_EN ELEKTRONISK INTRESSEORGANISATION_
    Historien om hackarna, phreakarna, telefretagen och rttvisan berttas
(med utgngspunkt frn amerikanska frhllanden) i Bruce Sterlings *The Hacker
Crackdown* (1992). Anledningen till att denne science fiction frfattare skrev
hackarnas historia, r just det jag med mitt resonemang hittills velat visa:
att elektroniska kulturomrden verlappar varandra. Det hela brjade nr den
amerikanska skerhetstjnsten *USSS* (United States Secret Service) 1990
frskte vingklippa den underjordiska hackarrrelsen, och i ngra fall gick
lngt utanfr grnserna fr polisira ingripanden.
    Man ville verkligen *klmma t* hackarna, som p bara ngot ftal r vuxit
sig enormt starka, genom att gra ett landsomfattande *nedslag *(eng:
*crackdown*, drav titeln p boken) och sl de odisciplinerade hackarna
ordentligt p fingrarna en gng fr alla. Lra dem en lxa, helt enkelt.
Nedslaget fick kodnamnet *Operation Sundevil*.
    Secret Service stormade in hos amerikanska tonringar och tog med sig allt
elektroniskt. Datorn, printern, CD-spelaren, bergssprngaren, moderns och
faderns datorer, rubbet. Inte nog med det: man tog ocks *manualer* och allt
som kunde likna manualer: science fiction romaner och vanliga CD-skivor till
exempel.
    Var och en kan skert rkna ut vad som hnder om man tar ifrn en hackare
alla hans/hennes apparater. Han/hon blir helt enkelt fullkomligt maktls, utan
mjlighet att hlla kontakt med sina vnner eller uttrycka sig i ppna
elektroniska mten. Hackarna blev allts inte bara vingklippta; de fick munnen
tilltppt ocks. Detta var givetvis precis vad USSS ville, och antagligen hade
ingen brytt sig - inte ens Bruce Sterling - om man njt sig med att rannsaka
hackare. Mnga hackare som greps under nedslaget kom att dmas till straff som
innebar att de inte fick anvnda datorer under en viss tidsrymd.
    Den frsta mars 1990 begick emellertid USSS ett misstag: man tog sig in
hos spelfretaget _Steve Jackson Games_ i Austin och beslagtog alla datorer
man kunde hitta, inklusive en vars hrddisk innehll ett alldeles nytt spel:
*GURPS Cyberpunk*. (GURPS str fr Generic Universal Role Playing System, p
svenska ungefr: *vergripande Universellt Rollspelssystem*, ett system som
utvecklats av Steve Jackson Games fr att underltta byte mellan olika
rollspel utan att byta rollspelssystem.)
    Steve Jackson Games tillverkar allts *rollspel*, och rollspelet GURPS
Cyberpunk var skrivet av en hackare som gick under namnet _Mentor_ (han heter
egentligen _Loyd Blankenship_) och som jobbade som frfattare vid fretaget.
Nr fretaget krvde att f tillbaka datorn, eller tminstone filerna till
*GURPS Cyberpunk* (som snart skulle lanseras p marknaden), nekades de detta,
bland annat med motivationen att det inte var ett spel utan en manual fr
databrott. Mentor var ju sjlv hackare och hade skrivit ett alldeles utmrkt
och realistiskt spel som handlade om att bryta sig in i olika datasystemen.
Spelet ansgs farligt.
    Alla som har sett ett rollspel vet dock att det r frgan om en sorts
*bcker* som anvnds som faktaunderlag fr spelen, dr spelarna frsker leva
sig in i en annan vrld. *GURPS Cyberpunk* var allts en *BOK*, utgiven p ett
frlag, med ett ISBN-nummer som alla andra bcker. Det faktum att den
amerikanska skerhetstjnsten frskt stoppa *en bok* helt enkelt drfr att
innehllet ansgs vara *fr farligt* sgs inte med milda gon av USAs
rttframa medborgare. Tryckfriheten r ven i USA inskriven i grundlagen, och
ett fantasibetonat rollspel som *GURPS Cyberpunk* har formellt sett samma rtt
att existera som t ex *New York Times*, oavsett om det lr ut databrott eller
inte - s lnge det inte uppviglar.
    Efter en tids uppstndelse kring fallet med Steve Jackson Games bildades
_Electronic Frontier Foundation_* *(_EFF_), ledda av bland annat *Grateful
Deads* textskrivare _John Perry Barlow_, och ekonomiskt understdda av framfr
allt _Mitch Kapor_ (som var en av dem som skrev kalkylprogrammet *Lotus
1-2-3*). Organisationen understddes av engagemanget bland anvndarna i det
elektroniska konferenssytemet _The Well_ som startats av tidningen _The Whole
Earth Review_ i San Francisco. WELL r en frkortning fr _Whole Earth
'Lectronic Link_, och fungerar i princip som en jttestor BBS med kopplingar
till Internet. (The Well betyder rakt versatt ven *kunskapsklla*.) Mnga av
anvndarna av The Well r gamla hippier och Grateful Dead-fans som stter
yttrandefrihet och demonstrationsrtt hgt. Mnga r vad jag kallar
hgskolehackare, ingenjrer eller programmerare. Kombinationen
hippie-programmerare r inte alls ovanlig p The Well. (Jag nmnde tidigare
det var vid univeristeten kring San Francisco som hippiekulturen vxte fram.
Betrakta t ex Mitch Kapor - innan han brjade tillverka affrsmjukvara var han
meditationslrare.)
    San Francisco r nstan ett kapitel i sig. Det betraktas som den
elektroniska vrldens Mekka. Dr finns universiteten Berkeley och Stanford och
alldeles i nrheten ligger Silicon Valley. Den strsta delen av all modern
datateknik har kommit frn San Francisco. Det var hr den frsta hemdatorn
Altair byggdes, och hrifrn kommer EFF, The Well, Whole Earth Review, Wired
och MONDO 2000. Alla former av elektronisk populrkultur har i princip
uppsttt hr. Det var ocks hr Virtuell Verklighet marknadsfrdes fr frsta
gngen. Samtidigt skulle jag nog vilja pst att San Franciscos rykte r en
smula verdrivet. Det handlar lika mycket om Amerikansk attityd och
marknadsfring som verkliga kunskaper, och de kunskaper som datortekniken
bygger p har forskats fram ver hela vrlden. Men det r en naturlig
knytpunkt fr svl amatrer som proffs inom databranchen. Speciellt Silicon
Valley har betytt mycket med sina tusentals uttrkade vre
medelklassingenjrer som bara vntar p att ngot skall hnda p den
elektroniska fronten. Det r sdana mnniskor som utgr den hrda krnan i
EFF.
    EFF har goda kontakter inom hela den amerikanska program- och
hrdvaruindustrin och hvdar *mnniskans elektroniska rttigheter.*
Organisationen beskyddar inte hackare, som man ofta fr hra, utan hackarens
rttigheter. EFF r allts en *medborgarrttsorganisation*. Ideologiskt r man
liksom cyberpunkarna kraftigt influerade av libertarianismen. Jag skall nu
frska belysa hur hoten mot vra medborgerliga rttigheter och vr personliga
integritet ser ut i ett informationssamhlle.

_Rtten att Kommunicera_
    EFF menade (och menar) att det r krnkande att ta ifrn en mnniska
hennes dator. Lika krnkande faktiskt, som att ta ifrn en mnniska rtten att
anvnda penna och papper. En hackare r van vid att anvnda sin dator fr att
kommunicera med omvrlden via  BBS:er, via Internet osv. Att ta datorn frn en
hackare r som att ta skrivmaskinen (ordbehandlaren, papperet och pennorna)
frn en frfattare. EFF stmde USSS fr brott mot reglementet i samband med
raiden mot Steve Jackson Games - och vann. Organisationen arbetar nu fr att
rtten att uttrycka sig elektroniskt skall skrivas in bland de medborgerliga
rttigheterna i den amerikanska grundlagen.
    Kort sagt: en datorbrottsling borde kanske inte hindras frn att anvnda
datorer (det gr ju alla nufrtiden) utan frn att beg fler databrott. Man
vgrar inte falskmyntare att jobba p ett tryckeri - man lr honom att lta
bli att trycka falska sedlar. Rtt anvnd r ven den illegale hackarens
kunskap vrdefull fr samhllet.

_Integritet_
    EFF har sedan grundandet expanderat och fr nu en allmn debatt om datorer
datorer och mnniskor i ett framtida informationssamhlle. Man vill vrna om
individens rtt att slippa registreras och kontrolleras av myndigheterna bara
fr att mjligheten ppnat sig i och med datorns intg. Man fresprkar drfr
ocks anvndandet av krypteringsprogrammet PGP som jag nmnde tidigare.
Varfr? Jo, SPO (eller ngon annan mnniskogranskande organisation) skulle
inte kunna kontrollsa all post som skickas i Sverige. De skulle inte kunna
lsa all elektronisk post heller. *Men* de skulle (om de ville) kunna stta en
snabb, effektiv dator till att leta igenom *all* elektronisk post efter vissa
nyckelord, fr att p s vis snabbt kunna komma nya, politiska grupper p
spren. (Det r utomordentligt enkelt att programmera ett sdant program, jag
skulle faktiskt kunna gra det sjlv.) Sg att varenda elektroniskt brev som
innehll orden "REVOLUTION", "VAPEN" eller "SAMHLLE" i ngon kombination
kopierades och skickades till en granskare p SPO. Du skulle inte mrka
ngot.
    Just av denna anledning br man, enligt _Philip Zimmerman_, programmeraren
bakom PGP (Pretty Good Privacy, som jag nmnde tidigare), kryptera sin post s
att ingen utomstende kan lsa den.
    Givetvis skulle vi i det demokratiska Sverige frbjuda SPO att gra
sdana hemska saker. nd kan det finnas anledning att kryptera sin post.
Varfr?
    Fr det frsta: det finns andra n SPO som kan vilja veta om du skriver
ngot olmpligt. Fr det andra: litar du p myndigheterna? Varfr i s fall
inte skicka en kopia av alla dina personliga brev till dem s att de vid behov
kan kontrollsa dem, s att de skert vet att du inte hller p och
konspirerar? Vad har du, en samvetsgrann medborgare att dlja? Varfr inte
lta polisen leta igenom ditt hus efter olagliga vapen? Varfr inte genomg
lgndetektortest regelbundet? Ni frstr nog var jag vill komma - krypteringen
skyddar individens privatliv frn myndighetsintrng.
    Sthejet kring PGP brjade den 10 april 1991 d den amerikanska kongressen
uttalade sig om krypteringsprogram. Man sade i klartext att man frvntade sig
att alla som tillverkade krypteringsutrusning av ngot slag skulle bygga in
bakdrrar s att myndigheterna vid behov kunde g in och lsa den krypterade
informationen. Budskapet var skrmmande: ha grna hemligheter - men hemlighll
inget fr myndigheterna. Strax efter detta for Zimmermans kollega Kelly Goen
runt i San Francisco och kopierade PGP till olika BBS:er via telefonautomater.
(!) Han menade att det stred mot principerna fr frenta staternas
konstitution och gjorde det fr att skydda det amerikanska samhllet frn
totalitr vervakning av medborgarna. Nyligen utfrdade EU ett liknande
direktiv till europas stater. (Amerikaner r mycket knsligare fr sdana hr
saker n vi svenskar - tack och lov, skulle jag vilja sga.)
    Kryptering r frresten inget uttalat amerikanskt. Vi i Sverige har varit
med i chifferleken minst lika lnge. Redan under andra vrldskriget
dechiffrerade vi tyskarnas kommunikation genom Sverige. 1984 gjorde "experten"
_Ragnar Eriksson_ och hans kompisar p SPO ett krypteringssystem som de med
regeringens goda minne fick lov att slja tillsammans med annan skerhets
"know-how". Tyvrr var systemet vrdelst eftersom SPO aldrig haft ngra
krypteringsexperter vrda namnet, vilket medfrde att ingen ville kpa
systemet.
    De som sysslar professionellt med kryptering (allts *inte* SPO, utan
militren och universiteten) rkar alltid ut fr uppkomlingar som tror att de
kommit p vrldens bsta krypteringssystem. Gemensamt fr dessa uppkomlingar
r att de vill hemlighlla sitt system eftersom de tror att de r s
fantastiskt smarta att ingen mnniska ngonsin tidigare varit inne p samma
tankegngar. Alla proffs lmnar ut sina algoritmer (principer fr kodning) och
berttar hur systemet fungerar; om systemet r bra nog kan ingen kncka
chiffret *ven* om de vet hur det fungerar. Ett sdant system r exempelvis
DES (Data Encryption Standard, Standard fr datakryptering) som anvnds i PGP.
(SPO ville inte lmna ut sin algoritm...) DES r i sig inte oknckbart - det
r bara det att det skulle ta ngra miljoner r fr dagens datorer att gra
det med de tekniker fr dechiffrering vi knner idag.
    Som ett belysande exempel kan jag nmna ett vldigt vanligt nybrjarkrypto
som gr ut p att addera slumptal till en digitalt lagrad text. Detta hade
varit vldigt svrt att kncka om meddelandet bara var en bokstav lngt. P en
lngre text kan man ltt trolla bort denna slumpmssighet p samma stt som
man filtrerar bort brus frn en radiosignal.

_Sverige Vaknar_
    Redan idag har den svenska polisen gjort sig skyldig till tvivelaktiga
handlingar p yttrandefrihetens omrde. Man har beslagtagit BBS:er, som
faktiskt anvnds bl a som utvxlingsplats fr privat elektronisk post, och
antagligen ocks lst den privata post som funnits i dessa. Detta har man
gjort fr att BBS:erna misstnkts fr att sprida piratkopierade program. Detta
kan jmfras med att lsa igenom all post i en av postverkets gula ldor bara
av misstanken att det ngonstans i denna lda dljer sig information om ett
brott. Skulle du vilja att din post blev lst, bara fr att den rkat hamna i
samma lda som ett brev frn, lt sga, en organiserad biltjuvsliga? (Jag vet
inte ens om polisen har rtt att gra sdana saker, men jag tycker inte om
tanken.)
    *"Gudbevars!"*, sger polisen, *"de som anvnder en BBS r ju hemska
hackare! Det har vl inget med vanliga hederliga mnniskors privatliv att
gra?"*
    Det var ju fr vl s att de var hackare, och inte *judar* eller
*invandrare* utan vanliga hederliga *hackare* som vi alla vet r s hemskt
kriminella. Hundratals BBS-anvndare, helt vanliga ostraffade svenskar, har
allts ftt sin rtt till privatliv upphvd genom att de faller under det
minst sagt luddiga begreppet *hackare*? Och polisen bekymmrar sig ver att de
hittat krypterat material i BBS:erna som r svrt eller omjligt att lsa. Jag
tycker *verkligen* synd om dem. (OBS! Ironi ;-)
    Betnk att dagens BBS:er i framtiden kommer att ersttas av Internet, och
dr r det tnkt att ven du skall skicka din post. Vad kommer att hnda d?
Ska vi ha poliser som springer och provlser post och beslagtar stora mngder
brev om de misstnker att det dljer sig ngot olagligt i hgen?
    Men, men... Polisen fljer bara lagen, och enligt lagen skyddas inte
elektroniska dokument eller elektronisk post av tryckfriheten. Frhoppningsvis
skyddas de av yttrandefriheten, men inte ens det r skert. Allt hr r mycket
luddigt och ingen tycks veta vad som gller. Lagstiftning r p gng.
    Med tanke p alla hot mot integriteten vill den observante medborgaren
givetvis skydda sig mot vervakning och skaffar sig drfr ett
krypteringsprogram. Den amerikanska underrttelsetjnsten tycker att man skall
anvnda deras "Clipper-chip" istllet fr egna krypton. Det r ett mycket bra
krypteringsprogram i form av ett chip, som (enligt dem sjlva) bara
underrttelsetjnsten har bakdrr till. De europeiska verstatliga
myndigheterna har ngot liknande p gng som i skrivande stund nnu inte
hunnit formaliseras.
    Ett annat stt att anvnda sig av kryptering (frutom att gra sin post
olslig) r att frse meddelandena med *sigill* - en slags elektronisk
kontrollsumma som matematiskt kan visa att avsndaren r den rtta *och* att
innehllet inte frndrats. P det viset kan man massdistribuera elektroniska
tidskrifter utan att det gr att "klippa" i dem, i varje fall inte utan att
det mrks. Denna metod anvnds av bl a bankernas transaktionssystem SWIFT.
    Den som r intresserad av tekniken bakom kryptering ombedes lsa ngon bok
i mnet. Amerikanska kryptoforskare (som Zimmerman) vervakas av militr
skerhetstjnst. (Jag vet inte hur det r med svenska forskare.) I vissa
lnder, t ex Frankrike, r all kryptering frbjuden fr privatpersoner.

_Svenska Rttigheter_
    Hur r det med de medborgerliga rttigheterna i Sverige och resten av
Europa? Behvs det en organisation som EFF ven hr hemma? Kanske - speciellt
med tanke p att europeisk polis lr sig bekmpning av elektronisk
brottslighet genom att tjuvkika p USA. ven i Sverige har polisen beslagtagit
dels datorer och disketter, men ven tidningar, trjor och printrar p
amerikanskt manr. Den amerikanska polisen visste inte vad de skulle gra med
allt de beslagtog - och det vet inte den svenska polisen heller. Inte s
konstigt att det tar nst intill *ondligt* lng tid att reda ut hackarnas
brott s mycket skrp som brottsutredarna samlar p sig som bevismaterial. Nr
jag inventerade min egen diskettsamling p drygt 200 disketter tog det mig en
dryg mnad, och jag tog bara ytterst knapphndiga uppgifter p varje fil. En
brottsutredare mste vara *enormt* mycket mera noggrann om hans bevis skall
hlla i rtten, och en vlsorterad hackare kan i vrsta fall ha *tusentals*
disketter.
    Handlggningstiderna fr tal mot hackare r vrre n de fr flyktingar,
med den skillnaden att dessa tal till slut avskrivs. I den mn hackarna
ngonsin ser sina beslagtagna datorer igen r de oftast urldriga och har
frlorat allt vrde. Polisen frvarar nnu datorer som beslagtogs fr sex r
sedan.
    I mnga fall betraktas hackarnas datorer mer som brottsverktyg n som
kommunikationskanaler. ven svenska hackares yttrandefrihet har naggats i
kanten vid polisira nedslag - sedan m de vara brottslingar eller inte. Kom
ihg var _Cervantes_ befann sig nr han skrev *Don Quiotte*. (I fngelse.)
Borde man ha tagit penna och papper frn honom bara fr att han var
brottsling? I tminstone ett fall har ven den svenska polisen anmlts fr
brott mot yttrandefrihetslagen och informationsfrihetslagen.
    Redan 1984 konstaterade rikspolisstyrelsen att det kunde orsaka
olgenheter om man beslagtog utrustning, och att detta endast skulle ske i
undantagsfall. Idag r det mera regel n undantag. Om man kunde flja sina
egna direktiv som innebr att man helst skall ta kopior av informationen och
lna ut dessa till den drabbade, hade situationen varit mycket behagligare fr
bda parter. I s fall hade hackarna sluppit se sina datorer i frvar i
rtionden i polisens magasin.
    Vi har ocks en lagstiftning som innebr att utrustning som anvnts vid
brott kan anses frverkad, dvs att en dator som anvnts till brott frstrs
eller sljs. Detta r kanske vettigt nr det gller specialtillverkad
utrustning som dyrkar, bl ldor och andra direkta brottsverktyg, men
*datorer?* Om en skrivmaskin anvnts i brottsliga syften r den allts
frverkad? Tillt mig vara en smula skeptisk. Vi skall vl ha lite
yttrandefrihet ocks?
    Informationsldern har nu medfrt att somliga brottstal mot spridande av
specifik, skyddad information blivit fullkomligt ohanterliga. Sls ni nu av
samma tanke som jag? Att detta spelar cyberpunkarna i hnderna? Om nu
information verkligen *kan* gas - kan vi i s fall skydda dess upphovsrtt p
ngot vettigt stt? Eller r vrt gamla samhlle p vg att frndras vad
betrffar upphovsrtt?
    Lugn, det finns bot fr allt detta. *Datorer* r vldigt bra p att
kontrollera stora mngder information, och det snabbt. Organisationen _BSA_
(_Business Software Alliance_, en sammanslutning av fretag inom
mjukvaruindustrin) r uppenbarligen beredda att lta ett dataprogram som heter
*Search II* vittna i processer mot fretag som misstnks fr piratkopiering.
Programmet fungerar s att det lser av en dators hrddisk och registrerar
vilka program som finns installerade. Anledningen till att man gr detta
istllet fr att beslagta fretagens datorer r att fretag, till skillnad
frn hackare, fr ett djvla (urskta uttrycket) liv om man tar ifrn dem alla
deras datorer. S lngt allt vl.
    Nr fretag och (ibland) privatpersoner grips fr piratkopiering anlitar
polisen som sagt organisationen BSA, och deras program Search II, som teknisk
expertis. Det r ganska underligt att BSA, som fretrder kranden i mlet,
anlitas fr att samla bevis. Minst sagt underligt. Tillt mig nu sprnga in en
liten provokation som kanske fr dig att tnka i nya banor:

_Frga:_ Vill vi att datorer skall vittna mot fretag och individer?
_Frga:_ Varfr inte lta datorer skta hela rttskipningen? Automatiskt,
kraftfullt, kostnadseffektivt - finns i alla frger - inga krngliga frhr
och uppskjutna rttegngar...

Personligen anser jag att vi inte br lta datorer vittna frrn de r minst
lika intelligenta som mnniskor. Men om en mnniska kan g ed p att en dator
talar sanning, s OK. Vi har ju redan sedan lnge ltit freml agera vittnen,
eller *bevismaterial* som vi sger. Allt bevismaterial mste dock tolkas av en
eller flera mnniskor innan det fr ngon praktisk innebrd. Till saken hr
att datorer r bevismaterial som har en hittills overtrffad frmga att
ljuga i och med att de lter sig manipuleras hur som helst av vem som helst.
Elektronisk rttsskipning tycker jag att vi skall ta det lugnt med ett tag
framver - risken fr rttsrta r uppenbar.
    Frgan om datorer som hller koll p mnniskor r nmligen lite vrre n
den verkar - informationsteknologi kan om den anvnds p rtt stt frhindra
eller *helt eliminera* vissa typer av brott. Vill vi egentligen det? Vill vi
ha en intelligent alkoholmtare p bilen som talar om fr oss att vi inte fr
kra? Det kommer kanske att lagstiftas om den typen av vervakning av vra
krvanor. Vill vi att mottagaren av ett telefonsamtal alltid skall kunna veta
vem vi r?
    Exempelvis finns det ett program som heter *Net Nanny*, allts en barnvakt
fr Internet. Den kan programmeras att vervaka barn som kommunicerar via
Internet och kopplar omedelbart ned frbindelsen om en "ful gubbe" brjar
frga efter namn och telefonnummer. ven om syftet kan tyckas behjrtansvrt
kan man frga sig vad som skulle hnda om en aldrig s vlvillig regering
brjade frse medborgarnas kommunikationer med sdana filter. Jag menar,
varfr inte dra ur kontakten om ngon brjar prata om vissa typer av
sprngmnen eller anvnda fr mnga vldsamma ord - bara i fall att... (OBS!
Ironi ;-)
    Till skillnad frn en polis r datorn *verallt*,* alltid* och i princip
gratis. Skall vi lta vr mjlighet att vlja mellan att lyda eller strunta i
lagen elimineras av datorer? Skall datorerna bli vrt kollektiva elektroniska
samvete, och ge oss en elektroniskt vervakad utopi dr brott inte frekommer
eftersom de inte kan begs? Det r inte en s ltt frga som man kan tro, om
man tnker efter en stund... EFF och flera andra organisationer menar att det
r *omnskligt* att ta ifrn mnniskan hennes rtt att vara olydig. All social
kontroll ver mnniskan har nmligen hittills bottnat i sjlvkontroll, ngot
som mekaniseringen hotar. Det finns hr en risk fr att principer brjar
upprtthllas enbart fr att de programmerats p det viset. Det r bland annat
detta _Paul Verhouens_ cyberpunkfilm *Robocop* handlar om - mekaniska varelser
som med outsinlig effektivitet tuktar medborgaren till lydnad.

_A_ = Anders
_B_ = Bilen

_A_: Hej Bilen.
_B_: Hej Anders.
_A_ *(Hoppar in i frarstet)*: Nu br det av...
_B_: Ett gonblick Anders, jag tycker du lter konstig p rsten, du har vl
inte druckit?
_A_: Nej d.
_B_: Det r nog bst att du blser innan jag lter dig kra ngonstans.
_A_: Ska det vara ndvndigt?
_B_: Ja.
_A_: Okej d... *(Tar upp en plastblsa och blser med den i munstycket p
instrumentbrdan)*
_B_: Frsk inte med mig, Anders. Det dr var inte din andedrkt. Skall jag
ringa efter en taxi?
_A_ *(P vg ut ur bilen, uppenbart irriterad)*

_Yttrandefrihet_
    Och hur r det nu med yttrandefriheten? Har en elektronisk bok lika stort
existensberttigande som en som r tryckt p papper? Nr chefen fr
datainspektionen _Anitha Bondestam_ uttalar sig om att de ltt barnsliga
textfiler som finns p en del BBS:er och som beskriver hur man tillverkar
bomber och vapen skulle kunna vara *olagliga* - ser vi d lika kritiskt p
detta som om hon sagt att *bcker* som beskriver dylika anordningar skulle
kunna vara olagliga?
    Upplysningsvis kan jag avslja att det *inte alls* r olagligt att skriva
bcker om hur man tillverkar bomber - bara man inte uppmanar lsarna att
tillmpa kunskaperna. (r man militr och skriver en sdan bok fr internt
anvndande som *uppmanar* lsaren att anvnda kunskaperna, blir man kanske
rent av befodrad.) Det r kanske moraliskt tvivelaktigt, srskilt som lsarna
ofta r tonringar, men det r definitivt inte frbjudet. Dra t ex en
parallell till *Hembrnningsboken* som beskriver hur hembrnning gr till i
detalj. Den r inte frbjuden. Datainspektionen sger mycket konstigt som
verkar ha vldigt lite med deras verkliga uppdrag som myndighet att gra.
    Datainspektionen gr vldigt mycket bra. Framfr allt vrnar de om
offentlighetsprincipen och individens rtt till privatliv, att man har rtt
att veta var man registreras osv. Problemet r att de i sin iver ibland tar p
sig rollen som sedelrande moraltempel, och det r inte deras uppgift.
    Varifrn kommer det svenska EFF att dyka upp? Jag skulle tippa p att det
borde dyka upp ngonstans bland mnniskor som vrnar yttrande- och
tryckfriheten. Freningen fr grvande journalister med _Anders R Olsson_ i
spetsen har lnge drivit en linje som pminner om EFF:s ider. Detta brjade
s vitt jag har frsttt det med en bok som Anders gav ut 1985 och som hette
*Spelrum*. I denna beskriver han den komplicerade statsapparaten och viljan
att kontrollera individen p ett medryckande och agiterande stt. Det William
S Burroughs skriver p Hcg-hyllan skriver Anders Olsson p Occ-hyllan, fr att
uttrycka det lite frenklat. Han bygger inte sina teorier p libertarianismens
ider om mnniskans frihet, utan snarare p en beskrivning av *maskinen* som
han kallar *AB Sverige* som den stora, kontrollerande samhllsmekanismen som
byggs upp av byrkrati och viljan att kontrollera mnniskor.
    Anders har ocks agiterat fr att journalister skall ta hjlp av hackare
fr att ta sig in i, och underska statsmaktens och andra organisationers
slutna datasystem. Som jag beskrev i frra kapitlet skedde detta ocks i
fallet med BBS:en *Ausgebombt* i Vnersborg. I sin bok *Yttrandefrihet och
Tryckfrihet* menar han att det r fullt motiverat att hacka sig in i datorer
som tillhr fretag, myndigheter och andra organisationer fr att skaffa fram
uppgifter som r av allmnt intresse. Han betonar att det r *syftet* bakom
handlingen, inte handlingen i sig, som r det centrala. Han menar att
grundlagsskyddet fr anskaffandefriheten i tryckfrihetsfrordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen skyddar den hackare som letar efter uppgifter fr
publicering.