Pesten!

Pesten har alltid varit en sjukdom som hrjat runt om i vrlden och skrdat tskilliga mnniskoliv enda sedan Kristi fdelse. I olika omgngar drabbade sjukdomen Europa fram till 1700-talet. De vrsta hrjningarna  kom ren 1347-1352. Det r denna epidemi som vi i Sverige kallar digerdden. I andra lnder kallas den oftast svarta dden.

Pest r en akut infektionssjukdom karaktiserad av lymfkrtelsvullnad, hg feber och i vissa fall en svr form av lunginflammation. Orsaken r en bakterie som lever i mundelarna p en loppa. Pest r i frsta hand en sjukdom hos rttor som verfrs till mnniskan genom bett av rttloppor. Epidemierna brukade fregs av stor rttddlighet som gjorde att lopporna sker upp mnniskor fr att livnra sig. verfring kan ven ske via droppinfektioner genom luftvgarna.

Efter en inkubationstid p 3-10 dagar insjuknar patienten med huvudvrk, frosskakningar, hg feber och ibland krkningar. ngestknslor, omtckning och vldsamt upptrdande kan frekomma. Redan frsta sjukdomsdagen upptrder svullnad av lymfkrtlarna som kan bli gssggstora och blaktiga. 

Svullnaderna gr mycket ont. Om smittmnet sprider sig till blodet uppstr blodfrgiftning. Vid bldningar i huden uppstr en form av pest som kallas fr den svarta pesten. Vid lungpest upptrder hosta och hll i brstet och andnd.
Efter 2-3 dagar fljer sedan praktiskt taget alltid dden. 

Den viktigaste frebyggande tgrden idag r rttutrotning. Genom att den hygieniska standarden kat sedan 1700-talet har sjukdomen frsvunnit frn Europa och finns blott kvar i asiatiska lnder som Indien och Kina samt Centralafrika. 

Vad man vet brt 1300-talets epidemi frst ut i Kina. Lngs karavanvgarna spreds den till sdra Ryssland, men kan ven kommit sjvgen frn Indien. Mnga mnniskor fick stta livet till, men man siffrorna 45% fr man ofta ta med en nypa salt.

Nr digerdden beskrivs i europeiska bcker, fr man ofta intrycket att Europa drabbades speciellt hrt. Ibland kan man t.o.m. f uppfattningen att det endast var Europa som hrjades.

S var inte fallet. De Islamiska omrdena kring Medelhavet tycks ha drabbats hrdare. Dr bodde nmligen fler mnniskor i stderna om man jmfr med Europa, och i tt bebyggelsen spreds sjukdomen snabbare. ven dessa siffror r o plitliga, men man har funnit  militra uppgifter om hur mnga soldater som behvde nyrekryteras, priser p hur mycket begangnade mbler som sldes nr ngon av lidit m m.


1348 Drabbades arabiska halvn. S hr skriver en arabisk historiker:
"Pest utstr fasa och dd. Den brjar i avlgsna lnder. , vilken gst som har kommit! Han har nu lpt i fem r. Kina r inte sparat, och man kan inte hindra att dden lper in i de starkaste befstningarna. 

Den tar i sina hnder, som den strcker ut som en snara, de Uzbekiska lnderna, den attackerar Persien och ervrar i fjrran Krim. Den drabbade Anatolien och hrjade p Cypern och i vrlden. Pesten frstrde allt mnskligt i Kairo. Den utrotade varje liv i Alexandria. Den slog ner p de vackra vverierna och ddade arbetarna enligt dets bud"