_HACKARKULTURENS GRSRTTER_
    _Hackarkulturens grsrtter bestod av alla de radioamatrer och
elektronikhobbyister som byggde sina egna mikrodatorer med de frsta
hemmabyggsatserna. Radioamatrerna uppstod redan runt 1915 och florerar i
olika lger, dr de mest puritanska fortfarande anser att telegrafnyckeln och
morsealfabetet r det yppersta verktyget fr internationell kommunikation.
Andra anser att radiotelefoni, dvs komradio, r att fredra. Andra ter, har
slagit sig p amatr-TV och andra fuskar med datakommunikation via radio.
Radioamatrer finns i varje svensk stad och by vrd namnet och mnga av dessa
har idag gtt ver till datakommunikation via Internet, dr de utforskar nnu
ett omrde fr kommunikation. Radioamatrerna var p stt och vis de frsta
hackarna. Tidigare till och med, n hackarna p MIT.
    Radioamatrerna har till skillnad frn hackarna mycket sllan attraherat
ungdomar i ngon strre utstrckning. Detta beror dels p att det (i Sverige)
fordras att man r 16 r och har tagit ett radiocertifikat (sk C-certifikat)
fr att f syssla med radio. En normal ungdom i Sverige idag har inte rd med
de kurser och prov som krvs fr att f snda radio. En del gr det nd, och
kallas d radiopirater. Om man snder amatrradio utan certifikat r det inte
mnga som bryr sig, bara man inte stller till problem fr andra. Men det
gller att hlla sig till rtt frekvenser. Om man brjar snda ut radio p
frekvenser som reserverats fr andra ndaml, exempelvis militrer och
brandkr, kan man bli sprad och dmd till bter fr detta.
    Fr att kunna hlla rtt p vilka frekvenser man skulle utnyttja fr att
inte stlla till problem fr sig sjlva och fr andra, fordrades tidigt ett
internationellt samarbete mellan radioamatrer. P s vis grundlades det
frsta *virtuella samhllet*, oberoende av nationsgrnser, men begrnsat av
apparaturen.
    Radioamatrerna frkroppsligar mycket av den kultur som senare har
verfrts till hackarkulturen: en faschination fr dels teknologi (maskiner)
och dels fr kommunikation med andra mnniskor. Ngra vill alltid hitta nya,
hftiga mackaprer (teknikdrar), andra vill bara kommunicera med andra
mnniskor s smidigt som mjligt och frsker stndigt frbttra dessa system
(evolutionister), och en del knner att de har funnit en teknisk nisch de
behrskar, och stannar dr (de kallas ibland stockkonservativa). Och sedan
finns det de som de andra inte vill knnas vid: de som tycker att det
hftigaste i vrlden r att snda piratradio. De som vill anvnda tekniken som
ett medel att utmana samhllet.
    De frsta elektronikhobbyister som slog sig p datorer samlades till en
brjan speciellt kring den absolut frsta hemdatorn _Altair 8800_ som brjade
sljas som byggsats i USA i brjan av 1975. Datorn hade ftt sitt namn frn en
planet i ett avsnitt av TV-serien Star Trek och sldes i s stor mngd att
ngra av entusiasterna skapade sina egna anvndargrupper. De var genomgende
elektronikamatrer, och inte sllan ingenjrer till yrket. F eller inga var
ungdomar. Hos dessa, svl som hos hgskolefolket, uppstod samma sorts
tekniska begeistring och frhxning vid programmeringsarbetet som kunde hlla
hackarna vakna hela ntter och f dem att glmma allt utom maskinen.
    Anvndargruppen i Silicon Valley, San Francisco var den mest aktiva. Den
hette _Homebrew Computer Club_ (Klubben fr hembrnda datorer), och bland
medlemmarna fanns bl a _Steve Wozniak_, en hngiven hackare som senare skulle
bygga datorn _Apple II_ som hans kamrat _Steve Jobs_ sedan 1977 lyckades
marknadsfra som den frsta riktigt stora hemdatorn. Lngt senare, en bit in
p 80-talet, tillverkade de en professionell dator som hette MacIntosh, och
som n idag r stndaktig i den stenhrda konkurrensen.
    I Sverige hette motsvarigheten till Homebrew Computer Club _PD68_ - en
klubb fr glada ingenjrer och andra som tyckte att mikrodatorer var det
roligaste som fanns. Man utgav bl a tidningen MPU-laren. Tyvrr vet jag inte
s mycket om denna klubb.

_Hemdatorer Fr Bred Publik_
    r 1978 byggde det svenska fretaget _Data Industrier AB_ (DIAB) p
uppdrag av Luxor och Scandia Metric en dator som hette _ABC80_. Medan DIAB
gjorde sjlva datorn konstruerade Luxor ldan till datorn, monitorn och
tangentbordet. Frutom att den hade svartvit skrm och som sagt krvde en
speciell monitor fr att kunna anvndas, var det inget fel p denna dator.
Precis som nr det gllt de samtida datorerna Apple II och Tandy Radio Schack
TRS-80 (som med tanke p namnet tydligen var en frbild) i USA trodde den
etablerade databranchen att dessa datorer var i det nrmaste oanvndbara. IBM
var fullstndigt ointresserade. Trenden var att utveckla minidatorer som
Digital Equipments DEC-monster och liknande maskiner. Branchens giganter med
IBM och Digital i spetsen hade tidigare trott att det runt r 2000 skulle
finnas c:a 50 stora datorer i hela vrlden som anvndarna anslt sig till via
ntverk.
    Vad som fick Luxor och Scandia Metric att utveckla en persondator fr
gemene man r hljt i dunkel. Antagligen hade chefsingenjrerna hrt talas om
utvecklingen p persondatoromrdet i USA dr bde Apple II och TRS-80 brjat
serieproduceras, och p ngot vis lyckats vertala fretagsledningen att gra
en liknande satsning.
    ABC80 fann stor krlek bland Sveriges allra frsta hemdatorentusiaster som
lnge vntat p en dator vrd namnet. (Allt som ditills erbjudits hade kostat
skjortan och importerats frn USA.) Nu fick man en - och till rga p allt en
svensk sdan. 1981 efterfljdes den av ABC800.
    1980 bildades s *ABC-klubben* av elektronikentusiaster, ingenjrer och
annat datorintresserat folk under ledning av hemdatorlegenden _Gunnar Tidner_.
Redan frn brjan var ABC-klubben intresserade av datakommunikation, och mot
slutet av ret kunde man sl upp vad som antagligen var Sveriges frsta
idella BBS: *Monitorn*, som fungerade tack vare ett program skrivet av Gunnar
Tidner sjlv. Under 80-talet hette sedan nstan alla svenska BBS:er
*x-monitorn* (rebro-monitorn, Eskilstuna-monitorn etc) som en hyllning till
Tidners genombrott. Klubben har fortfarande en monitor som anvnds som intern
vxelstation fr allt mjligt.
    ABC-klubben vxte explosionsartat; hemdatorintresset i Sverige var i
princip lika enormt som i USA. Klubben blev centrum fr alla debatter om
datateknik runt ABC-datorerna och datakommunikation i strsta allmnhet. I
brjan av 1985 fick ABC-klubben genom avtal tillgng till en DEC-10 dator p
datacentralen QZ i Stockholm. P denna startade man en central BBS, eller vad
vi kan kalla en riktig konferens, med olika diskussionsgrupper. Denna BBS
krdes p QZ:as KOM-system och fick namnet *Q-Zentralen*. Zentralen liknade
datant som fanns (och fortfarande finns) runt om i vrlden, t ex Compunet i
England eller Usenet och Prodigy i USA.
    I diskussionsgrupperna p Q-Zentralen figurerade mnga av de personer som
senare skulle bli viktiga nyckelpersoner i det kommande elektroniska Sverige:
_Sven Wickberg_, _Anders Franzn_, _Henrik Schyffert_ och _Jan-Inge Flcht_.

Det var frst i och med dessa hemdatorer i brjan p ttiotalet som ngonting
verkligen hnde. Nu var det inte lngre ndvndigt att kunna tillverka sin
utrustning sjlv, och drmed kunde var och en som hade rd f tillgng till en
egen dator, om n inte alltfr avancerad. En hel uppsj hemdatorer dk upp
ver en natt, i USA svl som i Europa: Sord, Atari 800, Sol, Texas TI-99A,
Vic-20, Spectravideo m fl De flesta var dagslndor som bara fanns p marknaden
ngra r innan tillverkningen lades ned eller fretagen som stod bakom
maskinerna gick i konkurs.
    De hemdatorer som verlevde konkurrensen var egentligen (i Sverige) bara
tre: _Sinclair ZX-80_ (tack vare sitt lga pris), _ABC80_ (tack vare sina
industriella tillmpningar och starka support frn ABC-klubben), och
_Commodore 64_ (hdanefter kallad _C64_), som verlevde helt enkelt drfr att
den var den mest tekniskt avancerade hemdatorn vid den tiden. ven de frsta
PC-maskinerna dk upp i brjan av 1981, men betingade sdana hutlsa priser
att ingen normal mnniska skulle betrakta dem som hemdatorer. I Amerika var
verlevde _Apple II, Atari 800, Commodore PET_ och _Commodore 64_. Apple II
var fr Amerika vad ABC80 var fr Sverige. n idag finns det ihrdiga Apple
II-fanatiker som fortfarande anvnder sina datorer frn slutet av 70-talet,
liksom vi i Sverige nnu har ihrdiga ABC80 anvndare, varav ngra nnu utgr
den hrda krnan i ABC-klubben.
    Till en brjan var de flesta europeiska hackare av samma typ som de
amerikanska; gamla radioamatrer, ingenjrer och elektronikenstusiaster som
drmde om att f anvnda en *riktig* minidator som VAX eller IBM (stora gr,
kylskpsliknande saker), och inte bara hlla p med hemdatorer. Hackarkulturen
frn 60-talets MIT och den elektroniska frlngningen av radioamatrerna sgs
som ett ideal; en riktig hackare var en person som skrev program som gjorde
ngot nyttigt (eller ngot som sg ut att vara nyttigt) eller en som
behrskade elektronik och kunde bygga om sin egen dator och p s vis imponera
p sina kompisar. De lyckligaste datorklubbarna hade kunnat kpa in en
begagnad minidator frn ngot fretag och startat egna BBS:er kring dessa.
Sdana hackare som brjat med ABC80, minidatorer och elektronik blev i regel
chockade och nrmast cklade av den kultur som uppstod kring mitten p
80-talet i och med Commodore 64-invasionen (som jag behandlar i stycket
*Subkulturernas Subkultur* lite lngre fram). Mnga av dessa hackare har idag
skaffat sig en PC och anser det vara en del konst att skriva sharewareprogram
och liknande riktiga sk *hack*.
    Det var ocks hackare av den hr typen som startade det alternativa
datantverket *Fidonet*. Det var amatrerna _Tom Jennings_ och _John Madill_ i
San Francisco som utarbetade ett system dr olika BBS:er ringde upp varandra
efter ett visst mnster och som genom skicklig samordning lyckades uppbringa
lika god tckning som Internet, med den skillnaden att posten gick lite
lngsammare i och med att man saknade permanent uppkopplade frbindelser.
Istllet frmedlades posten genom olika mellanstationer som i ett gammalt
hederligt postsystem. P detta vis kunde man ocks starta diskussionsgrupper
som omfattade hela vrlden. I brjan av 1985 startades det svenska fidontet
av _Conny Johnsson_ i Karlstad. I och med att Internet blivit billigare r det
mnga som tycker att Fidonet spelat ut sin roll. Lngt ifrn alla hller med -
Fidonet r en genuin amatrskapelse medan Internet frn brjan till slut r
skapat av akademiker. Sedan lnge finns dock bryggor mellan de bda ntverken
s att anvndarna av bda nten kan skicka post till varandra.
    Hemdatorgarna blev ett begrepp, och mnga tonringar fick sin frsta
dator i mitten p ttiotalet. De flesta futuristiska frldrar som kpte sig
en hemdator hade nog inte tnkt sig att deras sner (och ibland dttrar)
skulle anvnda datorn s mycket som de gjorde, men genom en miss i
marknadsfringen av hemdatorerna kom det att bli s. Man gick nmligen ut med
parollen att hemdatorerna skulle anvndas till ekonomi, ordbehandling och
dataregister, ngot som de fr det mesta visade sig ganska vrdelsa till. Det
var uppenbarligen enklare att sl upp ett recept i en kokbok n att starta
hemdatorn och leta reda p det i ngot dataregister som tog 5 minuter att
ladda in. Det enda "nyttiga" maskinerna verkligen dg till var ordbehandling
eller enklare kalkyler, ngot som f var vana vid eller frstod att uppskatta.
    De enda vuxna som anvnde sina hemdatorer ordentligt var nstan samtliga
tekniker eller tekniskt intresserade som kunde sitta hela ntterna igenom och
brka med sin ABC80 fr att f den att gra det ena eller det andra. Mnga var
elektronikhobbyister som anvnde datorn fr att bygga om den fr sina egna
ndaml. (Jag tillhr sjlv den vg av ungdomar som blev helt fngade av
ABC-datorerna i 13-14 rs ldern: dessa var fr mnga en entrbiljett till den
elektroniska vrlden.)
    Det skulle drja nda in p 90-talet innan hemdatorn slog igenom p allvar
som verktyg i hemmen, men d med besked. Det r frst nu IBM PC har blivit
allmn egendom. Hade det inte varit fr Altair 8800, Apple II, Atari 800 och
ABC80 hade IBM fr vrigt aldrig kommit p tanken att tillverka PC-maskiner.
Tidens melodi var att tillverka stordatorer; enorma burkar som slukade flera
kilowatt strm och alstrade mer vrme n en ngpanna och inte kunde fungera
utan ett separat kylsystem. Idn med en egen dator fr varje anvndare *r och
frblir* en hackarid som gr nda tillbaks till MIT, dr man jobbade ensam
med sin PDP-1 mnga sena ntter.
    Hade inte dessa mikrodatorer uppsttt hade industrin skerligen
fortfarande arbetat p sina 50 datorer som skulle klara av att frsrja hela
vrlden med datorkraft. Utan mikrodatorerna hade moderna system fr
datoranvndning som den populra *Client-Server* modellen dr stora och sm
datorer samsas i ntverk, aldrig blivit ptnkta.