_ARTIFICIELL INTELLIGENS_
    Resonemang kring artificell intelligens (hdanefter kort: AI) r allmnt
terkommande i mnga sammanhang, inte minst i alla de mnen jag tar upp i den
hr boken. Drfr har jag ltit AI f ett eget kapitel.
    AI r en tvrvetenskap; den grnsar till elektronik, datalogi, psykologi,
sociologi, filosofi, religion, medicin och matematik. Detta r absolut ingen
verdrift. Skapandet av AI innebr att man frst mste frst hur "vanlig"
intelligens fungerar, vilket r svrare n det lter - det enda freml man
med skerhet vet r intelligent r ju den mnskliga hjrnan. AI handlar allts
ytterst om att studera de humanistiska vetenskaperna fr att bygga de
naturvetenskapliga modellerna. Vr intelligens har visat sig ha tydliga
kopplingar till vrt stt att uppfatta vrlden, vad vi med ett fint ord kallar
*perception*.
    Att forska i AI r hgsta mode p hgskolorna, och det r inte helt utan
anledning. Fr frsta gngen i vrldshistorien finns det nmligen *pengar* att
tjna p AI. Fretagen som administrerar och kommunicerar allt mer och mer via
elektroniska lnkar r i behov av dataprogram som kan gra rutinjobb, som att
sortera elektronisk post och underhlla lagren. Sk intelligenta *agenter*
marknadsfrs, avpassade fr olika elektroniska rutinjobb. Lite cyniskt skulle
man kunna sga att fretagen fr frsta gngen kan erstta tnkande mnniskor
med maskiner p omrden man aldrig trodde skulle kunna mekaniseras. (Jag skall
dock ppeka att det knappast kan kallas *mekanisering*, eftersom riktigt
intelligenta program verkligen *tnker*, inte bara handlar enligt en
uppsttning regler.)
    Det finns en rad filosofier och inriktningar inom AI. Till de frmsta hr
idag: *expertsystem* (stora databaser med specifik kunskap), *genetiska
algoritmer* (simulerad evolution av t ex matematiska formler fr att passa ett
visst ndaml) och *neuronnt* (efterapning av hjrnans organisation i
sjlvstndiga och parallellt arbetande nervceller).
    I takt med att informationsdatabaser i stil med de som finns p Internet
vxer fram kan agenter jobba direkt med informationen utan att behva frst
sig p mnniskor. Varfr stta en mnniska p att gra research nr du lika
grna kan lta en agent gra det bde billigare och snabbare? (Den som
ngonsin skt information p Internet inser sjlv hur anvndbart ett lite mer
intelligent skverktyg skulle kunna vara.)
    Det forskas dessutom p *artificiellt liv*, som verkligen r levande
organismer som lever och fortplantar sig i datasystem. Datavirus r en form av
artificiellt liv, om n ganska osofistikerat och ofta destruktivt.
Artificiellt liv har nnu inte rnt ngra strre framgngar. (Om man inte
skall kalla datavirus och alla de fretag och konsulter som jobbar med att
bekmpa datavirus fr en framgng - det har bevisligen hjt BNP.)
    Forskningen kring artificiellt liv brjade med ett program av _John
Conway_ som var en sorts blandning mellan dataspel och berknad simulation och
kallades *Life*. Hackaren _Bill Gosper_ p MIT blev i det nrmaste besatt av
denna simulation. Senare frbttrades det och kallades istllet *Core Wars*
och innebar att mnga sm dataprogramm skulle expandera och slss om
systemminnet (eng: core) och bara de starkaste skulle verleva. Programmen
utstts fr flera miljfaktorer som pminner om de krav som stlls p verkligt
liv: ensamma eller trngbodda individer dr, program utstts fr
mutationsrisker, systemresurserna varierar med tiden (dygnsrytm), alltfr
gamla organismer dr osv.
    Speciellt framgngsrik med artificiellt liv har _Tom Ray_ varit med
programmet *Tierra*. Hans artificiella liv har genom simulerad darwinistisk
evolution lyckats utveckla programlsningar fr vissa specifika problem som
varit bttre n de som ngon mnniska kunnat stadkomma.
    Jag har redan nmnt att hackare respekterar artificiell intelligens p ett
helt annat stt n mnniskor i allmnhet. En person som vuxit upp med stndig
nrhet till datorer ser inte ngra hot i att maskiner kan tnka. Han ser
bespottandet av artificiell intelligens som en sorts rasism riktad mot en viss
livsform. Om du sjlv r kritisk mot artificiell intelligens, och sger att
*det kan aldrig bli samma sak*, *bara mnniskor kan tnka* osv, betnk i s
fall att det inte finns ngot som helst vetenskapligt belgg fr att den
mnskliga hjrnan skulle vara ngot annat n en maskin, lt vara av ktt.
    Dessa tankar gr nda tillbaka till _Ada Lovelace_ och _Charles Babbage_,
tv av datorernas anfdrer, som i en skrift kallad *Thinking Machines* frn
mitten av 1800-talet behandlar detta.
    Allmnt knda blev inte dessa ider frrn p 1960-talet, i t ex
rysarfilmen *Colossus - The Forbins project (1969)* dr intelligenta, militra
datorer tar ver hela vrlden. Tanken figurerar som bekant ven i
*Terminator*-filmerna, med den enda skillnaden att datorn heter *Skynet*
istllet fr *Colossus* som i *Forbins project* - inte mycket nytt under solen
i populr science fiction allts. Rdslan fr konstgjorda intelligenser gr
egentligen nda tillbaka till _Mary Shelleys_* Frankenstein* (1818), kanske
rent av nnu lngre tillbaka.
    I Frankensteinmyten personifieras rdslan fr artificiella intelligenser.
Denna historia om en vetenskapsman som skapar en livsfarlig intelligens r en
av den industrialiserade vrldens nya symboler, fullt i klass med tidig
grekisk mytologi. Det finns en koppling mellan Frankenstein och Bibeln
stillvida att det skapade (mnniskan i moseboken, monstret i Frankenstein)
stter sig upp mot skaparen (gud respektive mnniskan).
    I judisk mytologi har vi en motsvarighet i myten om lermnniskan _Golem_
som lper amok d dess herre glmmer av att kontrollera varelsen. Det har
slagit mig hur lngt fre sin tid denna myt var: Golem var gjord av lera, och
datorer r gjorda av kisel, som tillverkas av sand. Fr att Golem skall
"fungera" stoppar konstruktren _Rabbi Lw_ ett stycke pergament med guds namn
i munnen p varelsen. Detta r jmfrbart med hur ingenjren "matar" sin dator
med mjukvara. Fr att stoppa den skenande Golem tar rabbin ut pergamentet ur
munnen p denna, varvid varelsen faller ihop i en hg torkad lera, efter att
den bervats sin livsgnista.
    Redan i dessa tv 1800-talsmyter finns allts rdslan fr att mnniskan,
liksom Gud, skall skapa intelligent liv ur dd materia. Denna ganska ogrundade
rdsla fr *uppror mot gud* r allts bakgrunden till mycket av den
fientlighet som riktas mot forskningen inom artificiell intelligens. Det som
skrmmer oss r myten om hur mnniskan t av kunskapens trd, och vr skrck
fr att ytterligare en skapelse skall gra detsamma. Jag tnker dock g bortom
dessa myter och istllet rikta in resonemanget p de filosofier som ligger
till grund fr AI-forskningen: *Pragmatismen* med arv frn Fallibilismen,
Nihilismen och Zenfilosofin. (Lt inte dessa konstiga ord avskrcka dig frn
att lsa vidare!)
    Man kan frga sig *varfr* forskare prompt skall frska skapa artificiell
intelligens. Det finns ju redan mnniskor, varfr frska skapa ngot nytt,
bttre, frmmande? Att stlla en sdan frga till en forskare p omrdet r
ungefr som att frga ett ungt par varfr de prompt skall skaffa barn. Varfr
fda upp en ny generation som ifrgastter allt du byggt upp? - det r en
sdan sak som man bara gr helt enkelt; en utmaning, en nskan att skapa ngot
som skall leva vidare. En drift att lta evolutionen fortg. Kanske r det
ocks detta som till viss del driver hackare att framstlla datavirus: njet i
att se ngot nytt vxa och sprida sig.
    Hela vrt samhlle och vra liv r nu s sammanlnkade att de inte gr att
skilja t. Samhllet, maskinerna och mnniskan - allt mste utvecklas vidare.
Evolutionen tillter inga stngda drrar, och AI r enligt mitt stt att se
det bara nnu ett steg p evolutionens vg. Sjlv ser jag detta som ngot
relativt positivt, andra blir skrckslagna.
    Samtidigt skall man inte glmma att lgga mrke till de *marknadsmssiga
intressen* som str bakom den artificiella intelligensens expansion. Att
datorer skall kunna lsa blanketter, sortera information och skicka den
vidare, r givetvis bara nnu ett stt fr marknaden att rationalisera bort
mnniskor ur produktionen, att automatisera kontorslivet och gra sekreteraren
och revisorn verfldiga. Ledningen fr ett fretag r givetvis som vanligt
enbart intresserad av att tjna pengar och ackumulera kapital. *Skulle inte
du?* Vad r det som rr sig p en hgre niv? Vad dljer sig i den komplexa
individ (eller som jag sjlv kallar det: *superindivid*) som vi gett namnet
*"marknaden"* och som stndigt driver p denna utveckling?
    Den som r intresserad av att f veta mer om AI och allmnt filosofiska
aspekter kring mnet kan med frdel lsa boken *The Age of Intelligent
Machines* av _Raymond Kurzweil_ (1990). Vill man frst mekanismerna bakom AI
br man lsa _Douglas Hofstadters_ *Gdel Escher Bach*, en bde upplyftande
och beklmmande bok. I ett avseende r den ett vetenskapligt vederlggande av
Kafkas tes: *att rtt uppfatta en sak och samtidigt missfrst samma sak
utesluter inte vartannat*, ngot som fascinerande nog hr samman med
motsgelserna inom Zenbuddhism, en religion som i vissa stycken grnsar till
ren filosofi. Fr att lta er frst ngot av mekanismerna bakom AI mste jag
frska frklara ngot av den del av Zen som sammankopplas med filosofer som
_Mumon_ och som inte har s mycket med att sitta med benen i kors och meditera
(och annat hokus-pokus) att gra. Zen r i sig en filosofi som kan brytas ls
frn Buddhismen och betraktas separat. Buddhismen bygger p respekt fr livet
i alla dess former. Zen i sig krver inget sdant, eftersom det r en
icke-vrderande, icke-religis filosofi.

_Zen, Eller Konsten att Bryta Sig Ur Formella System_
    Just Zen har ju ocks blivit en av de mest inflytelserika "nya"
filosofierna i vstvrlden under 80- och 90-talet. Bcker som *Zen Och Konsten
Att Skta En Motorcykel* sljer frbluffande bra. Zenbuddhismen innebr bland
annat att det som vi vsterlndsk tradition kallar Gud, och som hinduisterna
och buddhisterna kallar Brahman respektive Buddha, i sjlva verket r summan
av alla processer i universum och ingen fristende sjlvstndigt tnkande
kraft. Sledes finns Gud lika mycket i mnniskans sjl som i en dators
strmkretsar eller cylinderloppet p en motorcykel. Zen kan lite frenklat
sgas vara ett enda lngt skande efter sambandet mellan processerna i
naturen, kosmos eller mikrokosmos, och samtidigt utgr sjlva skandet en
process som gr upp i de andra. *Skandet i sig* r Zenbuddhismen, och pongen
r att man aldrig lyckas finna Zen, som r ett abstrakt begrepp fr "svaret".
Ett skande efter Zen innebr att man stndigt kommer till en plats dr man
besvarar en frga med: *bde ja och nej*. Exempelvis:
    Frga: *r bollen i flaskan?*
    Svar: *P stt och vis ja, om flaskans insida r dess insida, p stt och
vis nej, om flaskans utsida r dess insida.*
    Zen leker stndigt med vrt stt att *definiera* vr omgivning, att stta
etiketter p freml s vl som mnniskor. Zen lr oss att genomskda
bristerna i vrt eget sprk och hjlper oss att bryta felaktiga system, som om
vi till exempel ftt fr oss att alla brottslingar r svartmuskiga. (Eller att
alla hackare bryter sig in i datasystem!) Zen r tesen att inga perfekta
formella system existerar, att det *inte finns* ngot perfekt stt att
uppfatta verkligheten p. Att det inte finns ngra perfekta system inom
naturvetenskapen bevisade matematikern Gdel 1931, och att det inte finns
ngra perfekta system inom religionen inser var och en som inte r
bokstavstroende.
    Zen kan sgas grunda sig p antagandet att:
    *Den enda absolut sanna sanningen r att inga absoluta sanningar
existerar.*
    En paradox! Vilket givetvis r en perfekt utgngspunkt fr tesen att
verkligheten inte lter sig fngas och alla formella system (som det mnskliga
sprket, matematiken osv) drmed mste vara felaktiga. Till och med sjlva
pstendet att verkligheten r ofullstndig r ofullstndigt! *Sanningen kan
inte uttryckas i ord* - drav behovet av konst och andra uttrycksformer. Jag
skall inte skriva mer om Zen nu, men ni frstr skert att det r mnga som
blir bde frvirrade och frbannade nr man frsker frklara Zen, speciellt
som frklaringen gr ut p att det inte finns ngon frklaring. Notera i t ex
_William S Burroughs_ citat: *"sprk r ett virus frn rymden"*, frustrationen
ver det mnskliga sprkets begrnsningar. ven Nietzsche kritiserade sprket
och menade att det var hopplst begrnsat, likvl som feministen _Dorothy
Smith_ med sin teori om hur orden styr maktfrdelningen i samhllet. I
vsterlndsk filosofisk tradition kallas Zen fr *fallibilism* och grundar sig
p tanken att all kunskap r provisorisk, ngot som senare utvecklats i en
filosofisk riktning som kallas *pragmatism* och betraktar alla formella system
som felbara och drefter frsker bedma dem efter hur de fungerar istllet
fr hur de r uppbyggda. Gdels teorem r kanske den mest ptagliga
indikationen p att denna vrldsuppfattning r korrekt.
    Mycket av modern matematisk teori om sk *icke-formella system* hnger ihop
med bde Zen och kaosforskning. Ett icke-formellt system skapar ett formellt
system fr att lsa ett problem. Fr att vi skall ha en chans att frst oss
p den p ytan kaosartade vrlden mste vi frst frenkla den genom att skapa
formella system p olika beskrivningsniver, men ocks ha mjligheten att
bryta ned dessa system och skapa nya. Vi vet till exempel att mnniskor r
skapta av celler. Men p stt och vis r vi ju skapta av atomer, och p stt
och vis av ren energi. Naturen bjuder p s mnga beskrivningsniver att vi
mste slla fram dem som vi behver fr att klara av det som vi fresatt oss.
Det r det som r intelligens.
    Det finns andra filosofier som anammar delar av Zen: hit hr exempelvis
lran om *Tao*, dr motsatspar som svart/vitt rtt/fel eller ett/noll
(informationens minsta byggsten) ses som heliga och det gller att finna ngon
slags gyllene medelvg. (Urtypen r allts *Yin* och *Yang*, ett slags
*ur-motsatspar*.) Hit hr ocks vrt vsterlndska
tes-antites-syntes-resonemang. Dessa filosofier har som styrka och svaghet att
de invaggar anhngaren i en tro att *lagom alltid r bst*, vilket enligt Zen
kan vara bde sant och falskt beroende p hur man ser det. Alla sdana frsk
att konkretisera verkligheten till formella system r i och fr sig
intressanta men definitivt provisoriska och stndigt underkastade anpassning.
Ett annat filosofiskt system som anammade detta tankestt var den frkristna
*Gnosticismen*, dr det ursprungliga motsatsparet r *Gud* och *Materien* som
sedan mts genom en serie sk *Eoner* (tidsldrar, idvrldar eller gudomliga
vsen). Gnosticismen r i sin tur frmodligen sprungen ur en gammalpersisk
religion som kalla *parsism* och som inrttades av den inte helt oknda
filosofen _Zarathustra_, som allts ursprungligen hvdade att vrlden styrdes
av sdana hr motsatspar.
    Zenfilosofins stt att tnka r dels en bekrftelse p den sk
*nihilismens* vrldsbild att objektiva sanningar inte existerar, samtidigt
dementerar den samma vrldsbild; det r helt enkelt en frga om var man
befinner sig: p insidan av ett formellt system existerar objektiva sanningar.
P utsidan av systemet finns de inte. Lyckas man bryta sig ur ett formellt
system dr verkligheten inte beskrivs i begrepp som  *rtt* och *fel*, eller
alla mjliga mellanting som *mera rtt n fel*, har man ocks funnit ngot av
intelligensens krna. Att vara intelligent innebr att man kan bygga ett
system av ordning ur kaos, s grundligt att man sedan kan betrakta sitt eget
system frn insidan och inordna sina egna tankar i det system man skapat.
Forskningen kring AI har p ett frbluffande stt visat att denna frmga r
absolut ndvndig fr *varenda liten intelligent operation*.
    Denna skillnad mellan den verkliga vrlden och den som man frestller
sig, allts det formella system man skapat, har i rhundraden retat gallfeber
p filosofifarbrder som Platon, Kant och Schopenhauer, och ftt dem att i
djupa bryderier konstatera att den verkliga vrlden r felaktig och att deras
perfekta, matematiska system r en idvrld som str bortom den verkliga och
som den verkliga vrlden aldrig riktigt nr fram till. (Observera att jag r
en smula uppkftig hr; en 23-rig lekman som jag har normalt inte ens rtt
att ta dessa stora filosofers namn i min mun. Den vakne lsaren lgger mrke
till att jag r i full fart med att ifrgastta auktoriteter. ;-) I
vetenskapsteorin r denna konflikt knd som kontroversen mellan subjekt
(iakttagare) och objekt. ven inom en s "hrd" vetenskap som fysiken har det
visat sig att detta r av avgrande betydelse, frmst i det fr fysiker
vlbekanta *Bells Teorem*, som stllt till stort huvudbry fr mngen forskare.
(Jag tnker inte frska frklara Bells Teorem, jag nmner det mest som en
referens fr den som knner till det.)
    Nr AI-forskarna skte svaret p hur intelligens fungerade hamnade man i
konflikt med de vetenskapliga grundnormerna. Vi behver fra ett intelligent
resonemang fr att skapa intelligens. Vi behver en ritning p hur man gr
ritningar, en teori om hur teorier fungerar, ett paradigm fr hur paradigm
skapas osv. Man hamnade i en paradox dr man ville beskriva ett formellt
system med hjlp av ett formellt system. Det var d man tog till sig Gdels
teorem - ett bevis fr att alla formella system r paradoxala. Lsningen p
att skapa ett formellt system fr intelligens var genom att lta det referera
till sig sjlvt, precis som en nervcell i hjrnan kan frndra sitt stt att
fungera och behandla information genom att, just det, behandla information.
Lsningen p intelligensens gta var inte tabeller, strikta regler och
matematik. Intelligensen var inte matematiskt-maskinell. Fr att intelligensen
skulle fungera mste den vara till viss del *ofrutsgbar*, *motsgelsefull*
och *frnderlig*.
    Mnga hackare och ntanvndare r hngivna Zen-filosofer, inte minst
drfr att mycket av funktionerna i datorer och datantverk ofta r ganska
sjlvmotsgande. Den del av datavetenskapen som behandlar AI r
sjlvmotsgande i allra hgsta grad. *Programmering* r ocks en konst som gr
ut p att skapa ordning i ett frn brjan nst intill kaotiskt system av
mjliga instruktioner, hela vgen fram till ett frdigt dataprogram. Om det
hr stycket var svrt att frst, var snll och ls det igen, fr det r vrt
att frst.

_Mnniskan som Maskin - Datorn som Gudomlig Skapelse_
    De flesta hackare betraktar mnniskor som avancerade maskiner och det r
egentligen inget fel med det; det r bara ett nytt synstt, nnu ett
betraktelsestt inom den mngfassetterade psykologiska vetenskapen. Hackare r
i allmnhet futurister och fr dem r maskinen, och drmed mnniskan, ngot
vackert och livfyllt. Jag skall villigt erknna att jag sjlv till viss del
betraktar mnniskor som maskiner, men skulle hellre dmpa det lite och sga
att vi i likhet med datorer r *informationshanterare* - vi fds med en viss
information prglad i generna; under uppvxten tillfrs sedan alltmer
information frn omgivningen. Resultatet blir en komplex mngd information som
vi kallar fr *individ*. Processen dr informationen bearbetas och lagras i
individen kallar vi fr intelligens. Individen samverkar ocks med omgivningen
genom att symboliskt uppta och avsndra informationsstycken, och blir
drigenom del i en nnu strre process som ocks den r intelligent. (r man
religist lagd kan detta pstende uppfattas som hybris.)
    Skillnaden mellan mnniskor och datorer d?
    Tv saker: Datorn vet vem som skapat den (ett) och mnniskans liv r klart
tidsbegrnsat (tv). Man har framkastat teorin att det unika i mnniskans
"sjl" r en produkt av endast dessa tv faktorer, och att det drmed bara r
just ovissheten och tidsbegrnsningen som gr livet *"vrt att leva"*. Sedan
kan man ifrgastta teorin med den invndningen att bda premisserna i princip
r frhandlingsbara i ett lngre perspektiv. Hrom fr lsaren dra sina egna
metafysiska slutsatser. mnet r i det nrmaste outtmligt. (Och publiken i
princip outtrttlig.)

*"Jag har skdat saker ni mnniskor inte kan frestlla er... Brinnande
attackskepp vid Orions skuldra... Jag sg C-strlar tindra i
Tannhauser-porten... Alla dessa gonblick kommer nu att g frlorade i tiden,
likt trar i regnet."*

(Androiden Roy Beatty i _Ridley Scotts_ *Blade Runner* inser i ddsgonblicket
ngot av livets innebrd.)

Om vi gr till djuppsykologin blir det hela lite enklare. Ett intelligent
system, svl artificiellt som naturligt, mste kontrolleras mot ett
verliggande system, vad vi skulle kunna kalla ett *metasystem*, fr att kunna
veta i vilken riktning det skall utveckla sig. P ett AI-system som skall
knna igen bokstver "belnas" respektive "bestraffas" ett korrekt uppfattande
av tecknen tills systemet lrt sig hur det skall kunna knna igen s gott som
alla tecken. Detta fordrar att systemet har tv funktioner: dels in- och
utmatning av information, och dels *eftertanke*.
    P ett AI-system sker detta kontrollerat i tv steg. Hos en mnniska sker
informationsbehandlingen om dagen och jmfrelsen mot det "korrekta"
handlingsmnstret under natten i form av drmmar, dr frloppen terupprepas
och jmfrs med vra *verkliga* motiv, allts det *undermedvetna*. Likheten r
pfallande.
    Vi kan allts med detta resonemang konstatera att mnniskan har ett inre
system fr vad som r korrekta och felaktiga handlingar. Som om inte detta
vore nog, vet vi att vi ocks kan frndra de planer vi handlar efter - vi r
allts inte fdda till att g en viss utstakad vg. P det viset r mnniskan
lika paradoxal som vilket icke-formellt system som helst. Vi har frmgan att
bryta oss ur systemet och omvrdera vra ml.
    De stora psykologiska filosoferna, frmst _Sigmund Freud_ och _Carl Jung_,
fann dock att det fanns ett slags symboler och motiv som *inte* modifierades
utan var gemensamma fr alla mnniskor. Freud talade om de stora *drifterna*,
frmst sexual- och ddsdriften. Jung vidareutvecklade resonemanget till flera
*arketyper*, som t ex visade p vissa grundlggande uppfattningar om vad som
r gott och ont. Dessa arketypiska drifter som tycks finnas hos alla djur r
tydligen en motor som driver mnniskan att utforska och frska frst sin
omvrld.
    Detta r den mest grundlggande skillnaden mellan mnniskor och maskiner.
Det finns inget som sger att vi skulle behva lta de intelligenta maskinerna
drivas av samma drifter och instikter som vi sjlva. Vi kan istllet
specialutrusta dem med en *drift* att lsa det problem de konstruerats fr.
Nr maskinen utvrderar sitt eget handlande drivs den d stndigt att springa
vra renden. Science fiction frfattaren _Isaac Asimov_ freslog exempelvis i
sina robotnoveller robotikens *lagar*, dr robotarna drevs av en nrmast
sjuklig vilja att vara mnniskor till lags. Dessa terfinns ven i den ngot
modernare filmen *Robocop* dr robotpolisen drivs av viljan att upprtthlla
lagen.

_Mot en Artificiell Tidslder - AI och Samhllet_
    Aspekter p AI terspeglas i tidens medier - *Blade Runner* handlar om
skillnaden mellan mnniskor och maskiner, i cyberpunkromaner, musik och filmer
frkommer AI rikligt, och r 1995 har Frankenstein nypremir p biograferna.
Slump? Knappast.
    Ett spnnande exempel p den hr trenden r _Arnold Schwarzeneggers_ roll
som robot i *Terminator 2*. Dr har den konstgjorda intelligensen mnskliga
drag, som en fljd av att den programmerats av en mnsklig rebell istllet fr
en brutal militr. Den visar ocks p olika aspekter av hur det kan g om man
hanterar tekniken vrdslst. (Som nr Rabbi Lw tappade kontrollen ver sin
Golem.) Srskilt intressant r scenen dr roboten, maskin som den r, bara
fljer sitt program att utplna mnniskor som r i vgen istllet fr att
vlja fredliga lsningar. Huvudpersonen John (som f  r en skicklig hackare)
upptcker hr en farlig "programlus" i roboten, som han rttar till. Budskapet
i filmen r att teknik och AI r bra - om den anvnds p rtt stt och
vervakas av mnniskan. Den riktiga faran r den nonchalanta mnniskan.
    Den svenska *Femte Generationen* frtjnar terigen att nmnas i
sammanhanget. Femte generationens datasystem r just en annan beteckning p
artificiellt intelligenta datasystem.
    _Lars Gustafsson_ utmrker sig med den vackra science fiction romanen *Det
Sllsamma Djuret Frn Norr* som p ett ingende och underhllande vis
behandlar metafysiska aspekter p AI. Speciellt spnnande r hr tankarna om
decentraliserad intelligens. Detta innebr t ex att ett myrsamhlle kan sgas
vara intelligent, men knappast en enskild myra, att hela mnskligheten kan
betraktas som en sammanhngande intelligent organism osv - ett synstt hmtat
frn sociologin som kommit att f en central betydelse inom AI-forskningen.
    Informationsflden r en indikation p intelligens. Detta bekrftas i
modellen av samhllet som en enhetlig tnkande kraft. Individens och
samhllets intelligens r otvivelaktigt beslktade; frmgan att lagra och
bearbeta information genom kontruktion och upplsande av formella system
knnetecknar intelligens. Samhllet r som en organism, nd inte. De hr
iderna gr nda tillbaka till den sociologiska vetenskapens grundare _Auguste
Comte_. Sjlv har jag myntat begreppet *superindivider* som en beteckning p
dessa verordnade intelligenser med namn som *fretag, marknaden, staten,
kapitalet* osv. Jag skall terkomma till detta lngre fram i denna bok.
    Man kan terigen betona slktskapet mellan kaosforskning och intelligens;
intelligens kan uppfattas p mnga olika niver, varje niv i sig ett formellt
system. Det ena systemet liknar det andra och bildar ett mrkligt
sammanhngande mnster. Vr intelligens verkar vara ett med vr frmga att
betvinga kaos.

_Alan Turing och Turingtestet_
    En av de allra frsta som gnade sig t att frska f maskiner att hysa
intelligens var _Alan Turing_. Han freslog ett test som kunde avgra om ett
system var intelligent eller inte, det sk *Turingtestet*. Det gick ut p att
man placerade en mnniska i ett rum med en terminal som antingen var kopplad
till en annan terminal dr det satt en annan mnniska, *eller* till en dator
som ltsades vara en mnniska. Om frskspersonerna inte kunde skilja p
mnniskan och datorn, dvs att de i hlften av fallen dmde ut datorn och i
hlften av fallen mnniskan, skulle man kunna pst att datorn var
intelligent.
    Detta kritiserades ganska omgende med en teori som kallades det
*kinesiska rummet*. Denna innebar att turingtestet gjordes p kinesiska, och
att man placerade en kines vid ena terminalen, och en person som inte kunde
kinesiska vid den andra. Fr att den icke-asiatiske personen skulle ha en
chans att svara p de frgor som kinesen stllde, skulle man ge honom en
uppsttning regler i form av tecken, grammatik etc med vars hjlp han skulle
kunna generera vettiga svar utan att frst ett smack kinesiska. Genom att
bara sl i bcker och tabeller skulle det drfr verka som om personen i frga
talade kinesiska *och* var intelligent, fast han/hon i sjlva verket bara
fljde regler.
    Den lilla slaven som sprang fram och tillbaka och tolkade kinesens frgor
och framstllde intelligenta svar utan att kunna ngot jmfrdes med hrdvaran
i datorn, *maskinen*. Bckerna och reglerna fr hur han skulle svara var
mjukvaran, allts *dataprogrammet*. P det viset menade man att en dator inte
kunde vara intelligent, bara flja givna instruktioner.
    Nu visade sig denna invndning vara felaktig. Det kinesen kommunicerar med
r inte *enbart* den person som sitter i andra nden, utan *hela systemet*,
med terminal, bcker, regelverk och allt annat som den stressade stackaren i
det andra rummet anvnder sig av. *ven om personen som satt vid terminalen
inte var intelligent, var systemet som helhet intelligent.* Detsamma gller
fr en dator: ven om inte maskinen eller dataprogrammet *i sig* r
intelligenta, kan systemet *maskin+program* mycket vl vara det.
    Det samma gller en mnniska - en enskild neuron i hjrnan r inte
intelligent. Inte ens hela delar av hjrnan eller *hjrnan i sig* kan sgas
vara intelligenta, eftersom de inte kan kommunicera. *Systemet* mnniska med
*bde* kropp och hjrna kan dremot sgas vara intelligent!
    Av detta fljer ocks den ltt obehagliga insikten att varje system som r
intelligent stndigt mste bearbeta information fr att kunna kallas
intelligent. Vi mste ta emot sinnesintryck och avge svar p dessa p ngot
vis fr att kunna kallas intelligenta. *En mnniska utan frmga att ta emot
eller ge ifrn sig information r allts inte intelligent!* Informationsflde
r en indikation p nrvaron av intelligens. Hrav definierar vi begreppet
hjrndd. En mnniska utan intelligens r ingen mnniska.
    Vi skulle kunna avsluta det hr kapitlet med att definiera vad intelligens
egentligen r (enligt Walleij):
    *Intelligens r frmgan att i ett till synes kaosartat informationsflde
skapa system fr att sortera och verblicka detta samt oupphrligen revidera
och bryta ned dessa fr att skapa nya.* (Notera att denna definition r en
paradox eftersom den beskriver den process genom vilken frfattaren lyckades
konstatera detta. Aldrig fr man vara riktigt glad :-)