_CYBERPUNK_
    Cyberpunk r frn brjan en litterr och filmrelaterad rrelse. Vi
brjar med litteraturen.
    Det finns olika sorters Science fiction (kort: SF), och definitionen p
vad som r vad r ganska godtycklig. Bibliografier ver SF strcker sig ofta
ver s vida omrden som *fantasy* och *skrck*. Den hr boken skall inte
handla om SF litteratur. Vill man veta mer om SF kan man med frdel leta reda
p _Sam J Lundwalls_ uttmmande esser i mnet. Vi gr istllet rakt p den
del av science fiction som kallas cyberpunk.
    Definitionen p den typ av SF-litteratur som kallas cyberpunk brukar vara
att det r verk som liknar ngot som _William Gibson_ har skrivit; en typ av
futuristisk framtidsskildring dr avancerad data- nano- och bioteknik liksom
artificiell intelligens tillhr vardagsmaten. Vrlden r stenhrt segregerad
till en liten styrande elit av multinationella fretag och en stor brutal
massa av vanliga mnniskor. Regeringar har ftt ge vika fr storfretag och
maffior, och det r dessa som kontrollerar vrlden. Handlingen brukar utspela
sig i enorma storstder av ghettokaraktr. Droger av allehanda slag r allmnt
frekommande, tempot r hgt och person- och miljbeskrivningarna ytliga och
grna (i Gibsons fall) fulla med varumrken och allehanda datatermer. En
typisk cyberpunkberttelse utspelar sig kring r 2020.
    Man brukar sga att cyberpunken r *dystopisk*, allts att den beskriver
en *dyster utopi*. De flesta tidiga SF romanerna var utopier dr alla
sjukdomar var utplnade och ett enhetligt samhllssystem tagit ver efter alla
stndiga konflikter, och handlingen cirklade oftast kring en grupp
vetenskapsmn p uppdrag i universum eller rymdhjltar typ Blixt Gordon.
TV-serien *Star Trek* r exempelvis en uttalad utopi. Det r inte s att alla
problem saknas i en utopi, det r bara det att *"de goda"* alltid r givna
vinnare och aldrig moraliskt tvivelaktiga. Alla utopier r optimistiska
framtidsskildringar.
    I en dystopi finns mnga problem kvar i vrlden, miljn r i det nrmaste
fullstndigt frstrd och politiken som alltid kaotisk. Bckerna blir drfr
mycket mer trovrdiga och realistiska n klassiska SF romaner, och har funnit
en mycket stor lsarkrets bland mnniskor som normalt inte lser SF. Tidigare
menade man att det var ondigt att beskriva verkligheter som var *vrre* n
den som fanns p jorden. En del dystopiska frfattare som exempelvis _Stephen
King_ vergav drfr SF fr att i stllet skriva skrcklitteratur. Dystopier
r dock mera lmpade fr samhllskritik n utopiska verk. D de flesta
dystopier r satiriska eller komiska, utgr cyberpunken en bjrt kontrast med
sin iskalla realism. Andra knda dystopier r t ex _Karin Boyes_ *Kallocain*
eller _George Orwells_ *1984*.
    Precis som den mesta SF frn USA har cyberpunken rtterna i den sk
*pulplitteraturen*. Pulp r en sorts grov pappersmassa som anvndes till
billiga SF- och deckartidningar under 50-talet i USA. Eftersom filmindustrin
inte var s lngt gngen vid den tiden lste man mycket mer bcker och
tidningar, och pulp var s att sga den "ofina", billiga litteraturen. (Det
svenska *Jules Verne magasinet* skulle man kanske kunna kalla fr
pulptidning.) Serietidningar och TV-serier som *Blixt Gordon* kallas ocks
pulp, eftersom de inspirerats av teckningar och historier frn dessa
tidningar. Pulp ter sig mest fjantigt och fruktansvrt orealistiskt fr en
normal svensk lsare, men fr SF lskare ver hela vrlden r pulp ursprunget
och kllan till all modern SF, och upphov till en egen subkultur i sig.
    Sterling och Gibson och ngra andra SF frfattare hade en egen pulptidning
som hette *Cheap Truth*. Detta var i och fr sig inte p 50-talet, men den
drevs i samma anda som de bsta tidiga pulptidningarna. Man tyckte att det
inte producerades ngon vettig SF. Man uppmanade folk att starta sina
ordbehandlare och skriva *bra, levande *och *lsbar* SF. Man rackade inte s
sllan ned p bstsljande frfattare inom genren. En lustig detalj med Cheap
Truth r att den inte var copyrightskyddad, och att kopiering och spridning
uppmuntrades.
    Cyberpunk r nu lite mer n s, men den litterra genren r s gott som
synonym med en liten grupp amerikanska frfattare, varav William Gibson och
_Bruce Sterling_ r de mest namnbekanta. En del 2000 AD serier, framfr allt
*Judge Dredd* rknas ocks till cyberpunken, eftersom vrldsbilden i dessa
till viss del liknar Gibsons dystopier. Beteckningen cyberpunk lr ha
uppfunnits av en herre vid namn _Gardner Dozois_ i en recension av Gibsons
frsta roman *Neuromancer*.
    Cyberpunkromanens budskap r att vara ett varnande finger - romanerna r
mardrmsvisioner av ett framtida samhlle som vi riskerar att hamna i om vi
inte ser upp. Ordet cyberpunk kommer av *cybernetik* = mnniska eller samhlle
i samspel med maskiner (av gerkiskans *kybeternetes* = styrman), och *punk* =
nst intill lagls individ med ltt anarkistisk syn p samhllet, typ cowboy,
som lever i den undre vrlden. Huvudpersonerna i Gibsons romaner r ofta
"punks". Man skulle kunna jmfra en "punks" vardag med det mentala klimatet i
den fascinerande svenska filmen *Skarna*, som ven den r en sorts dystopi.

_Musik_
    Cyberpunkmusik brukar man vanligtvis kalla musik av den typ som produceras
av den kanadensiska tungsyntduon _Front Line Assembly_ (bildad av Skinny
Puppy-producenten _Bill Leeb_) och grupper med liknande image, t ex svenska
_Cat Rapes Dog_, som i sina texter mlar nattsvart ironiska och pessimistiska
framtidsbilder liknande de som nmnda frfattare grna producerar. Mnga
texter r ocks laddade med politiska budskap som verkligen hr till den
ideologiska sidan av cyberpunk som jag strax skall g in p. Ett gng musiker
med tydlig politisk linje som frmst kritiserar media och medias pverkan p
mnniskan, miljfrstring och "smutsig" teknologi, kallas _The Tribe_ och
bestr av nmnda kanadensiska band plus ngra grupper frn Chicago som t ex
_Ministry_ och _Revolting Cocks_. Alla dessa band har dock skapats med
utgngspunkt frn de bcker och filmer som har anknytning till cyberpunk och
inte ur ngon egen frnyelserrelse.
    Ljudbilden i cyberpunkmusik r fr det mesta ngonstans mellan *EBM*,
*Crossover* eller *Metal*, grna med distade vokalister och skrikigt samplade
gitarrer.

*Tystaden bedvar
 regressionen tynger luften
 en frlamad vrld invntar
 de nya koderna
 ett teknikens krig som
 hotar att initiera
 digitala mord -
 maskinens sprk.*

(Ur *Mindphaser* av _Frontline Assembly_)

_Film_
    Cyberpunkfilm r lite svrare att definiera; mnga brukar kalla _Ridley
Scotts_* Blade Runner* frn 1979 fr den frsta cyberpunkfilmen, och det r
inte helt fel: miljn i filmen r bitvis mycket lik det "Sprawl" som beskrivs
i Gibsons romaner, men Neuromancer, Gibsons mest knda verk, kom inte frrn
1982. I s fall r det frgan om vem som egentligen var frst med iderna. En
del betraktar av denna anledning _Philip K Dick_ som skrev romanen *Androidens
Drmmar* (1968) vilken lg till grund fr manuset till Blade Runner, ssom
genrens egentliga upphovsman. Det hela r drmed en definitionsfrga. En annan
roman som har tydliga paralleller med Gibsons alster r _John Brunners_
*Shockwave Rider*. En ufrligare versikt av den litterra cyberpunkens rtter
finns i frordet till antologin *Mirrorshades - the Cyberpunk Anthology* av
Bruce Sterling.
    Nr jag nd r inne och kopplar litteratur och film som hr ihop med
cyberpunk kan jag inte undvika att nmna _William Seward Burroughs_. Denne
beatnikfrfattare och fd knarkare har haft inflytande p nstan alla omrden
inom cyberpunkkulturen. Han har skrivit bcker, varav den mest vlknda r
*Den Nakna Lunchen*, dr han liknar individens beroende av samhllsmaskineriet
vid en knarkares behov av sin langare och olika sexuella beroendesituationer.
Boken var nra att censureras pga sin obscena framtoning. Burroughs var mest
ute efter att skaka om. Han har sedan dess sysslat med musik, bildkonst och
film (han lnade bland annat ut titeln till *Blade Runner* frn en bok med
samma namn han tidigare gett ut), skrivit otaliga esser, dikter och
betraktelser och gett ut ett flertal romaner varav flera lyckligtvis finns
versatta till svenska. Ett genomgende tema hos Burroghs r att han vill lsa
upp grnserna fr betvingande system genom att fra in *kaos* i systemen.
Sedan *Den Nakna Lunchen* publicerades har han skrivit sina bcker med *cut-up
tekniken*, som innebr att man kan brja lsa boken var som helst och sluta
var som helst och nd f ungefr samma behllning av den.
    Den kanske mest litterrt betydelsfulla av Burroughs bcker r SF-romanen
*Nova Express* (1964) dr han lnar meningar och fraser av frfattare frn nr
och fjrran fr att bygga en mosaik av textfragment. I denna roman
introducerar han ocks fr frsta gngen tanken att gra musik med samma metod
i form av romanfiguren Subliminal Kid som blandar en ljudmix av fragment frn
bakgator och torg.

*"Gr en tio minuters inspelning p en bandspelare - Kr bandet baklnges utan
att spela och klipp in andra ord p mf - P de stllen dr man har klippt
och spelat in nytt har orden suddats bort frn bandet och nya ord har kommit i
stllet - P s vis har man vridit tiden tillbaka tio minuter och suddat ut
elektromagnetiska ordmnster frn bandet och ersatt dem med andra mnster -
Det gr att gra samma sak med tankebandet efter att ha arbetat med
bandspelaren - (Detta krver en del vning) - De gamla tankebanden kan suddas
rena - Magnetiskt orddamm som faller frn gamla mnster - Ord faller - Bild
faller"*

(Ur *Nova Express*)

*Tetsuo* (Jrnmannen) r en japansk film frn 1989. Filmen sgs som en av de
mest nyskapande japanska filmerna under 80-talet, med rtter i den japanska
animationstraditionen - samma skola som de tecknade sk *Mangafilmerna* hrhr
frn. Jrnmannen handlar om en mnniskor som fr sina kroppar invaderade av
maskiner; kampen mellan det goda och onda, det mnskliga och mekaniska. En av
de filosofiska linjerna tycks vara att det inte spelar ngon roll om man r
mnsklig eller metallisk, gott och ont r begrepp som str bortom sdana
ytliga faktorer. Denna film r fr vrigt en av William Gibsons absoluta
favoriter.
    Andra filmer som har otydliga kopplingar till cyberpunkgenren r
postapokalyptiska "efter kriget"-filmer som _Tarkovskis_ *Stalker* eller *Mad
Max*-filmerna, mest drfr att de hr till den dystopiska familjen som
skildrar frfall snarare n mnniskans seger ver naturen. *Alien*-filmerna
skildrar ett samhlle dr hela jorden, eller i princip hela universum, styrs
fullstndigt av ett enda fretag. Ingenstans i ngon av filmerna skymtar ett
enda grnt blad eller en enda sekund solljus. Man fr nstan intrycket av att
naturen fullstndigt rationaliserats bort. Gibson i kvadrat och kubik allts -
vrre kan det knappast bli. Mannen bakom den frsta Alien-filmen r dessutom
n en gng Ridley Scott.
    Blade Runner och Tetsuo r som sagt ett kluvet kapitel, men vad som r
moderna cyberpunkfilmer r lite mer givet: *Hardware, Robocop, Total Recall*
och framfr allt *Grsklipparmannen* och den japanska filmen *Gunhed* 
betraktas mer allmngiltigt som cyberpunk. ven den riktigt lyckade
norsk-svenska (!) SF-filmen *Femte Generationen* kan i ngon mn betraktas som
inspirerad av den amerikanska cyberpunken. Samtliga filmer har det gemensamt
att de totalt sgats av mnga recensenter och nd betraktas som klassiker i
sin genre och r kultfilmer bland hackare. Filmerna lyckades uppenbarligen
skapa ngot som var s nytt att inte alla frstsigpare frstod sig p dem.
    Filmatiseringen av William Gibsons novell *Johnny Mnemonic*, efter hans
eget manus, kan ocks den betraktas som ett referensverk, ven om den sgades
av kritikerna eftersom alla hollywoods filmskapare redan stulit alla Gibsons
ider till sina filmer. Gibson hade inget nytt att tillfra cyberpunkfilmen.

_Cyberpunk som Ideologi_
    Litteratur, musik och film som sagt, men cyberpunk r trots allt lite mer
n s. Den litterra rrelsen har nmligen ftt lna namn t en ideologi
ocks, och den delen av cyberpunken r inte lika enkel. De flesta hackare
betraktar sig nmligen som cyberpunkare och det hela rr sig kring
*information*. Vi sg tidigare hur viktigt det var fr amatrhackarna att
kunna kommunicera fritt genom att skicka disketter med post och fr
hgskolehackarna att kunna kommunicera via Internet. Informationens frihet r
ocks medelpunkten i den ideologi som frknippas med termen cyberpunk.
Anledningen till att man kallar denna ideologi cyberpunk r att den bland
annat tog sin brjan som en diskussion om samhllet med utgngspunkt frn de
dystopier som konstruerats av bl a Gibson.
    Frgan r om man kan kalla cyberpunken fr en genuin ideologi, eftersom
den inte finns inom ngon klart avgrnsad intressegrupp och inte har ngon
ledande fretrdare, men jag anvnder hr begreppet som ett samlingsnamn fr
den politiska attityd som sprids inom kretsarna av ntanvndare, hackare och
andra informationsaktivister. Man skulle snarare kunna pst att det r ett
tillgg som kan hakas p en redan befintlig ideologi, och definierar begreppet
*mental frihet*. Skall man precisera begreppet *cyberpunkare* s som det
anvnds av de som sjlva kallar sig cyberpunkare blir det ungefr fljande
(def):

_En cyberpunkare r en person i ett hgteknologiskt samhlle som besitter
besitter information och/eller kunskaper som den etablerade makten (eller
makterna) helst hade sett begrnsad till sin egen sfr._

Huvudpersonen Case i Gibsons roman *Neuromancer* besitter bde information och
kunskaper som de etablerade makterna inte vill se hos vanliga medborgare.
Detsamma gller alla typer av hackare i vrt eget samhlle. Drav kopplingen.
    Till skillnad frn Gibsons romanfigurer har verklighetens cyberpunkare ett
*moraliskt etos*, en gemensam vrderingsgrund som ger dem en gruppidentitet.
Dessa moraliska vrderingar har vuxit fram successivt sedan 60-talet. I botten
av cyberpunkens ideologiska arv ligger den hackaretik som nedtecknats av
_Steven Levy_ i boken  *Hackers - Heroes of the computer revolution*, delad p
sex punkter (motton), och som p svenska ser ut shr:

_1. Tillgngen till datorer - och till vad som helst som kan tnkas lra dig
ngonting om hur vrlden fungerar - borde vara obegrnsad och total. Flj
alltid _*hands-on*_-imperativet._
    
*Hands-on*-imperativet r en pedagogisk uppmaning som innebr att man lr sig
mer om hur bl a datorer och program fungerar genom att fingra p dem, skruva
isr dem och se hur de ser ut inuti. (r det ngon som har en bra svensk
versttning av detta uttryck?) Miniatyriseringen av elektroniken och den hga
niv av komlexitet som dagens dataprogram har gr dessvrre detta ganska svrt
rent praktiskt. Ursprungsbetydelsen kan nog omformuleras till att: *Alla borde
ha rtt att frst sin utrustning p ingenjrsplanet, om de s nskar.* Den
svenska ABC-klubben hade hands-on-imperativet inskrivet i klubbpolicyn: *"en
bra lsning p problemet med kopieringsskydd r att strunta helt i det"*. (Ur
ABC-bladet #2 1984) Kopieringsskydd retar gallfeber p vilken hackare som
helst och stller bara till problem. All modifiering, frbttring eller
granskning av ett dataprogram frsvras av kopieringsskydd. Dessutom r det
provocerande eftersom hackare grna tillbringar flera dagar och veckor med att
kncka det, om inte annat s bara fr principens skull.
    Men hands-on har ven en politiskt betydelse: fingra p systemet, besvra
politiker och tjnstemn och frsk frst hur det hela fungerar rent
praktiskt. (Med andra ord: social ingenjrskonst.) Dessa praktiska lrdomar r
bttre n att lsa politologi och statskunskap. Hackare drar verkligen sdana
paralleller till verkligheten utifrn datorer - och eftersom datorer bara r
ytterligare ett system som konstruerats av mnniskor fr detta sgas vara
fullt befogat.
    Den hr regeln r frmodligen den ldsta av alla hackarens etiska motton,
skert med ursprunget hos de frsta amatrradioentusiasterna frn r 1915.

_2. All information borde vara fri._
    
Motarbeta restriktioner som stoppar informationen. I frlngningen: *avskaffa
allt vad copyright heter*, dock inte upphovsmannartt, vilket r en helt annan
sak. Du har t ex rtt att, s lnge du lever, stta restriktioner fr hur
"din" information manipuleras, om ngon direkt gr in och bearbetar det du
skapat. Dremot har du ingen som helst rtt att krva kontroll ver
spridningen, allts hur program, texter, musik osv kopieras nr du vl slppt
den ifrn dig.
    Kriteriet motverkar sekterism och elittnkande, du kan ha informationen
antingen fr dig sjlv, eller ocks dela den med alla. Sm grupper av
informationssyndikat, kunskapsmaffior och profitrer, skall inte fr finnas.
Varken mjukvarufretag eller snikna pirater har rtt att pressa pengar ur en
privatperson som bara r ute efter information, det m sedan vara
kalkylprogram, bcker eller rena mentala kunskaper.
    Sedan 60-talets hackare har mottot frndrats en smula: det vore dumt att
offentliggra saker om dig som du inte vill att andra skall veta. Det finns
allts viss information som rr individen sjlv och som hon drmed har rtt
att sjlv kontrollera. Ett modernt tillgg lyder: *Maximalt skydd fr
privatlivet - minimalt skydd t offentligheten,* som understryker betydelsen
av att begrnsa bl a de stora personregistren. Denna vinkling har vuxit fram
framfr allt under starkt inflytande frn libertarianismen. (Mer om detta
lngre fram.)
    I mottot ligger en underfrstdd tes om att *kunskap i allmnhet* inte kan
gas, ngot som ocks fljer naturligt av det frsta mottot. ven patent r
sledes frkastligt. Den typ av information som hotar privatlivet (vad du har
fr sexuell lggning etc) skall inte vara fri.
    Det hr mottot r kort och gott en frlngning av tryckfriheten som
uppstod med datorernas frmga att reproducera information till obefintlig
kostnad.
    Man kan spra dessa tankar tillbaka till upplysningens ider om bred
kunskap som ett stt att frbttra och utveckla samhllet. Skillnaden r att
man anser att ven *gd* kunskap; bcker och patent, urskiljningslst skall
vara fria. Denna instllning r fullstndigt frmmande fr alla de tre
statsmakterna, besatta av hunger efter makt, status och pengar som de alla r.
Begreppet "dela med sig" existerar inte i maktens korridorer. Idellt
informationsutbyte - vem tjnar pengar p det?

_3. Misstro auktoriteter - frmja decentralisering._
    
En hyllning till mnniskans frmga att ifrgastta ssom central fr all
utveckling. Decentralisering - sm hemdatorer tillgngliga fr alla istllet
fr stora myndighetsgda datasystem - mnga sm fretag istllet ett ftal
stora - ligger till grunden fr hackarnas protester mot Microsoft m fl
fretagsjttar och mediamoguler som tidningen Wired. Decentralisering, menar
man, ligger i informationsteknikens natur. Det ena mottot fljer som en logisk
fljd av det andra: auktoriteter r onekligen centraliserade. Mottot finns
inom svl anarkismen som nyliberalismen och andra politiska ideologier och r
ptagligt hos de flesta subkulturer (t ex ravekulturen).

_4. Hackare br bedmas efter sin hackarkonst, inte enligt suspekta kriterier
ssom betyg, lder, ras eller social status._

Mnniskan br bedmas fr vad hon presterar, inte fr vad hon kan tnkas
prestera med utgngspunkt frn social klasstillhrighet, kldsel, betyg, lder
osv. Var och en som ngonsin sett hur hierarkierna inom ett fretag eller en
myndighet fungerar i praktiken frstr relevansen av detta kriterium. Detta r
givetvis ingen ny tanke, men de elektroniska medierna ger mjligheten att
nstan helt skrma av en mnniskas yttre uppenbarelse genom textkommunikation.

_5. Datorer kan anvndas fr att skapa konst och sknhet._

*Vilket Skulle Bevisas* - varje mnniska som sett de moderna konstverk, filmer
och den musik som skapats med hjlp av datorer torde inse det uppenbart
riktiga i detta antagande. Datorerna har i sig gett upphov till konstformerna
*demo* och *dataspel* (multimedia) vilket torde understryka datorns kapacitet
som kulturell katalysator. P 60- och 70-talen var det mnga som skrattade sig
frdrvade t pstendet att datorer skulle kunna anvndas fr att skapa
konst, och det r frn den tiden kriteriet hrhr. Den svenska
upphovsrttslagen slr dessutom fast att bara konstnrligt nyskapande
dataprogram skyddas av lagen, vilket innebr att en frskrcklig massa
affrsmjukvara frn Microsoft, Novell och andra mjukvarufretag r att
betrakta som konstverk.

_6. Datorer kan frndra ditt liv till det bttre._
    
Mottot sger med andra ord: hnge dig t futurism. Det r upp till var och en
att sjlv bedma detta. Fr den som hatar allt vad datorer heter torde det
vara ganska svrt att svlja. Fr en hackare r det sjlvklart. Att datorer
generellt skulle gra livet bttre r en verdrift - i gulfkriget anvndes
datorer mest till att ha ihjl mnniskor med, och deras liv frndrades
knappast till det bttre. (Om de inte var trtta p det allts.) Men var och
en fr nog erknna att det r ganska bekvmt att ha den dr bankomaten p
hrnet att g till nr banken r stngd...

Som ni ser r information ganska centralt i dessa sex hackaretiska fundament.
Jag skall nu gra ett frsk att frankra detta p ngotsnr vardaglig niv.
    En allmn uppfattning om begreppet information r att det r ngonting som
finns p papper. Detta har nu modifierats till att omfatta videokasetter,
disketter och CD-skivor. Vi talar om informationssamhllet och tnker d p
datorer och dataregister.
    Fr en cyberpunkare har begreppet en ngot djupare innebrd: fr honom
innefattar information i princip *alla nervsignaler som nr hjrnan*, kanske
rentav dessutom delar av *hjrnans processer i sig*, och det r en djkla
massa mer. Fr honom r den perfekta informationskllan inte en dator i vanlig
mening, utan helst en tnkt frlngning av konceptet virtuell verklighet, dr
all information frn omgivningen kan syntetiseras och lagras. I Gibsons
tappning kallas manicken fr *Simstim-dck*, och det rr sig givetvis om ren
science fiction. Optimistiska bedmare anser att en sdan klockren tergivning
av verkligheten r mjlig tidigast om cirka 50 r. Jag skall terkomma till
virtuell verklighet i ett separat kapitel.
    En cyberpunkare ser uppenbara brister i industrisamhllets stt att tnka
och den ideologi som hrstammar drur. Vra vanligaste ideologier som
socialism, liberalism, konservatism etc, grundar sig p ett ganska smalt
ekonomiskt synstt. Debattrerna r oerhrt fixerade vid *produktionskrafter*,
*arbete* och *kapital*. Vrt valutasystem, som ju utgr grunden fr all
samhllsplanering, baserades fre industrialiseringen p guld.
Industrisamhllets valutasystem vilar p produktionskrafter, och det
terspeglas i politiken, speciellt i kommunal- och landstingspolitik. Fr den
fyrtiotalistgeneration (de sk "baby-boomarna") som nu sitter vid makten r
detta A och O fr allt politiskt arbete. Ekonomi, ekonomi och ter ekonomi,
arbetstillfllen, kommunikationer och bidrag kan diskuteras *i det ondliga.*
Miljfrgor och vrderingar kommer frst i andra eller tredje hand. Det finns
en generation ute p taburetterna som fortfarande tror att vi lever i ett
alltigenom industriellt samhlle, och att politikens viktigaste uppgift r att
skra sveriges exportindustri. I sjlva verket befinner sig vrt samhlle p
grnsen till det rena *informationssamhllet* - vad vi kallar fr det
*postindustriella *samhllet.
    Cyberpunkaren ser den hr hllningen som direkt fjantig. En sedel r inte
mer n ett papper. Det r den objektiva *information* man kan f frn den. Den
r ett papper med ngra symboler p. Ett papper kan inte devalveras, tas
eller bytas mot ngot annat om inte alla, eller nstan alla mnniskor
accepterar dess fiktiva vrde. Cyberpunkaren accepterar det *inte*, fr i
informationssamhllet kommer valutan inte att baseras p varken guld eller
produktionskrafter, utan ren *information*, eller om man s vill: tillgng
till kunskap, och mjligheten att utnyttja den.
    D vrt samhlle av idag befinner sig p randen till detta blir det allt
viktigare att utfra teoretiskt arbete och allt mindre viktigt med materiellt
bundet kapital och industrier. (Vilket helt enkelt innebr att cyberpunkarna,
som behrskar datanten och har mnga sympatisrer bland de systemansvariga p
nstan alla nyckelpositioner, kommer att ta makten frn politikerna - om dessa
inte tnker om.)
    Redan nu har det dykt upp banker som handlar med *virtuell valuta* ver
datantverken, exempelvis hollndska _Digicash_ eller _First Virtual_. Valutan
r nnu inte konvertibel med vanliga valutor som dollar och kronor, men den r
hgst funktionell och anvnds vid handel med ren information. Den fungerar s
att du stter in ngra hundra p ett helt vanligt konto i banken varefter
dessa pengar kan distribueras ver Internet med ett speciellt program. De kan
ven terlsas till vanliga pengar via samma bank. Det r allts fullt mjligt
att bedriva informationshandel med phittade pengar som mellanled redan idag.
Det r bara en tidsfrga innan beskattning och liknande frgor aktualiseras,
och d r vi inne i informationsekonomin ordentligt. I USA har man t o m
myntat begreppet *Infonomi* (eng: *Infonomics*) som en beteckning p det nya
valutasystemet.
    Samtidigt lanserar kreditfretagen de sk *smarta korten* (eng: *smart
cards*) som kan anvndas fr att handla varor med enligt samma princip som
telefonkorten: kpen registreras helt elektroniskt och innehllet p ditt kort
frsvinner p samma vis som p ett telefonkort. Speciellt kommer dessa att
anvndas p varuautomater och liknande, t ex fr att kpa bensin. Det fungerar
*inte* som ett kontokort; du behver inte sl in ngon kod fr att anvnda
kortet, det r bara att stoppa i och handla. Rtt hanterade kan sdana smarta
kort vara betydligt skrare n vanliga sedlar och i princip omjliga att
frfalska. Fel hanterade kan de bli lika ltta att frfalska som
telefonkorten.

_Makten ver Informationen_
    Information r allts inte bara det som matas in i hjrnan, utan ocks det
som lagrats dr, inklusive vr vrldsuppfattning och de *arketyper* som vi
fds med och som hjlper oss att gra vrlden begriplig. Tanken hrstammar
frn bl a Douglas Hofstadter.
    De politiska cyberpunkarna sger: kopiera allt, stjl all programvara och
all information du ver huvud taget kan komma ver, och kopiera den till s
mnga som mjligt. Fr till skillnad frn produktionskrafter kan information
kopieras ohejdat, och drmed sprids makten ver framtida valutasystem ut ver
alla som har tillgng till informationen. versatt till gammalt tnkande blir
det shr: *"okej, jag kan inte ta ver din fabrik (produktionsmedlet), s jag
tar och kopierar den. Sen ger jag kopior till alla mina kompisar osv och sen
kan du st dr med din fabrik och tro att du r ngot"*. Produktionsmedlen
tappar p s vis sitt inneboende vrde och en ekonomisk jmlikhet kan uppns.
    Cyberpunkarna menar till och med att informationskanalerna genom de hga
teletaxorna hlls otillgngliga fr allmnhet och ungdomar just drfr att
frstelse mnniskor emellan inte gynnar de stora ekonomiska makthavarna. Om
telebolagen snkte priserna p internationella kommunikationer skulle den
msesidiga frstelsen i vrlden bli alldeles fr stor fr att vara lnsam.
Det skulle ocks vara drfr fretagen s grna vill ta makten ver Internet,
som ju ofrskmt nog erbjuder internationell kommunikation utan ngon strre
kostnad. Mnniskor skulle i ett alltfr kommunikativt samhlle inte gra
tillrcklig *nytta* utan enbart se till att de fick mat fr dagen och gna
resten av sin tid till sdant de tyckte var spnnande tillsammans med andra
mnniskor, istllet fr att *producera*. Lt fretagstopparna kommunicera
internationellt men hll fr guds skull de vanliga mnniskorna borta frn den
stora vrlden. Resonemanget r ideologiskt och i princip omjligt att bevisa.
(Eller motbevisa.)
    Ett annat exempel r att belysa redan befintliga ekonomiska motsttningar
med cyberpunkens lampa: 1995 gnllde programvaruindustrin med Microsoft i
spetsen ver att de frlorar s frskrckligt mycket pengar p piratkopiering,
och nu talar vi inte om ngra sm hackare som sitter i en kllare utanfr
Stockholm med en PC, utan om hela nationer i orienten: Indonesien och
Bangladesh bland annat. I dessa lnder ger man hga fan i andra lnders
copyrightlagar och tillverkar drfr kubikmetervis med piratkopierad
programvara. Det svinn detta ger upphov till uppskattas till sisdr 110
miljarder per r. Jag (och mnga med mig) mste erknna att jag knappast
ligger smnls fr att Bill Gates med ngra miljarder i personlig frmgenhet
inte fr klmma de sista dollarna ur befolkningen i dessa U-lnder. Detta r
knappast ngot enkelt moraliskt problem. Det handlar om global ekonomi och
rttvisa mellan lnder. Vem programmerar vem? Vilket land har rtt att
bestmma ett annat lands ekonomiska vrdighet?
    Jag nmnde tidigare hur man p den sk *Scenen* bytte information mot
information - konstnrliga dataprogram och spel mot beundran. Fr en mnniska
med sdan bakgrund, som genom ett socialt spel i tonren insett var de
grundlggande byggstenarna fr vrt klassamhlle *egentligen* finns, r
cyberpunkideologin ett naturligt steg. Det uppenbara spel mellan individer med
allt vad det innebr av klasstillhrighet, politiker och direktrer r s
uppenbart likt det stt p vilket scenen organiserade sig. Man inser att det
inte handlar om pengar, arbete och kapital - utan om informationshandel.
Status i form av klasstillhrighet, gandertt, bostad - alla sociala symboler
- r inget annat n information. Att kontrollera informationskanalerna innebr
makt och drmed status. Det r inte svrt fr en gammal hackare att bli en
smula cynisk.
    Stora fretag motarbetar enligt cyberpunken mnskliga relationer. Fretag
tnker inte som mnniskor. I och med att makten r delad och de styrande
mnnen och kvinnorna intrigerar istllet fr att titta utt kan ett fretag
upptrda fullkomligt knslolst. Ingenstans r knslan av en intelligens som
verstiger mnniskans s ptaglig som nr man mter ett fretag ansikte mot
ansikte. Ingen av de anstllda p ett stort fretag knner sig det minsta
ansvariga fr fretagets handlingar. Maktpyramiden inom ett strre fretag r
lika effektiv p att ta bort de anstlldas samvete som en militr organisation
r p att ta bort soldaternas knsla av ansvar fr sina handlingar. Fretagen
r snabbare, rikare och mer effektiva n vrldens regeringar. Denna syn p
fretag som komplexa individer bortom mnsklig kontroll r en gemensam nmnare
fr svl cyberpunkideologi som litteratur och film inom detta omrde.
    En annan sida hos cyberpunken r vad man med Ladislaus Horatius d.y:s ord
skulle kalla *neoterisk*, dvs evigt framtstrvande med instllningen att allt
nytt r bra. Speciellt tydligt mrks det hos en del teknikfetischister som
prisar allt det som den litterra cyberpunken vill varna fr. Genetik, droger,
manipulation av sinnesintryck och nu senast nanoteknik. (Nanoteknik r en
teknik som innebr att man konstruerar freml genom att manipulera enskilda
atomer. Forskare p IBM lyckades med denna teknik skapa en IBM-logotype av
uppradade xenonatomer.) Det mest skrmmande med denna instllning r att dessa
fanatiska neoteriker r fullkomligt medvetna om hur otrevligt och
odemokratiskt ett sdant samhlle skulle bli, men fresprkar det nd -
eftersom det placerar dem sjlva bland vinnarna.
    Den hr ideologin frknippas framfr allt med _Michael Synergy_
(formodligen en pseudonym) en medarbetare p cyberpunktidningen *MONDO 2000*.
Bland tnkarna p MONDO 2000 mrks ven den excentriske frfattaren och
LSD-profeten _Timothy Leary_, bde lskad och hatad fr sina kontroversiella
tankar redan p sjuttiotalet. Det skall dock betonas att de flesta
cyberpunkare anser MONDO 2000 vara en tidning som bara nosar efter kitsch och
nyheter fr att verka s hftig och inne som som mjligt. Tidningen har dock
gett rrelsen ett ansikte utt. Den riktiga politiska cyberpunkrrelsen finns
i datantverken, med utgngspunkt frn ntverket *The Well* i San Francisco,
och utvecklas i en evigt pgende diskussion mellan anvndarna. *Aprop San
Fransisco...*

_Hippier och Yippier_
    Cyberpunkideologin har rent vrderingsmssigt drag av svl anarkism,
socialism och nyliberalism som amerikansk hippie- och yippiekultur frn
universiteten Berkely och Stanford i San Francisco. Jag har redan tidigare
nmnt yippier, men det kan vara p sin plats att nmna ven hippiekulturen,
eller det som vi i Sverige frknippar med "progg". Denna kultur r ett av
fundamenten fr den cyberpunkideologi som sprids ver datanten med San
Francisco som utgngspunkt.
    Hippiekulturen i USA var dels grundad i en kamp fr mnskliga rttigheter,
om svarta och vitas lika vrde och mtesfrihet mm, dels var det en frlngning
av beatnikkulturen frn 50-talet, bland hippierna framfr allt fretrdd av
poeten _Allen Ginsberg_, en vn till Jack Kerouac och William S Burroughs.
Ginsberg hade kommit i kontakt med psykiatrikern Timothy Leary 1960 och de
bda blev frgrundsfigurer i den framvxande hippierrelsen. 1962 slpptes
_Ken Keseys_ bok *Gkboet*, en roman som skrivits under kraftigt inflytande av
Peyote och LSD._ _Kesey arrangerade offentliga LSD-partyn, sk *acid-tests* dit
folk kunde komma och testa LSD gratis. (Det var fullt lagligt att tillverka
och slja LSD i USA fram till 1965.) En rockgrupp som brukade spela p Keseys
syrapartyn var _Grateful Dead_, en grupp som senare blev synonym med en
musikstil som kallas *syrarock* (eng: acid rock) och som senare blev
frebilder fr olika hippierockare som exempelvis _The Doors_ och _Jefferson
Airplane_.
    Hippierna predikade sitt krleksbudskap fram till 1970 d de mer vldsamma
yippierna tog ver. Sommaren 1967 rknas som en kulmen, den sk
*krlekssommaren*, nr Grateful Dead, Simon & Garfunkel, The Who och Jimi
Hendrix spelade p en festival i Monterey som filmades och spreds ver hela
vrlden. Samma r slpptes de oddliga ltarna* Light My Fire* av _The Doors_,
och *A Whiter Shade of Pale* av _Procul Harum_. Det kunde bara g utfr.
    I Sverige kallar vi vra hippier fr proggare, och de r (var?) mycket mer
kommunistiska n sina amerikanska anfdrer. Runt 1967-68 kulminerade vgen med
protester mot det mesta och den generation som var mellan 15 och 25 r d och
som nu (1995) r mellan 40 och 50 ser grna tillbaka p tiden som en
guldlder. Huvudtanken bakom hippierrelsen var protesten mot det pgende
kriget i Vietnam och organisationer som Svenska Freds- och
Skiljedomsfreningen vxte sig under den hr perioden enormt stora.
Musikgrupper som Nationalteatern eller Hoola Bandola Band blev
generationssymboler. Timothy Leary var inte oknd, och LSD, Hasch och
Marijhuana var inte alls ovanligt bland ungdomar. Efterhand distansierade sig
den svenska delen av rrelsen frn hndelserna i San Fransisco eftersom den
renodlat kommunistiska delen av rrelsen inte ville frknippas med ider frn
USA. Detta fick till fljd att vi efter slutet p 60-talet inte hrde av San
Francisco p ett tag.
    I den mn vi ngonsin sg ngra av 70-talets yippier i Sverige var de
uppblandade med den centraleuropeiska anarkismen med autonoma grupper i
Holland och Tyskland (sk *provos*, drav den frsvenskade beteckningen
*proggare*), eller BZ i Danmark. Svenska proggare var dock lite rdda fr den
nya aggressiva attityden; 1967 hade man ockuperat hlns leksaksavdelning i
protest mot krigsleksaker - en typisk manifestation av den auktoritra men
samtidigt pacifistiska icke-vlds attityd som rdde inom rrelsen. Man tycks
ha menat att man skulle anvnda aggressivitet mot vld, en uppenbart paradoxal
instllning som inte mnga frstod sig p. _Charles Mansons_ rituella mord
1969 med avlgsen anknytning till hippierrelsen, och yippiernas vldsamma
frstrelselusta, blev fr mycket fr sveriges lena mysproggare.
    Snarare n att anamma yippiernas nya, aggressiva form av anti-allting till
skillnad frn den tidigare anti-krigsrrelsen skar Sverige av sig frn vrlden
och ungdomskulturen gick in i en depression. Istllet fr att vara glada och
sprida krleksbudskapet eller ens bli lite sunt frbannade p allting som
yippierna, lstes nyckelbarnen in i betongfrorter dr de lyssnade p Pink
Floyd och Nationalteatern och sniffade thinner.
    Proggarna satt hemma och tittade p TV, lrde sig att hlla kften och
vara njda och hjlpa till att bygga folkhemmet istllet fr att frndra
vrlden utanfr Sveriges grnser. Eftersom vietnamkriget var ver brjade
ngra protestera mot krnkraft istllet fr mot krig. nda sedan dess dras vi
med folkrrelser som mste ha ngot att protestera mot fr att verhuvudtaget
fungera. Hursomhelst: de vrderingar och livsideal som fanns inom
hippie/yippie-rrelsen har till viss del verfrts till cyberpunken.
    En del skulle skert pst att hela hippiegrejen dog med 60-talet. ven om
detta till viss del gller fr Sverige, r det en helt annan sak med USA, dr
konflikten gick mycket djupare och hade stort inflytande ver hur det
amerikanska samhllet ser ut idag. I USA bottnade dessa protester i
rasfrtryck och politiska frfljelser som vi i Sverige aldrig sett maken
till. Mnga medellders amerikaner vet vad det innebr att slss fr
medborgerliga rttigheter, och att yttrande- och rrelsefrihet inte r ngra
sjlvklarheter. I och med att USA:s strre BBS:er och konferenssystem som *The
Well* i San Francisco kryllar av gamla hippier och yippier kommer alla
Internetanvndare frr eller senare i kontakt med en hippiekultur som visar
svl militanta, drogliberala som pacifistiska drag, men som framfr allt
vrnar om medborgerliga rttigheter.
    Vad mnga europeiska iakttagare av denna kulturform skert missat, r den
*kritik mot makten*, som dljer sig hos de viktigaste ideologiska fretrdarna
fr hippierrelsen. Det r framfr allt Burroughs och Leary som str fr denna
kritik. Leary har en av de viktigaste pongerna i sin bok *The Politics of
Ecstasy*, dr han menar att makten stndigt matar medborgarna med
lttbegripliga budskap fr att hindra dem frn att ifrgastta. Han menar att
den kraftiga lagstiftningen mot, och frdmandet av, psykedeliska droger
handlar mer om makt ver mnniskans psyke n den eventuella farligheten hos
drogerna sjlva.

_Hjltar och Skrvlare_
    En del cyberpunkare, framfr allt hackare, vill grna gra sken av att de
distribuerar ljusskygg information till bland annat _Greenpeace_ (en av
vrldens mest politiskt korrekta organisationer, vilket tydligen kan f vilket
hjrta som helsta att smlta), men frgan r hur mycket dessa moderna hackare
*egentligen* frmr; hackare har nmligen en tendens att utmla sig sjlva i
s god dager som mjligt och hnfaller inte sllan t rent skryt.
    Det r emellertid ett faktum att hackarna i _Chaos Computer Club_ i
samband med Tjernobylolyckan spridde ut uppgifter om det vsttyska
krnkraftsprogrammet som regeringen sjlv inte ville slppa ut. All denna
information hade man kommit t genom att att gra olagligt intrng i
regeringens databaser. Men var det *rtt* eller *fel?* I laglig mening var det
olagligt, men ur moralisk synpunkt? Jmfr exempelvis med grvande
journalistik som grver fr djupt och hamnar p fel sida lagen.
    Dataintrng fr det allmnnas bsta har ven skett i Sverige: BBS:en
*Ausgebombt* i Vnersborg som fick en del uppmrksamhet i media, penetrerades
och undersktes av en hackare, varefter basens innehll kunde avsljas. Basen
skall frutom den vanliga propagandan, knarkrecepten och bombritningarna ven
ha innehllit grov barn- och vldspornografi samt ddslistor och rasistisk
propaganda. Detta hade frmodligen inte kommit upp till ytan utan hjlpen frn
hackaren. (Vem som egentligen lejde hackaren r dremot hljt i dunkel, han
gjorde det tydligen inte p eget initiativ. Klla: Elvsborgs lns allehanda
augusti 1993.)
    Andra namnbekanta cyberpunkare hittar man i _Internet Liberation Front_
(ILF) som tydligen har frskt utva terroraktioner p Internet fr att
behlla den anarkistiska strukturen p ntet och hlla de inflytelserika
fretagen s lngt borta som mjligt. Den enda som drabbats av ILF r
journalisten _Joshua Quittner_ som skrev en bok om hackargruppen *Masters of
Deception* med samma titel. Antagligen var hackarna inte njda med hur de
portrtterades i boken, och det hela r snarare att betrakta som en personlig
vendetta n en allvarligt menad politisk aktion. Terrorn bestod i att
Quittners elektroniska postlda och hela hans lokala Internet-leverantrs
dator drnktes med information tills de kroknade. Dessutom vidarekopplades
hans telefon till en rstbrevlda som ste ur sig ofrskmdheter. Strax
eftert publicerade tidningen *Wired* ett utdrag ur boken, varefter ven de
fick uppleva informationsterrorn. Drav publiciteten.
    ven om vi i Sverige kanske inte upplevt s mnga fall av rena
cyberpunkaktioner, s har en del cyberpunkrelaterade *brott*, dr sm grupper
tekniska ljushuvuden lagt ned massor av arbetstimmar p att konstruera
tekniska hjlpmedel fr informationsspridning: de piratdekodrar fr kabel- och
satellit-TV som en del hackare tillverkar r ett exempel, eller falska
telefonkort.
    Sdana hackare tnker kanske inte i frsta hand ideologiskt, men man kan
som sagt ana vissa gemensamma vrderingar: Alla satellitsndningar vller ju
in ver oss - men apparaten som behvs fr att *tolka* dem vill kabelfretag
och TV-stationer belgga med monopol. Jag skall allts inte f bygga en egen
hur som helst. Individens frihet blir d begrnsad till frmn fr stora
mediafretag - en ofrihet som krver sitt uppror. Kanske r det rentav s att
hackarna genom att testa var grnserna gr visar fr oss att de hr grnserna
verkligen finns och att det inte bara rr sig om en formsak.
    En underlig egenskap med dessa hackare r att de i stort sett alltid str
upp fr sina aktioner och inte betraktar sig som traditionella brottslingar.
Nr de grips fr sina brott brukar de prata om att *hjlpa* de drabbade
fretagen att hitta sina skerhetsbrister. *"Vi ville visa att systemet var
oskert"* r en av de vanligaste frklaringarna. Vi ser i dem Nietzsches
vermnskliga natur som ser det som sin rttighet att bryta reglerna fr att
samhllet skall ha en chans att utvecklas.
    Man mste ocks skilja p de som bygger piratdekodrar eller telefonkort
fr att *tjna pengar* p dem och de som mest gr det fr utmaningens skull,
fr att befria informationen. Den som tillverkar piratdekodrar enbart fr att
gra sig en hacka p frsljningen r inte ett dugg bttre n vanliga
egoistiska falskmyntare. Men sedan finns det de dr andra - de som bara vill
sprida informationen. Hackarens rebellrrelse r fdd - informationen skall
vara tillgnglig fr alla; man sger till och med att den har en inneboende
lngtan efter frihet: _Information WANTS to be free!_
    Nr man ser hackarna ur det hr perspektivet, att de frsker frmedla
information och rent av pstr att den inte kan gas, precis som _Sitting
Bull_ en gng pstod att land inte kunde gas, och pengar inte gick att ta,
brjar man kanske frst var det sunda ligger i hackarnas cyberpunkideologi.
Information - och p ett stt *r* allt information - kan inte gas. Inte
heller land, arbetskraft eller kapital. Ideologiskt r det inte mycket nytt,
bara ett nytt synstt.
    Hackarnas ideologi syftar inte till att skapa ngon teknokrati dr de
strsta genierna hrskar. Den vittnar bara n en gng om individens lngtan
efter befrielse frn maskineriet - och en djupt liggande humanism. Vi omges av
ett system av regler som begrnsar vrt handlande p ett ibland ganska absurt
stt. Hackarna visar p att systemet existerar och att det varken r skert
eller ofrnderligt. Kanske r det en form av anarkism, kanske r det bara
ngon djupt liggande lngtan efter frihet, ngot inneboende i den mnskliga
naturen, som tittar fram. Ett fr till en ideologi som givetvis r ett enormt
hot mot de vrderingar och ekonomiska system som hller samman vrt samhlle.
    Bland cyberpunkinspirerade aktionsgrupper mrks ven *cypherpunkarna
*(kallas ocks *kryptoanarkister*). Den lustiga ndringen i stavningen r inte
slumpmssig utan anspelar p det amerikanska ordet fr chiffer = *cipher*.
Till viss del terknyter det kanske ocks till de tidigare nmnda phreakarna,
som i bland ansg att teletrafiken borde vara gratis, och utforskandet av
telefonsystemet tilltet. (Telefoni r ju ocks informationsutbyte.)
Cypherpunkarna r mest intresserade av kryptering och har framfr allt gjort
sig knda fr att distribuera programmet *PGP (Pretty Good Privacy)*, ett
*krypteringsprogram* som kodar data s att inte ens den amerikanska
skerhetstjnsten kan dechiffrera den. Den politiska makten frntas drmed den
sista mjligheten att fullt ut kontrollera vad fr slags information som
sprider sig i datantverken, vilket ju r precis vad cyberpunkarna vill uppn.
Bland dessa handlingskraftiga cypherpunkare mrks bland annat _Eric Hughes_
som driver frgorna p Internet.
    Cypherpunkarna frsvarar ocks rtten till anonymitet p ntverken. Deras
politiska frbilder finns, liksom inom flera delar av cyberpunken, i den
amerikanska *libertarianismen*.

_Ideologiskt Arv_
    Om vi ger oss p att frska analysera vad cyberpunkideologi egentligen r
kan vi brja med libertarianismen. Detta r en radikal nyliberal ideologi som
fordrar maximal frihet t individen, och stller individens rtt att tnka,
tala eller konspirera (om hon s nskar) i centrum. De menar att det moderna
samhllet alltfr mycket begrnsar individens frihet. En tongivande filosof r
_Robert Nozick_, och medlemmarna i det amerikanska libertarianistiska partiet
bestr mest av gnlliga smfretagare. (Eller *urbaniserade smborgare* om vi
skall vara formella.) I Sverige r nyliberalerna i allmnhet yngre, med
anknytning till *Frihetsfronten* elle *Fria Moderata Studentfrbundet*, som i
praktiken fungerar som ett slags idfarmer fr Moderata Samlingspartiet. En
annan filosofi som r mycket populr bland nyliberaler r frfattarinnan _Ayn
Rands_ *objektivism*.
    Det individcentrerade tnkandet inom nyliberalismen har haft avgrande
inflytande p cyberpunken som ideologi. Den mest markanta skillnaden r att
medan nyliberalismen ser det kapitalistiska systemet som ett neutralt
instrument att befria individen frn massans kontroll (arbeta och konsumera s
blir du lycklig utan staten), struntar cyberpunken totalt i det kapitalistiska
systemet. Cyberpunken bortser i stort sett helt frn de materiella friheterna
och gnar sig t de mentala. Som verktyg fr att befria mnniskans sjl ser
man informationstekniken, vad som befriar henne materiellt r mindre
intressant. Till skillnad frn nyliberalerna anser cyberpunkarna att fretag
r farliga maktfaktorer som lika vl som staten kan f fr sig att begrnsa
medborgarnas frihet, oavsett samhllsskicket i vrigt.
    I vrigt kan man mrka starka influenser frn *anarkismen*, speciellt
bland hackare och *teknokrater* (som jag skall ta upp lgre fram).* Hands-on
imperativet* fr sgas vara hmtat frn anarkismen; att man inte skall
acceptera auktoritra grnser fr sitt handlingsrum. Hos hackarna r detta
knutet till sammanslutningar av fria mnniskor i _Peter Krapotkins_ anda.
Jmfr till exempel de sm grupperna p hgskolorna, *Scenen* bland
hemdatorentusiasterna och de fria diskussionsgrupperna p Internet; likheten
r slende med de fria grupper i samverkan som Krapotkin fresprkade.
Regeringar, fretag och enorma organisationer str i bjrt kontrast till
detta. Den nrmaste ideologiska slktingen r frmodligen *syndikalismen* som
liksom nyliberalismen betonar individens frmga.
    *Att all information borde vara fri* r ett nstan rent socialistiskt
inslag i cyberpunken, om man med detta menar att det r fel att bygga murar
kring kunskap eller att tjna pengar p information. Om man avser tryckfrihet,
r mottot grundlggande inom svl liberalismen som reformsocialismen.
*Tillgngen till datorer, eller vad som helst som kan lra dig ngot om hur
vrlden fungerar borde vara obegrnsad och total* - ocks detta r ett mycket
socialistiskt motto. Det innebr (som jag ser det) ven att det borde vara
skattefinansierat och drmed gratis att telefonera.
    Redan efter dessa inledande exempel ser vi tydligt det kluvna ideologiska
arvet inom cyberpunken. Den r i stora delar ofrenlig med vanliga ideologier,
samtidigt som den r anpassningsbar eftersom den bara intresserar sig fr
information.
    Om vi jmfr med _Karl Marx_ samhllsteorier ser vi tydliga likheter. Marx
menade att ett samhlles ekonomi utgick frn de som gjorde *arbetet*: I
antikens Grekland var det slavarna, under medeltiden bnderna och de livegna
och i industrisamhllet arbetarna (proletrerna). Genom att detta
organiserades i ett kapitalistiskt system fdde de lgre klasserna de
verliggande. Innan vi kan frst vad som menas med detta mste vi genomskda
myten om arbetaren: vi har lite var till mans bilden av en arbetare som den
som utfr tungt och slitigt jobb fr taskig ln. Detta m ha stmt bra in p
industrisamhllet, men r mindre tillmpligt p informationssamhllet.
    Arbetaren r och frblir den som hamnar *i botten p maktpyramiden*, och
som genom ett subtilt mnster av sociala frhllningsregler och inrutade
arbetsuppgifter i mjligaste mn hlls borta frn allt avancemang uppt. I vr
marknadseknomiska bild av vrlden har vi nra nog brjat betrakta det som en
naturlag att hierarkier dr de undre fder de verliggande alltid uppstr och
alltid *mste* existera, och p det viset upprtthlls systemet frn
generation till generation. Pragmatiker som jag sjlv inser att s inte
behver vara fallet, men lt oss fr ett gonblick utg frn att teorin om
maktpyramiden r solid och kommer att finnas kvar nnu ett tag in i framtiden.
    Om vi nu applicerar detta p ett informationssamhlle, var hamnar vi d?
Jo, *arbetet* utfrs av terminalslavar, programmerare och andra som frms
jobba hrt med datorerna medan bourgeosien (verklassen och den vre
medelklassen) skter alla de slicka och roliga jobben, samt hvar in stlarna.
Fr att skydda sina investeringar mste bourgeoisien bygga murar runt sin
information och skydda den frn att hamna under arbetarnas kontroll. Att i ett
sdant lge fordra informationens frihet mste betraktas som synnerligen
socialistiskt. Att piratkopiera dataprogram i stor skala blir en potentiell
revolution.
    Dr arbetarna tidigare lurades bort frn sin insikt om hur vrlden
egentligen fungerar med hjlp av religion, luras dagens bourgeoisie med spken
som *marknaden* och *nationalekonomin*. (Tidigare betonade man ven moral och
rttsknsla, ngot som fallit platt till marken efter att det sena 80-talet
visade att bourgeoisien i princip saknade sdant sjlv.)
    Slutligen har vi speciellt bland de illegala hackarna som jag nmnt, ett
starkt inflytande frn _Nietzsche_ med tankar om att ett felaktigt system
mste rivas ned innan ett nytt (hos Nietzsche kallat *vermnniskan*) kan
byggas. Detta inflytande r s starkt att cyberpunkare ibland kallas
*Tekno-Nihilister*, vilket dock r en grov generalisering. Med Nietzsche i
ryggen kan hackarna motivera sig fr att riva ned skerhetsbarrirer inom
svl telefon- samt datant fr att p s vis vidareutveckla tekniken och
drmed hela informationssamhllet. De menar att de sjuka delarna av systemen
mste frstras fr att mjliggra ett livsvrdigt informationssamhlle. Dessa
tankar kan man rent allmnt inte frneka; det r uppenbart att
skerhetsrutinerna har blivit bttre delvis *tack vare* hackare, och att
samhllet drigenom skyddats mot tnkbara angrepp frn organiserad
brottslighet som exempelvis maffior. Svenska fretag har vid flera tillfllen
informellt anvnt sig av hackare fr att utveckla sina skerhetssystem.

*"Du kom dem nra och gick dem frbi: det frlter de dig aldrig.* (...) *De
korsfster grna den som uppfinner sin egen dygd."*

(Ur: *Slunda talade Zarathustra* av _Friedrich Nietzsche_)

*"Ja, jag r en brottsling. Mitt brott r nyfikenhet. Mitt brott r att jag
dmer folk efter vad de sger och tnker, inte efter vad de ser ut att vara.
Mitt brott r att jag r smartare n er, ngot ni aldrig kommer att frlta
mig." *

(Ur: *Phrack* #7, *The Conscience of a Hacker* av _The Mentor_)

En rolig vinkling p det hela r att medan socialismen fordrar frihet t
produktionsmedlen (fabrikerna till folket), och liberalismen fordrar frihet t
tanken (tryckfrihet) blir detta i informationssamhllet i princip en och samma
sak. Cyberpunkarna krver frihet t informationen. Locke ansg i princip att
privat egendom r en del av den naturliga vrldsordningen. Det vet vi numera
att det inte r. I sjlva verket har vi mnniskor kommit verens om att det
skall finnas ngot som heter privat egendom, och de flesta av oss gr denna
verenskommelse utan att vi vet om det. Informationstekniken tar upp
medvetandet om sdana konventioner p ett pinsamt ptagligt plan.
    Ett aktuellt exempel p detta r kontroversen med Scientologikyrkan som
blossat upp p Internet. En avhoppare frn rrelsen publicerade
scientologernas heligaste och hemligaste dokument elektroniskt och
tillgngligt fr alla. Scientologerna blev inte glada, och har lyckats tjata
p de systemansvariga s att de tagit bort dokumenten som de betraktar som sin
intellektuella egendom. Vilket skall g frst i ett sdant fall?
Yttrandefrihet eller copyright? (Inte fr att scientologernas papper har s
hgt intellektuellt vrde, men nd - det r en principsak.) Jag skall
terkomma till den hr frgan i nst sista kapitlet om det cybernetiska
samhllet.
    Vad vill egentligen cyberpunkarna? De vill ha maximal frihet t individen,
samtidigt som de vill ha en otroligt stark stat som kan garantera fria
kommunikationer. r inte detta bara att plocka de godaste bitarna ur ngra
befintliga ideologier och konstruera ett stort populistiskt system? Nej, att
betrakta cyberpunken p det viset r att terigen tillmpa samma mttstock som
anvnts fr alla andra ideologier. Cyberpunken saknar nmligen en klart
utmnstrad utopi. Den *r* ingen genuin ideologi, snarare ett stt att
betrakta vrlden. Den allmnna instllningen till hur problem skall lsas r
*"som det verkar bst"*. Att diskutera i termer av praktiska tgrder r
tmligen ointressant. Alla tgrder r i praktiken kompromisser mellan
individens frihet och massans trygghet.
    I cyberpunkens natur ligger av tradition en vilja att bryta sig ur dessa
begreppssytem. Det r ltt att missfrst en cyberpunkare och brja diskutera
begrepp som ligger p ett helt annat plan. Man mste hr betnka att en
cyberpunkare *inte* accepterar alla vrderingar som vi r s vana vid att vi
betraktar dem som sjlvklara. Du skulle t ex kunna frga en cyberpunkare hur
hon/han stller sig till att politiker kan hja sina egna lner. Han/hon hjer
kanske p gonbrynen och frgar: *"hur kan du acceptera att det finns ngot
som kallas 'lner' ?"*
    En sdan motfrga r nstan tabu, och s svr att ta t sig att man grna
betraktar personen som enbart dum i huvudet. Likvl finns det, som du nu har
frsttt, en tydlig tankegng bakom. (Med ett ord skulle man kunna sga att
cyberpunken innehller *metafilosofiska inslag*, men det r nog inte alla som
frstr vad jag menar om jag skriver det.)
    Det mest skrmmande med cyberpunkare r kanske just detta att de betraktar
mnskligheten med en sorts ironisk distans; de ser att mnniskorna r slavar
under ett gigantiskt informationssystem, och samtidigt vet de hur ltt det r
att manipulera information. Fr en cyberpunkare r en rik mnniska inget annat
n en hyfsad hackare som lyckats manipulera informationsfldena till sin egen
frdel. D grundtesen inom cyberpunkideologi r att ingen information kan
gas, kan ingen mnniska heller vara "rik". Rikedom blir fr individen bara en
frga om att manipulera information s att andra accepterar att hon/han *r*
rik.

_Cyberpunk i Sverige_
    Cyberpunken, frmst hackaretiken och medborgarrttsrrelsen, har funnits
lnge i Sverige. Att hackaretiken ftt sdan bred spridning bland hackare och
andra dataintresserade ungdomar i Sverige beror i princip endast p en enda
man - chefredaktren fr hemdatortidningen *Datormagazin*: _Christer
Rindeblad_. Tidningen, som nrmast var en *bibel* fr alla
hemdatorintresserade ungdomar under senare delen av 80-talet, publicerade
under 1987 en artikelserie om hackarnas ursprung, frfattad av Rindeblad
sjlv. I #7 1987 publicerade man fr frsta gngen hackaretikens motton p
svenska, och i artiklarna i vrigt kan man tydligt spra ett starkt inflytande
frn denna etik. Man var ppen fr diskussion p insndarsidorna och uttryckte
vid ett flertal tillfllen sin stndpunkt att kompiskopiering inte r s
farligt jmfrt med organiserad piratverksamhet.

*"Om sanningen skall fram har nog de flesta av oss piratkopior i vra
diskettldor.* (...) *Visst kan man moralisera ver detta, men det hjlper
fga. Frgan r om det gr att stoppa kompiskopieringen. En del branchfolk
anser tom att denna typ av piratkopiering vitaliserar branchen. Piratkopiorna
r en form av reklam. De riktigt bra programmen sljs nd drfr att folk
vill ha originalet med en riktig manual.* (...)* Strsta hotet kommer frn de
professionella programpiraterna."*

(_Christer Rindeblad_ i *Datormagazin* #7 1987, ledarsidan.)

Christer, som sjlv r gammal hackare, mste ha ftt utst mycket ovett frn
databranchen efter sdana hr uttalanden. Den officiella attityden frn
mjukvarujttarna r benhrt auktoritr och menar att all kopiering av mjukvara
inte bara r frbjuden, utan ocks skadlig fr branchen. Under ett tag var
tidningen Datormagazin ovanligt uppkftig trots att den i princip satt i knt
p mjukvarubranchen. Senare har man tonat ned hackarattityden betydligt.
Christer r fr vrigt inte lngre chefredaktr fr tidningen.
    S vitt jag vet finns det inga rent politiskt aktiva svenska cyberpunkare,
i varje fall inte organiserade - men det r sannolikt bara en tidsfrga innan
de uppstr. I Sverige kan de komma att uppst ur nyliberala sammanslutningar
eller som en sidogren av annan underjordisk kultur. De svenska *anarkisterna*
r av tradition motstndare till hgteknologi och har hittills inte flirtat
med cyberpunken. En och annan autonom sammanslutning har dock brjat tnka om
p den hr punkten.
    En del hgskolefreningar, framfr allt _Lysator_ vid Linkpings tekniska
hgskola (som r knd fr att dyrka 60-talets hackarideal) r ibland inne p
cyberpunkspret. Fr det mesta r det dock en smula vinklat av medlemmarnas
egna politiska ider. Sdana datafreningar r ocks av tradition rdda fr
att alltfr mycket stta sig med etablissemanget och hller sig till lite
lagom harmlsa politiska grupperingar som _EFF_, _Free Software Foundation_
(se nsta kapitel) och _League for Programming Freedom_. (Detta brjade redan
p MIT d hgskolehackarna lste in sig p institutionen medan hippierna stod
utanfr och demonstrerade mot Vietnamkriget.) De underjordiska hackarna som
inte behver vara rdda om yrkesheder och status r betydligt mer radikala.
Mnga hgskolehackare har dock goda kontakter med, och sympatiserar med de
underjordiska hackarna.
    Det kontroversiella (och lsvrda) svenska fanzinet *Flashback* har ibland
lite grand av cyberpunkkaraktr; bland annat publicerar man intervjuer med
udda artister och politiskt omjliga personer som Albert Hoffman och Timothy
Leary, listor med namn och address p mnniskor som begtt brott etc.
Huvudsakligen intresserar man sig dock mest fr allmnna tryckfrihetsfrgor
typ filmcensur, och publicerar material som andra medier helst inte vill
befatta sig med; ungefr som *Folket i Bild / Kulturfront* - fast helt utan
moralisk urskiljning, och lngt mindre politisk. Om det retar ngon - tryck
det i s fall.
    Denna tidning har ocks en djupt ideologisk klangbotten: det r,
frvnande nog, ett medium som kritiserar media. Flashback plockar fram all
den information som etablerade massmedia undviker eller sorterar bort, helt
enkelt drfr att det r *fr* kontroversiellt, *fr* osmakligt, och *fr*
politiskt inkorrekt. Flashback visar, kort sagt, att ven den tredje
statsmakten ljuger fr oss. Exempelvis tryckte man en lista ver vilka
tidningar som uppbar presstd, och hur mycket. Detta r nstan *tabu* i
etablerade tidningar. Det vore att kritiskt granska sin egen branch, att
exponera sina egna privilegier och visa vilken ekonomisk makt media i sjlva
verket har.

*"Att skriva om olika undergroundrrelser och subkulturer, men samtidigt ta
avstnd frn t ex nazism skulle enbart innebra att vr bevakning blev smre,
mer trngsynt och avsevrt mer begrnsad. Det finns redan mngder av politiskt
korrekta tidningar..."*

(_Jan Axelsson_, redaktr fr *Flashback* ur *Flashback #3* 1995)

Huvuddraget i just cyberpunkideologi r att man fresprkar *kopiering* av
dataprogram samt litterra och visuella alster, dvs att man r *mot* copyright
- att information inte kan och inte br gas.
    Cyberpunkarna liksom nyliberalerna anser att det inte finns "farlig"
information - bara farliga mnniskor. Att som i Sverige censurera filmer fr
vuxna mnniskor ses som ett frakt av den mnskliga intelligensen. Vad har
auktoriteterna som klipper filmerna som inte mnniskor i gemen har? Vad gr
dem bttre? Det finns bara ett vettigt svar p den frgan: *Vrderingar*.
Cyberpunkaren har sina egna vrderingar, och tnker inte tumma p dem. Alla
restriktioner av information r av ondo och syftar bara till att bevara
samhllet s som det alltid varit, en form av statsfinansierad tankekontroll.
I det hr avseendet r cyberpunken kraftigt influerad av den samhllssyn som
William Burroughs framfr i sina bcker, om den lilla mnniskan som insydd i
ett maskineri som andra mnniskor r roade av att kontrollera. Den yttersta
spetsen mot mnniskans integritet i detta maskineri blir givetvis censuren.
    Cyberpunkaren frgar sig: Varfr fr jag inte se oklippta filmer? Varfr
fr jag inte ga bombrecept och steg-fr-steg anvisningar p hur man
tillverkar LSD? Varfr? Litar inte samhllet p mitt omdme? Om jag inte kan
bedma vad som r bra eller dligt fr min och andras hlsa, kan d samhllet
lita p mitt omdme nr det gller politiska ideologier? Varfr inte frbjuda
farliga politiska bcker av IRA, Timothy Leary och Jerry Rubin? Eller konstiga
kvasireligisa skrifter av Hans Scheike? Varfr inte frbjuda allt som kan
gra medborgare uppkftiga mot myndigheter, och all kritisk granskning ver
huvud taget? Varfr inte ta bort offentlighetsprincipen? Varfr inte infra
obligatoriska drog- och psyktester fr alla medborgare med jmna mellanrum, s
att vi hittar alla missbrukare med en gng? Varfr lita p ngon alls?
    Problemet med datorer och tryckfrihet r en sprngfrga. Tryckfrihet var
frn brjan tnkt att motverka politisk censur. I och med liberalismens intg
med Locke och Voltaire p 1700-talet ansgs detta s viktigt att Sverige som
andra land i vrlden avskaffade censuren. I tryckfrihetsfrordningen r 1766
ville man frmst vrna om folkbildningen och hade inte en tanke p de problem
med bilder, filmer, elektroniska media och tecknade serier som skulle dyka upp
i vr tid. *Men* mnga av censurens frsvarare (speciellt en viss _Niclas von
Olreich_) ville redan d vrna om "den goda smaken". Intresse av
bombtillverkning, narkotikaframstllning eller sexuella perversioner kan
knappast kallas fr god smak. Drfr frordar man censur. *Damer utan klder
br man inte titta p...*
    nd mste man nu frga sig: Vad r det vi skall ha tryckfriheten till?
Och vad skulle censuren vara bra fr? Om det nu finns mnniskor som frsvarar
dessa dokuments existensberttigande, vad r det d som driver dem? Med ett
idiotiskt bakvnt resonemang skulle man givetvis kunna sga att de mste vara
terrorister, narkomaner eller "fula gubbar". Men kanske r det inte dokumenten
i sig som intresserar frsvararna, utan snarare dokumentens *blotta existens?*
Att all information r lika mycket vrd och att vi inte har rtt att
kollektivt stta oss till doms ver den. Spridandet av dylika dokument skulle
allts kunna vara en *politisk aktion*, ven om det r ett brott.
    Detta stter saken i ett helt nytt ljus. Det finns allts en politisk
vilja som utgr frn information som ett centralt begrepp fr mnniskans
tillvaro. Genom att inta information formas vra personligheter, och
myndigheterna vill genom censuren styra vr rtt att forma vra egna
personligheter som vi sjlva vill. Det har inte lngre med frdelandet av
resurser och andra politiskt-ekonomiska ml att gra; det hr handlar om
makten ver det egna psyket.
    Antag att jag lste ett antal dokument om narkotikaframstllning i ngon
underjordisk databas. Om jag kunde dessa saker utantill, och regeringen kunde
ingripa i mitt huvud, skulle de d gra det, fr att terstlla ordningen? r
vissa tankar "frbjudna"?

*"Det finns alldeles fr mycket respekt fr myndigheter i samhllet, det
mrker jag inte minst i mitt jobb. Det behvs mer civil olydnad, det r ingen
strre skada om man i databaserna diskuterar hur man ska lura en telefonvxel
att bara debitera 23 re istllet fr 13:23. Inte heller r det srskilt
allvarligt att frmedla hur man gr dynamit och krut."*

(_Jan-Inge Flcht_, socialinspektr, sysop fr den legendariska BBS:en
*Tungelstamonitorn* och handfast frkmpe fr yttrandefriheten.)

_Att Frbttra Mnniskan_
    Inom den litterra cyberpunken frekommer ofta elektroniska inplantat i
hjrnan som ett stt att frstrka mnniskans mentala frmgor. Detta r
anledningen till att det bland cyberpunkarna finns en vilja att med
artificiella stimuli frbttra eller frlnga kroppens funktioner. En del
*gr* det ocks, men i brist p avancerad mikrokirurgi tar de till speciella
droger, sk *nootropiska lkemedel* (eng: *nootropics*) eller som de ocks
kallas: *smarta droger* (eng: *smart drugs*). Frutom de vanliga
hlsokostpreparat (ls: smarta drycker) som ravare grna stoppar i sig,
anvnder man grna en rad lkemedel som _DHEA_, _DMAE_, _Lucidril_ och
_Nootropyl_ (drav namnet) som ibland sgs frdrja ldrandet, frbttra
kognition, intelligens och minne osv. Det finns inga vetenskapliga belgg fr
att dessa preparat verkligen fungerar. Om man jmfr dem med narkotiska
preparat framstr de dock som tmligen harmlsa. En del skulle skert f
passera som naturmedel vid en granskning.
    Att diskutera droger r alltid farligt i Sverige eftersom fruktan fr
droger tack vare flertalet propagandakampanjer r mycket djupt inprntad i den
svenska folksjlen. Lt oss nja oss med att konstatera att det r politiskt
korrekt att sga att man blir piggare av att dricka kaffe, medan det dremot
r fruktansvrt politiskt inkorrekt att sga att man ter koffeintabletter fr
att hlla sig vaken. (Samma sjlvemotsgande resonemang som sger att det r
mindre farligt att dricka vin n att dricka sprit.) Sjlv slutade jag med
kaffe fr att istllet ta koffeintabletter eller dricka Jolt-cola om jag
behver hlla mig vaken. Eftersom det i dagslget inte finns ngot som tyder
p att smarta droger skulle vara vanebildande frtjnar de samma ppna
debattklimat som gller de flesta andra hokus-pokus mediciner som sljs via
damtidningarnas helsidesannonser.
    En vetenskap som har anknytning till detta r *kryoniken* (eng:
*cryonics*), ofta kallad kvacksalveri - den gr ut p att frysa in en persons
huvud, alternativt hela kroppen, i hopp om att den i framtiden skall kunna
tinas upp och terf livet med hjlp av ny medicinsk teknik. Tekniken
frekommer bl a i filmen *Demolition Man* (1994), dr grova brottslingar
straffas med nedfrysning fr att ha en chans att verleva sina mnghundrariga
fngelsestraff. (Den som knner till det amerikanska rttsvsendet vet att det
frekommer att mnniskor dms till fngelse i flera hundra r.) Om dessa
stackars huvuden och frusna 70-riga kroppar kommer att teruppvckas fr vl
i dagslget anses ganska tveksamt. Om inte annat s visar det i alla fall att
det finns ngra som nnu har framtidstro och litar p att vi mnniskor fixar
det mesta.
    Modifikationer av den mnskliga kroppen ansluter till medicinsk
cybernetik, dr man bl a frsker f naturliga nervimpulser att styra proteser
genom att lsa av nervsignalerna med inplanterade kiselplattor. Kanske r alla
dessa tankar bara en naturlig frlngning av den fixering vid kroppskontroll
som r allmnt utbredd i vrt samhlle, med plastikkirurgi, parfymer,
sportmaskiner och allt vad det innebr. Mnniskan tycks i vr tid ha en
dragning till det artificiella - grnserna mellan mnniska och maskin suddas
ut alltmer. Var och en inser att om det pltsligt skulle bli mjligt att
operera in en relativt enkel dator i huvudet som gjorde att man alltid kunde
hlla reda p exakt tid och utfra vanliga minirknaroperationer med tankens
hastighet skulle mnga skert finna detta verktyg s nyttigt att det snart
skulle vara k utanfr operationssalarna. (Ls mer i kapitel 12 om virtuell
verklighet.)
    Lgg mrke till den tydliga gemensamma nmnaren: att man hr terigen
frsker bryta ned betvingande system. Kroppens begrnsningar och livets
lngd. Varfr acceptera dessa grnser fr den mnskliga varelsen? Skulle det
vara *omoraliskt*, *onaturligt* eller *ckligt* att frbttra kroppen?
Knappast. I s fall hade Gud redan straffat de som skaffat sig en enkel
pacemaker. I och fr sig kan man frga sig om det r s ndvndigt att pumpa
upp brst med silikon eftersom det inte har ngon praktisk anvndning, men hur
r det med elektroniska implantat som man verkligen har nytta av? Varfr
acceptera grnser - det har ju ingen varelse gjort frut. Varfr skulle inte
mnniskoapan plocka upp stenen frn marken och kasta den? Varfr skulle inte
den moderna mnniskan med aldrig sinande kraft frska ta sig ur skalet...?

_Extropiker_
    En annan rrelse som uppsttt i Californien r en slags halvfilosofisk
framtidsfetischistisk rrelse som bst representeras av den officiella linjen
hos den nuvarande redaktionen p _MONDO 2000_. *Extropiker* r en blandning av
cyberpunkare, nyliberaler (frmst objektivister) och allmnt uttrkade
ntsurfare. (Ntsurfare r folk som sitter uppkopplade mot Internet s ofta de
kan och bara lter sig vervldigas av den enorma informationsstrmmen.)
    Extropikerna utgr en slags positiv motpol till den pessimistiska
cyberpunkrrelsen. Till skillnad frn cyberpunkfrfattarna tror man att
tekniken kommer att leda till strre frihet fr individen och mindre frtryck.
Fr att detta skall kunna ske mste dock fria individer ta kontrollen ver den
tekniska utvecklingen.
    Den allmnna tanken bakom den extropiska filosofin r att den teknik som
produceras i vr tid gr s hastigt fram att inga statliga institutioner r
snabba nog att hinna tillmpa innovationerna innan de redan r frldrade, och
nr de vl tillmpas sker det p ett sdant stt att det frmjar statens makt
och kontroll. Man menar drfr att individen sjlv mste frska frst och ta
till sig tekniken innan staten blandar sig i och saboterar hela njet med
lagstiftning och moraliska restriktioner. I den objektivistiska filosofin
anser man att mnniskan bara skall lyda en rst, nmligen sin egen, och att
individen stndigt mste slss mot kontrollerande vre makter.
    Filosofin r ven i mnga stycken nedrvd frn Timothy Leary som i sina
bcker menade att staten ville frbjuda psykedeliska droger frmst fr att de
minskade statens kontroll av individen, och inte fr att de var farliga. Bland
nyliberaler i allmnhet (och extropiker i synnerhet) r denna syn p staten
mycket vanlig. Till skillnad frn nyliberaler r extropiker intresserade av
annat n bara legalisering av droger och en minimering av den statliga makten,
exempelvis DNA-manipulation, nanoteknik och kryonik.
    Nr det gller andra omrden inom cyberpunkfilosofin, exempelvis konfliken
om *Intellektuell Egendom* (copyright) r man dock ensidigt fresprkare fr
mnniskans rtt att ga information, tminstone den som man sjlv direkt eller
indirekt producerar. Detta beror frmst p en lng tradition inom amerikansk
liberalism som brjade i och med kolonialiseringen i Amerika. Symbolerna fr
denna liberalism r taggtrden och handeldvapnet - rtten att ga ett
landomrde och att frsvara det. (Frn bland annat indianer och andra
barbarer.) Sledes befattar man sig hgst ogrna med de som fresprkar
frndringar i copyrightlagarna.
    P det hela taget pminner extropikerna om en slags digital variant av New
Age rrelsen, men det r knappast en definition de sjlva skulle hlla med om.