortar jag det med bara _VV_) var ftt. Nu var den hr idn egentligen
inte s ny. Frsta gngen tanken p VV dk upp skall ha varit 1965 hos _Ivan
Sutherland_ p Utah University. Men det var Jaron som var frst att fullt ut
frska genomfra iderna, och gra *pengar* p dem.
    VPL grundades 1985. Sedan dess har ingenting varit sig likt. 1991 fick vi
vanliga mnniskor veta vad VV var i och med att _W Industries_ marknadsfrde
sitt dataspelsystem *Virtuality* p bred front. Tidningar, radio, TV - alla
berttade om detta nya och fantastiska fenomen. Det var ocks d man brjade
gra jmfrelser med William Gibsons roman *Neuromancer* och upptckte
uppenbara likheter mellan huvudpersonen Case's stt att ansluta sin hjrna
till datorerna och drmed uppg totalt i telerymden, och ambitionerna bakom
VV. Och det var d man p allvar brjade ifrgastta vart vrt samhlle var p
vg. Och det r bl a drfr Gibson r en s viktig frfattare.
    Det hela r egentligen inte s konstigt som man ibland lyckas f det att
framst. Genom att applicera sensorer p kroppen som registerar alla rrelser
kan datorn knna av hur du rr dig, drefter kan den generera ljud och
bildintryck som stmmer verens med hur vi r vana att uppfatta verkligheten.
Ljudet skapas av ett kvadrafoniskt ljudsystem som gr det mjligt fr oss att
placera ljud i rummet. Bilderna visas tredimensionellt genom att datorn ritar
en bild fr varje ga. Det r det som r VV idag; varken mer eller mindre.
Frml kan uppfattas som tredimensionella och ge i frn sig ljud s att vi
upfattar ljudet som om det kom frn fremlet i frga. Inget konstigt, bara
vanlig manipulation av vra sinnesintryck, precis som en dataskrm och en
hgtalare, fast lite mer sofistikerat och frfinat. Maskinskapad hallucination
eller ptaglig drm skulle man ocks kunna kalla det.
    Jaron hade allts tnkt sig att VV skulle vara en form av
programmeringssprk, avsett frmst fr att skapa modeller fr att underltta
forskning, undervisning och gra datorns funktioner ltttkomliga. Nu blev det
inte riktigt s. En del uppfinningar har frmgan att chocka sina uppfinnare
genom att de visar sig f helt andra tillmpningar n uppfinnaren ngonsin
kunnat drmma om. Krnkraften r vl det mest skrmmande exemplet p detta. VV
frvandlades frn programmeringssprk till *medium.*
    Vi har en handfull medier i vrt samhlle. Vi har litteratur av olika
slag. Vi har teater och film. Vi har etermedia som radio och TV. Vi har sk
*multimedia* som dataspel eller *hypertext*, en slags frbttrad text som gr
att vi kan lsa text som en databas istllet fr som en bok. Och nu har vi VV,
och det r ocks en form av medium. Nrmare bestmt den kraftfullaste form av
media som mnniskan ngonsin tillverkat. VV omsluter dig p alla sidor och
fordrar din totala uppmrksamhet, precis som om det var ditt verkliga liv det
handlade om. Du kan springa, men du *kan absolut inte gmma dig* frn den.
(Tnk vilket fascinerande medium att anvnda fr reklam: Pampers bljor
trnger in dig i ett hrn och hetsar dig till dds.)
    Nr Jaron kommit en bit p vgen med sin id insg han att han behvde
hjlp fr att slutfra projektet. Han fick hjlp av medialaboratoriet p MIT,
som redan tidigare hjlpt till att begva vrlden med det *grafiska
grnssnittet*. (Grnssnitt r den mojng som finns mellan datorn och
anvndaren, typ tangentbord, bildskrm, skrivare, mus, datahandske etc.) Detta
kom senare att anvndas av Xerox, Macintosh och Microsoft, och vi knner det
idag under produktnamn som *System 7* och *Windows*.
    Militren blandade sig frsts i leken som vanligt. Redan tidigare hade
man ju experimenterat med flygsimulatorer fr att trna piloter infr
flygningar. VV sgs som en mjlighet att frbttra simulatorerna, ja till och
med att utveckla riktigt verklighetstrogna system fr *fjrrnrvaro*, dr
exempelvis en pilot kan styra ett flygplan in ver fientligt territorium fast
han fysiskt befinner sig i en bunker hemma i hgkvarteret. Ett sdant system
skulle naturligtvis vara ett bra stt att hushlla med piloter. Dessutom
skulle man kunna bygga plan som utsattes fr pfrestningar som ingen pilot
skulle tla. Som radiostyrda flygplan allts, men lite hftigare. (Och
farligare.) Slunda slngde militren in en rejl skopa pengar i forskningen.
Krig har som vanligt en frmga att f den tekniska utvecklingen att ta
kvantsprng.
    Det r svrt att sga vad VV kommer att f fr betydelse. P stt och vis
frndrar den ingenting - VV upplever vi alla p natten nr vi drmmer.
Skillnaden r hr att vi kan styra innehllet och anvnda oss av hgst
ptagliga *drmmar* fr vra egna syften. Ett av de strsta
anvndningsomrdena fr VV r drfr inom psykologin, d drmmar har en
central betydelse fr studiet av mnniskans psyke. Man kan mycket vl tnka
sig att VV kan anvndas fr mycket sofistikerad terapi. *Eller* hjrntvtt, om
man nu skulle vilja det. Hjrntvtt r inte enbart negativt; inom den slutna
psykiatriska vrden behandlas vldtktsmn och mrdare med mycket sofistikerad
hjrntvtt fr att bota ett sjukligt beteende. Sdan vrd kan skert
frbttras och effektiviseras med VV. Omvnt kan det missbrukas.
    Som medium har VV fantastiska mjligheter. Nr vi kommunicerar ver en
elektronisk lnk knns det inte som att vi verkligen mter ngon. Anonymiteten
i en telefonlur gr att vi kan slnga ur oss de mest vgade saker eftersom vi
inte knner oss fysiskt hotade. Nr vi talar i telefon distraheras vi av andra
hndelser i omgivningen. Nr vi kommunicerar via Internet kan vi omjligen
anvnda ngot kroppssprk eller rstlge. Enda sttet att visa knslor i en
elektronisk konferens r att skriva blixtsnabba, felstavade inlgg fr at
uttrycka att man r upprrd eller att anvnda olika typografiska konventioner
fr att tillknnage knslolgen.
    I VV kan vi anvnda hur mycket kroppsprk vi vill. Vi kan gra mtet
fullkomligt verkligt, som om vi trffades i ett rum. Vi kan gra det *mer* n
verkligt - vi *kan* verkligen blsa upp oss till dubbel storlek om vi vill. Vi
kan kl ut oss till vem som helst. Vi kan bestmma oss fr hur rummet skall se
ut. Jag kan uppleva det som att vi trffas hemma hos mig, och du kan uppleva
det som att vi trffas hemma hos dig. Vi kan allts vara p tv stllen
samtidigt, s att bda knner sig hemma! Jag kan vara i ett stlverk och hra
bullret i bakgrunden, och du kan vara i skogen och hra fglarna kvittra. Jag
tycker att du sitter p ett std och du tycker att jag sitter p en stubbe.
Allt r mjligt.

Inom sociologin, som r den vetenskap som studerar samspelet mellan mnniskor,
anvnder man begreppet *symboler* fr att uttrycka den informationsvxling
mnniskor emellan som gr djupare n sjlva sprket. Till skillnad frn
sprket kan sdana symboler idag inte lagras eller syntetiseras. Det r bland
annat drfr vi har uppfunnit skriftsprket. Ett lagringsbart sprk mjliggr
ett kulturellt arv frn generation till generation, och ger mnskligheten till
ett sk *kollektivt medvetande*. Begreppet *symbol* innefattar frutom det
talade och skrivna sprket, svl kroppssprk som blickar och ofrivilliga
rrelser (inom sprkvetenskapen kallas gester etc fr *paralingvistik*).
    Symbolsprket mnniskor emellan bestr av svl genetiska som inlrda
komponenter. Djur som inte kan tala eller skriva kommunicerar uteslutande
genom "primitiva" symboler, som de jag just nmnde. Symboler kan sgas vara de
band som knyter samman mnniskor till grupper, samhllen och hela system av
samhllen. Inte helt ovntat har symbolerna en stor betydelse inom forskningen
kring artificiell intelligens; de flesta AI-forskare betraktar mnniskans hela
medvetande som byggt av ett flde av symboler i en eller annan form, och hela
intelligensen som en stor informationshanterande process. (Men det har jag ju
redan berttat om...)
    Mlet med virtuell verklighet r att samtliga symboler skall kunna lagras
och syntetiseras. Det skall bli det perfekta kommunikationsmedlet mellan
mnniskor; bttre n sjlva verkligheten. Och det r kanske det som r s
skrmmande: Datorn erbjuder mjligheten att frvrnga symbolsprket. Om du
sjlv kontrollerar datorn skulle du kunna anvnda den fr att sjlv framst s
god och uppblst som mjligt, och frvrnga din egen syn p omvrlden s att
alla andra framstod som tntar. Grnsen mellan illusion och verklighet kan bli
suddig.
    Det r helt omjligt att frutse vad detta kommer att innebra fr vrt
stt att uppfatta vrlden i allmnhet och mnniskor i synnerhet, skert r
bara *att* det kommer att frndras. Man talar ibland om den kulturella eller
sociologiska *atombomben*, dr VV r ett hot som skulle kunna sl snder alla
vra fasta normer, eller hela vr verklighetsuppfattning. Alla frutsgelser
p det hr omrdet mste i dagslget betraktas som rena spekulationer,
eftersom ingen nnu kommunicerar genom VV i strre skala.
    Redan nu varnar emellertid science fiction frfattare fr riskerna med VV,
ett av de tidigaste exemplen r Philip K Dicks novell *Minnen en gros*, senare
filmad som *Total Recall*, andra exempel r trilogin *Illuminatus!* eller
filmen *Videodrome* (1982). Samtliga bygger ett skrckscenario p rdslan fr
att inte kunna veta vad som r verklighet och vad som r inbillning,
verklighetsbaserad *paranoia* fr att sga det med ett ord. Jag har sjlv
skrivit en novell p temat, och brjade p nnu en som jag aldrig fullfljde:

*"Ngon gng det ret opererade ngra entusiastiska forskare in det frsta
Carcer-chipet i huvudet p en dvstum samt lam frsksperson. Nr de rikare
skikten av samhllet gradvis frflyttade sig till en bttre, konstgjord vrld,
skulle dessa slavar, mnniskor som p grund av Carcer-chipets jrnhrda
kontroll inte ens kunde tnka p uppror mot systemet utan att deras
ngestfunktioner aktiverades, lmnas kvar att skta krnkraftverk, bondgrdar,
livsmedelsfabriker och andra ndvndiga samhllsinstitutioner.*
    *Mnga fria mnniskor frstod att Carcer-projektet frn brjan till slut
var omnskligt, att de som stod under chipets kontroll inte lngre hade ngon
fri vilja. nd ville de inte grna lmna den materiella vlfrd de under ren
byggt upp i en vrld som inte fanns. Deras hjrnor var lnkade med elektroder
till maskineriet och deras perifera nervsystem med armar, ben och gonlock var
frnkopplat. Rent fysiskt framlevde de sina dagar svvande i en tank fylld med
isolerande, kroppstempererad vtska.*
    *Ngra mindre priviligierade mnniskors frihet var allts vrd att offras
fr de fria mn och kvinnor som nu levde sina liv med osrbara datakroppar,
och som mentalt styrde de politiska skeendena. (bla bla bla)"*

Men - om jag skall vara rlig: oroa er inte. Mnniskor r ganska frnuftiga
varelser nr allt kommer omkring. Det finns ingen anledning att misstnka att
vi inte skulle kunna hantera denna nya resurs p ett alldeles vettigt stt.
Men virtuell verklighet i kombination med AI ger oss en ny bild av mnniskans
betydelse kontra samhllet, ngot som jag skall illustrera i kapitel 15.