
Ur "Arbetsmilj" 8/9 91

                               ONT I RYGGEN
                               
   - Av lyft eller av leda.
   
   Har du ont i ryggen? Det r inget att skmmas fr. De flesta av oss har
   ngon gng ont i ryggen.
     Men vad beror det p?
     Lnge trodde man att tunga lyft och olmpliga arbetsstllningar innehll
   hela frklaringen.
     S dk tanken upp att det kanske r svenskens allmnt dliga fysiska kon-
   dition som r huvudorsaken. Nutidens yrkesarbetare har lttare jobb och sva-
   gare kropp n tidigare generationer.
     Den senaste teorin r att ryggont ocks r ett symptom p leda och van-
   trivsel i jobbet och livet.
     Alla tre frklaringarna innehller nog en del av sanningen, och man mste
   angripa problemet frn flera hll.
     Tunga lyft finns fortfarande kvar p en del arbetsplatser. Olmliga arbets-
   stllningar r ganska vanliga. Hr kan ergonomerna hjlpa till.
     Men jobben fr inte heller bli fr ltta. D hamnar vi i "ergonomifllan".
   Fysisk trning p jobbet kan vara en bra mottgrd, srskilt fr personer
   som har "fr ltt" arbete.
     S till det senaste - vantrivseln.
     Fr att stlla saken p sin spets: Det r dliga chefer och arbetskamrater
   vi fr ont i ryggen av.
     Mindre brutalt uttryckt: En bra arbetsorganisation r lika viktig som er-
   gonomi fr att komma tillrtta med arbetsskador. S sger bl a psykologen
   Kerstin Ekberg. Hon stder sig p forskning p Yrkesmedicinska kliniken i
   Linkping, som visar att det finns ett nra sambandmellan dlig arbetsled-
   ning och belastningsskador.
     Det tyngsta dokumentet som pekar i samma riktning heter;
   "Ont i ryggen - Orsaker, diagnostik och behandling" och togs fram i vras av
   SBU, Statens Beredning fr Utvrdering av medicinsk metodik. Det r gte-
   borgsprofessorn Alf Nachemsson som har sammanstllt det omfattande
   materialet.
     SBU-utredningen ppekar att ryggont r nnting som i de flesta fall gr
   ver av sig sjlv och allts inte krver ngon behandling.
     Den farligaste ordinationen r "vila" - utom vid akuta tillstnd.
     En fljd av SBU-utredningen r att man tvingas inse ryggskolors och rygg-
  rehabiliteringsmetoders begrnsning.
     Begrnsning - inte onytta.
     Summa summarum:
     De ergonomiska faktorerna - lyfta rtt och sitta bra - gller fortfarande.
     Drtill r det bra att hlla sig igng.
     Och framfr allt - TRIVAS P JOBBET.
     
                                *       *      *



                               SJUK AV VANTRIVSEL            
                               
    Trots att de tunga lyften tagits bort har sjukfrnvaron orsakad av rygg
  och nackbesvr kat lavinartat de senaste ren.
    Varfr? En viktig frklaring r vantrivsel p jobbet.
     
    Text: Eva Dahlgren
      
    Vi har trott att tunga lyft varit en stark riskfaktor fr ryggont. Idag 
  vet vi att det r arbetets innehll som r avgrande, sger Tommy Hansson,
  cheflkare och professor i ortopedi vid Sahlgrenska sjukhuset i Gteborg.
    Mnniskor har i alla tider haft ont i ryggen. Troligen nda sen vi reste
  oss och brjade g p tv ben. Frgar man folk p stan om de har ont i ryg-
  gen svarar 30 procent ja. 80 procent sger att de ngon gng haft det. Van-
  ligast t det i 40 - 50 rs-ldern.
    De allra flesta kan fungera normalt trots att de knner av ryggen i bland.
  Och det r sllan ngon sger att ryggbesvren utlsts av ett tungt lyft.
    Jmfr man med 50-talet har antalet personer med ryggbesvr som inte gr
  att diagnostisera inte kat. Det r allts inte fler idga som har diskbrck
  eller andra ryggsjukdommar som gr att faststlla med exempelvis rntgen.
  Dremot har antalet frtidspensioneringar orsakade orsakade frn rrelse-
  organen kat frn 1000 per r p 50-talet till 51000 r 1988. Majoriteten av
  dem har ryggbesvr. Det r hlften s mnga som fds varje r i Sverige.
  
  
    Bluff och bg?
          
   Men r d ryggont bara bluff och bg?
    - Visst finns det de som ser vra sjukfrmner som en rttighet, sger
   Tommy Hansson. Men skillnaden mot 50-talet ligger framfr allt i arbetets
   innehll: Det har sannolikt blivit mera ensidigt, monotont och stressigt
   fr mnga yrkesgrupper.
    En frklaring till kningen r att ryggont fr inte s lnge sedan betrak-
   tades som en normal krmpa. Idag r det en sjukdom. Ska man tro statistiken
   s har vi smst ryggar i vrlden. Men Sverige r det enda land i vrlden som
   erknner ryggont som arbetsskadegrundande och det gr inte riktigt att jm-
   fra olika lnder.
    Ibland blir Tommy Hansson och hans kollega p Sahlgrenska, professor Alf
   Hachemsson, utskllda fr att folk att ryggont inte finns. Hachemsson tnde
   en brandfackla nr han pstod att "man fr ont i ryggen av arbeta utan sjl".
    - Ryggont finns, understryker Tommy Hansson. Smrtorna r verkliga. Men
   bara fem-tio procent av ryggbesvren gr att diagnosticera adekvat. Resten
   kan inte frklaras fysiskt.
    Mycket av upplevelsen av smrta pverkas av otillfredsstllelse och dliga
   relationer p jobbet, anser forskarna numera. Man frgar inte lngre efter
   mnniskan i arbetslivet. Hon har blivit en produktionsfaktor. Arbetet har
   blivit monotont och utarmats p socialt liv. Kontakten med arbetskamrater
   r liten eller obefintlig.
   
   
    Mssan och huvudet
    
    Tommy Hansson citerar Leif "Blomman" Blomberg: Frr skulle man ta av sig
   mssan nr man kom till jobbet. Idag behver man inte ens ha med sig huvudet.
    Det r bl a i dlig arbetstillfredsstllelse orsaken till kningen av sjuk-
   frnvaron ska skas, anser Tommy Hansson. Vetenskpliga belgg finns i en pro-
   spektiv studie frn flygplanstillverkaren Boeing i USA, dr ver 3000 arbet-
   are, bde mn och kvinnor, fljts under flera r, och i en omfattande studie
   frn Malm.
    - Om man var stark eller svag, hade tunga lyft eller ej, spelade ingen roll
   fr hur man klarade ryggen, sger Tommy Hansson. Den absolut viktigaste or-
   saken till sjukfrnvaro p grund av ryggbesvr var dlig  arbetstillfreds-
   stllelse och dlig kontakt med arbetskamrater och arbetsledning. De som var
   missbeltna med sina chefer, med informationen, med mjligheterna att pver-
   ka sitt arbete hade mest sjukfrnvaro p grund av ryggbesvr.
    En studie frn ett sjukhus i Vancouver i Kanada bekrftar hur viktigt det
   r att knna sig behvd, att vara mer n en utbytbar produktionsfaktor. Dr
   ringde nrmaste chef hem till dem som var sjukskrivna fr ryggbesvr. Inte
   fr att insinuera och undra om de verkligen var sjuka, utanfr att hra hur
   de hade det, om han kunde hjlpa till med ngot. Och det viktigaste av allt:
   han sade "Vi saknar dig p jobbet".
    30 procent kom tillbaka omgende.
    Ryggforskarna i Gteborg har varit mycket inriktade p att hitta mekaniska
   orsaker till ryggbesvr. Man har tnjt och strckt och belastat ryggar, fr
   att sedan kunna tala om fr arbetsgivarna hur mycket en rygg tl. Arbets-
   platser har gjorts om efter deras rekommendationer. Men ingen har blivit 
   friskare fr det - om man med frisk menar mindre sjukfrnvaro, arbetsskador 
   mm. Tvrtom. Ryggont syns drabba allt fler och om utvecklingen fortstter
   kommer var tredje svensk att vara sjukskriven i genomsnitt sex veckor fr
   ryggont r 2000.
    Men kanske kan utvecklingen vndas? Frn rsskiftet blir sjukskrivningarna
   en direkt kostnad ven fr arbetsgivarna och d borde intresset ka fr att
   se ver arbetets innehll och fr att betrakta mnniskan som en resurs.
    Fr att rehabiliteringen ska lyckas r en tidig och successiv kontakt med
   arbetsplatsen viktig, pongterar Tommy Hansson. Den sjukskrivne ska komma p
   arbetsprvning, arbeta ngra timmar om dagen och knna p. Hr kan skyddsom-
   budet se till att det blir av.
    - Lnga sjukskrivningar r desdigra, sger Tommy Hansson. D slutar man 
   stlla vckarklockan och gr in i en helt annan rythm. Arbete har visat sig
   vara bra fr mnniskan.
   
   
   Ond Cirkel
   
    Det r ltt att komma in i en ond cirkel. Sjukskrivningen frlngs och fr-
   lngs. Man tappar sjlvfrtroendet, blir passiv, och p jobbet r man ersatt
   av ngon annan. Drfr r det viktigt med tidig hjlp. P nystartade Rygghl-
   san i Gteborg ska sjukskrivna med ryggbesvr f snabb rehabilitering. Det
   r ett samarbetsprojekt mellan frskringskassan och Gteborgs sjukvrd. Fr-
   utom att minska det personliga lidandet r mlet att snk sjukskrivningstid-
   erna.
    Det r ett vanligt missfrstnd att tro att man komer att bli kroniskt sjuk
   nr man ftt ont i ryggen. Man ser rullstolen framfr sig och vgar knappt
   rra sig fr att inte frvrra symptomen. I sjlva verket lker ryggbesvr
   som inte beror p ngon kroppslig orsak p mindre n sex veckor. Och att r-
   ra sig r bra, ven om det gr lite ont till en brjan.
    Tidigare rekommenderade lkarna vila. Idag gller ett nytt koncept: "aktiv,
   ute, arbetskontakt", skriver Tommy Hansson p sjukintyget.
   
                       *              *                * 
    
   
    
   
                          "RYGGONT BEROR P SYND"
                          
    - Det vrsta var nog att frlora en vn, sger Helena.
    Helenas ryggont utlstes av en kombination av fysiska faktorer och konflik-
  ter p jobbet - bl a med en vn och arbetskamrat som ansg att ryggont r nt
  man ftt fr sina synder.
  
  
  Text: Siv Sderlund
  
   Tre kvinnor arbetade tillsammans i god smja p ett stort bokfrlag. sa var
 ldst, Helena fem r yngre och Barbro nnu ett par r yngre.
   S tilltrdde en ny fretagsledning och omorganisationerna brjade. 
   - De nya cheferna ville nog helst bli av med oss alla tre, tror Helena. Yng-
 re manliga chefer r vldigt rdda fr kvinnor ver femtio.
   sa omplacerades nstan genast till en annan avdelning. Barbro fick stanna
 och anfrtroddes mera kvalificerade redigeringsjobb, medan Helena i fortstt-
 ningen skulle "skta det lpande".
   - Det r klart att jag knde mig illa hanterad, sger helena. Jag var ju
 Barbros chef frn brjan. Det var ocks nu som ryggen brjade krngla. Jag
 hade andra krmpor ocks, bl a dliga ftter. Ryggen small till nr jag gick
 p rn yoga-kurs. Jag blev sjukskriven i sex veckor.
   Under tiden hann avdelningen f en ny chef igen - en chef som Barbro kom
 mycket vl verens med.
   - Hon var underdnig och mjuk och det passade honom, sger Helena.
   Nr Helena kom tillbaka frn sjukskrivningen gjorde hon klart fr Barbro att
 hon tyckte att de kunde dela p de roliga redigeringsjobben - kompisar emellan.
   - Men jag knde i luften att ngot hade frndrats, sger Helena. Det var
 inte som frr. Barbro hll sig p sin kant och ville t ex inte ta lunch med 
 mig lngre. Barbro lt mig ocks frst att ont i ryggen r ngot som man fr 
 "fr sina synder". Hon r troende med sympatier fr Livets Ord.
   Helenas rygg var fortfarande inte bra, och hon gick ner till halvtid.
   - Till slut hade jag s ont att jag undvek att sitta och arbeta. Bde chefen
 och Barbro tycktes tro att jag simulerade och slutade att rkna med mig.
   Fretagshlsovrdens gymnast gjorde s gott hon kunde fr att hjlpa Helena.
 Bl a fick hon ett hj- och snkbart bord.
   - Det avr ett hrligt hjlpmedel, sger Helena. Men jag led mycket av schism-
 en med Barbro.
   - Du kan inte ha det bra p jobbet, kommenterade FHV-gymnasten spontant en 
 dag. nd r de krmpor du nu har rena smkrafset. Du kommer antagligen frr 
 eller senare att drabbas av ngon vrre sjukdom.
   Detta var ju knappast gnat att uppmuntra Helena. Men hon frstod att hon
 mste gra ngot t sin situation och beslt sig fr att tala ut med en annan
 av fretagets chefer, som hon hade frtroende fr.
   - Det konstiga var att jag skmdes fr att jag var mobbad, p samma stt som
 en misshandlad hustru tar p sig en del av ansvaret fr misshandeln.
   Chefen som Helena hade talat i frtroende med gick direkt till hennes chef
 och diskuterade problemen med honom.
   - Jag hade inte precis bett honom att hlla tyst, sger Helena. Jag tyckte
 det var underfrsttt. Men kanske trodde han att jag ville att han skulle ta
 upp frgan.
   
   
   Dligt samvete
   
   Stmningen p avdelningen blev allmer outhrdlig. Till slut sa Helena ifrn
 phejad av familj och vnner, att hon ville omskola sig till layoutare och att
 fretaget borde bekosta utbildningen. Till hennes frvning gick man med p
 det.
   - De mste ha haft vldigt dligt samvete allihop, sger Helena.
   Dligt sam vete r ocks hennes enda frklaring till Barbros okamratliga
 agerande.
   - Barbro trodde inte p min onda rygg. Det var vldigt obehagligt. Men det
 mest smrtsamma var nd att frlora henne som vn efter tta rs arbete till-
 sammans.
   Helena hade turen att hitta en lkare som frstod vari hennes ryggbesvr be-
 stod - och kunde bota dem.
   - Ngot som ocks frvnade mig mycket var att de mnga ryggspecialister jag
 tidigare hade skt aldrig kunde erknna nr deras behandling inte hjlpte och
 hnvisa mig till ngon annan, slutar Helena.
 
 
 
 *    Helena (fingerat namn) r idag praktiskt taget fri frn sina ryggbesvr.
      Hon r tillbaka p samma arbetsplats, nu som layoutare, och vill inte fram-
      trda med eget namn. Detaljer i hndelsefrloppet har ocks ndrats.
      
   
 
     
   
              
   
     
                               
    
    
            
   
            
        
     
     
                               