*** VRT ATT VETA OM KREDITUPPLYSNINGAR, AV FRED FLINTA *** 

 

  

 Innehll:  

 

 1. Vad anvnds kreditupplysningar till? 

 2. Vad r en kreditupplysning? 

 3. Vem bedriver kreditupplysnings-verksamhet? 

 4. Alla ver 15 r finns i kreditupplysnings-register! 

 5. Vilka regler gller? 

 6. Vilka uppgifter finns i kreditupplysnings-registren? 

 7. Hur lnge finns uppgifterna kvar i registren? 

 8. Nr fr en upplysning lmnas ut? 

 9. Hur fr jag reda p innehllet i en kreditupplysning? 

10. Hur fr jag veta vad som str om mig? 

11. Kan jag f uppgifter rttade? 

12. Hur begr jag rttelse? 

13. Skadestnd och straff. 

 

 

 

 1. Vad anvnds kreditupplysningar till? 

 

Om du vill lna pengar, vill du att din anskan ska hanteras snabbt 

och smidigt. Samtidigt vill den som du lnar av kunna bedma vilka 

risker han tar genom att lna ut pengar till dig. 

 

Den som lnar ut pengar eller andra krediter behver allts ett bra 

underlag fr att kunna bedma om han ska ge dig kredit. En 

kreditbedmning bygger p tanken att det r en liten risk att ge 

kredit till den som tidigare har sktt sin ekonomi och strre risk 

att ge kredit till den som tidigare har missktt sina betalningar.  

 

Fr att frenkla utlning och kreditgivning finns 

KREDITUPLYSNINGSFRETAG som frser den som ger kredit med information 

om dig som sker ln eller kredit. En fyllig och korrekt information 

hjlper kreditgivaren att bedma riskerna fr kreditfrluster och 

andra problem. D behver han inte gardera sig mot alla tnkbara 

risker och kan fatta snabba beslut. 

 

ven andra n kreditgivare anvnder kreditupplysning. Ett exempel r 

en hyresvrd som vill kunna bedma en ny hyresgst. 

 

 

 2. Vad r en kreditupplysning? 

 

Kreditupplysning r en ekonomisk information om dig. En 

kreditupplysning kan ha olika former och varierar frn fall till 

fall. 

 

Informationen r framfr allt inriktad p ekonomiska frhllanden, 

men ven andra personliga uppgifter kan ing, t.ex. om du r gift 

eller om du har utvandrat. En kreditupplysning innehller inte bara 

fakta. Omdmen och rd kan ocks lmnas som ledning fr en ekonomisk 

bedmning. 

 

En kreditupplysning r oftast skriftlig, men den behver inte vara 

det. ven muntliga uppgifter, omdmen och rd faller ocks under 

begreppet kreditupplysning. 

 

 

 3. Vem bedriver kreditupplysnings-verksamhet? 

 

Det finns ca 20 fretag i Sverige som har Datainspektionens tillstnd 

att bedriva kreditupplysnings-verksamhet. Merparten av alla 

kreditupplysningar kommer frn de tre strsta 

kreditupplysnings-fretagen: 

 

AB Svensk Upplysningstjnst, box 244, 20122 Malm. 

Tel: 040-72900 

 

Esselte Soliditet AB, box 1506, 17129 Solna. 

Tel: 08-7051000 

 

Upplysningscentralen UC AB, box 5035, 10241 Stockholm. 

Tel: 08-6709000 

 

 

 4. Alla ver 15 r finns i kreditupplysnings-register! 

 

Soliditet och UpplysningsCentralen UC har var sitt dataregister med 

uppgifter om alla personer ver 15 r i Sverige (ca 6,9 miljoner) och 

om alla fretag i landet. Svensk Upplysningstjnst har bl.a. ett 

dataregister med alla personer och fretag som har 

betalningsanmrkningar. Du blir automatiskt registrerad och har ingen 

rtt att bli struken ur registren. 

 

 

 5. Vilka regler gller? 

 

Kreditupplysnings-fretagen samlar in uppgifter om enskilda personers 

ekonomiska och personliga frhllanden. Verksamheten kan drigenon 

skapa risker fr intrng i din personliga integritet. 

 

Fr att skydda den personliga integriteten och fr att frhindra att 

kreditupplysningen innehller oriktiga uppgifter har 

kreditupplysnings-verksamheten reglerats i en srskild lag, 

KREDITUPPLYSNINGSLAGEN, KUL (Svensk Frfattningssamling 1973:1173). 

ven juridiska personer, t.ex. bolag och ekonomiska freningar, 

omfattas av reglerna i KUL. 

 

Kreditupplysnings-fretag anvnder datorer fr att registrera 

uppgifter. D skyddas de registrerades peronliga integritet ocks av 

bestmmelserna i DATALAGEN (Svensk Frfattningssamling 1973:289, 

omtryckt 1982:446).

Datalagens regler omfattar bara enskilda personer. Enskilda personer 

r bde privatpersoner, nringsidkare och nringsanknutna personer. 

 

Bde KUL och datalagen r just nu (juni 1992) freml fr versyn. 

 

Fr att bedriva kreditupplysnings-verksamhet krvs normalt tillstnd 

av Datainspektionen. Ett tillstnd att bedriva 

kreditupplysnings-verksamhet innehller freskrifter som 

tillstndshavaren mste rtta sig efter. Sdana freskrifter kan 

reglera t.ex. vilka uppgifter som fr hmtas in och lagras, varifrn 

de fr hmtas och till vem de fr lmnas ut. 

 

 

 6. Vilka uppgifter finns i kreditupplysnings-registren? 

 

De stora kreditupplysnings-fretagen hmtar huvudsakligen uppgifter 

frn myndigheter. De tv strsta kreditupplysnings-fretagen 

(Soliditets och UC) inhmtar och registrerar frmst tre slag av olika 

uppgifter om privatpersoner: 

 

 * Identitetsuppgifter, t.ex. namn, personnummer och adress. 

Uppgifterna hmtas frn Statens person och adressregister (SPAR). 

 

 * Inkomst, frmgenhet och innehav av fastighet. 

Uppgifterna hmtas frn skattemyndigheternas skatteregister och 

fastighetstaxeringsregister. 

 * Betalningsanmrkningar, t.ex. beslut om betalningsfrelggande 

eller utmtning och treskodomar (dvs. nr man inte har kommit till 

domstolens frhandling och drfr har frlorat mlet). Uppgifterna 

hmtas frn kronofogdemyndigheter eller tingsrtter. 

 

En personupplysning fr normalt bara innehlla uppgifter om 

betalningsanmrkningar som... 

 

 -har faststllts av domstol eller annan myndighet, 

 

 -har lett till instllda betalningar, 

 

 -har lett till anskan om konkurs eller ackord ("skuld 

prutningsavtal". 

 

Soliditet och UC fr ocks registrera uppgifter om missbrukade 

bankkonton och kreditengagemang hos banker och finansbolag. UC fr 

dessutom registrera missbruk av kontokort. Sdana uppgifter fr man 

dock bara till dem som i sin tur lmnar uppgifter till 

kreditupplysnings-fretagen, dvs. frmst banker och finansbolag. 

 

 

 7. Hur lnge finns uppgifterna kvar i registren? 

 

Du har rtt att bli bedmd utifrn uppgifter som r aktuella. 

 

Hnsynen till den enskilde krver ocks att man inte fr all framtid 

belastas med en uppgift om t.ex. en enstaka betalningsfrsummelse. 

Drfr finns regler om nr uppgifter inte lngre fr anvndas och ska 

tas bort (gallras) ur kreditupplysnings-registren. 

 

Uppgifter om privatpersoners ekonomiska frhllanden och 

betalningsanmrkningar ska gallras senast tre r efter utgngen av 

det r den noterade hndelsen intrffade, dvs. senast fyra r efter 

hndelsen. Uppgifter om missbrukade kontokort fr dock bara finnas 

kvar i tv r rknat frn den dag kreditavtalet sades upp p grund av 

missbruket. 

 

 

 8. Nr fr en upplysning lmnas ut? 

 

Den som begr en personupplysning, allts en kreditupplysning om en 

privatperson, ska ha ett s.k. legetimt behov av den. 

 

Det innebr att han ska ha ingtt ett kreditavtal eller vara p vg 

att ing ett kreditavtal med dig eller att han i vrigt har anledning 

att gra en ekonomisk riskbedmning betrffande dig. En hyresvrd kan 

ha ett legetimt behov av en kreditupplysning om du ska hyra en 

bostad. Ett annat fall kan vara om en arbetsgivare tnker anstlla 

dig och ge dig ett ekonomiskt ansvar. 

 

 

 9. Hur fr jag reda p innehllet i en kreditupplysning? 

 

Varje gng ett kreditupplysnings-fretag lmnar ut en 

kreditupplysning om dig som privatperson ska du samtidigt och 

kosdnadsfritt f ett skriftligt meddelande om de uppgifter, omdmen 

och rd som upplysningen innehller. Soliditet och UC gr detta genom 

att skicka en kopia av den kreditupplysning som har lmnats ut. 

Meddelandet ska ocks innehlla uppgift om vem som har begrt 

upplysningen, s.k. bestllaruppgift. 

 

Du behver inte begra att  meddelandet, det ska du f automatiskt. 

 

 

 10. Hur fr jag veta vad som str om mig? 

 

Bde kreditupplysningslagen, KUL, och datalagen ger dig rtt  f 

veta vilka uppgifter som finns lagrade om dig. Nr du begr besked r 

det lmpligt att uppge enligt vilken lag du begr beskedet. 

 

Enligt KUL kan du f besked om ett kreditupplysnings-fretag har 

lagrat uppgifter om dig och i s fall vilka uppgifter som finnd. 

Detta gller bde om uppgifterna finns i dataregister eller om de har 

lagrats p annat stt. Du fr bestlla hur mnga besked du vill men 

kreditupplysnings-fretaget fr ta ut en sklig avgift fr beskedet. 

 

Enligt datalagen har du rtt att f ett registerutdrag om uppgifterna 

finns i dataregister. Ett sdant registerutdrag r gratis men du har 

bara rtt att f ett utdrag per r. Observera att en begran om 

registerutdrag mste gras skriftligen och undertecknas.  

 

Du har rtt till besked enligt dessa tv lagar oavsett om du r 

privatperson, nringsidkare eller nringsanknuten person. 

 

 

 11. Kan jag f uppgifter rttade? 

 

Uppgifter i kreditupplysnings-register som r oriktiga eller 

missvisande ska alltid rttas. Fr att bedma om en uppgift r 

oriktig eller missvisande mste man utg frn de frhllanden som 

gllde vid den tiden anmrkningen tillkom. Bestmmelsen om rttelse 

gller fr alla kategorier av registrerade. 

 

Nr man bedmer om ngon r kreditvrdig r det av betydelse att inte 

bara veta att en skuld har betalats utan ocks om den har betalats i 

rtt tid. Drfr fr uppgifter om betalningsanmrkningar finnas i 

registren ven om man har betalat skulden efter det att anmrkningen 

noterades, t.ex. efter ett betalningsfrelggande. En sdan notering 

r inte missvisande. 

 

Det skulle givetvis kunna vara av vrde fr en kreditgivare att f 

veta att en skuld har betalats efter det att en betalningsanmrkning 

har tillkommit. Men om kreditupplysnings-fretagen i efterhand skulle 

kunna f samtliga uppgifter om betalning skulle det krvas att 

antingen den som har betalat eller den som har sftt betalt skulle 

lggas att meddela kreditupplysnings-fretagen. Detta har inte 

ansetts mjligt inom ramen fr gllande lagstiftning. 

 

Om ett utslag om betalningsfrelggande eller en treskodom (se nr.6, 

"Vilka uppgifter finns i kreditupplysnings-registren?") har 

undanrjts och rendet har avskrivits, behver det inte innebra att 

att en betalningsanmrkning r missvisande. Det kan t.ex. vara 

kostnader som r orsak till att en kreditgivare inte fullfljer 

rendet. 

 

Dremot r uppgiften missvisande om en dom, frlikning eller annan 

verenskommelse visar att du inte alls eller delvis har varit 

betalningsansvarig nr betalningsskyldigheten faststlldes. Du kanske 

bara hade betalningsansvar fr ett mindre belopp. D ska 

betalningsanmrkningen tas bort ur registren eller ndras till det 

nedsatta beloppet. 

 

 

 12. Hur begr jag rttelse? 

 

Om du anser att en uppgift som rr dig i ett 

kreditupplysnings-register r oriktig eller missvisande ska du 

kontakta kreditupplysnings-fretaget och begra rttelse. Fretaget 

ska d skyndsamt utreda frgan. Visar det sig att uppgiften r 

felaktig, ska fretaget rtta uppgiften och underrtta alla som den 

senaste tolvmnadersperioden har ftt den felaktiga uppiften. Du ska 

ocks sjlv f reda p vilken rttelse som r gjord. Om den felaktiga 

uppgiften har publiserats i en tryckt skrift ska en rttelse inffras 

i ett fljand nummer av skriften. Rttas en uppgift som finns hos ett 

av de tre stora kreditupplysnings-fretagen vidarebefodras 

automatiskt tjnsten till de tv andra. 

 

Om du inte r njd med rttelsen eller om kreditupplysnings-fretaget 

efter utredning inte anser att ngon rttelse behvs, kan du vnda 

dig till Datainspektionen. 

 

 

 13. Skadestnd och straff. 

 

Kreditupplysnings-fretagen r skadestnsskyldiga fr skador de 

tillfogar ngon i sin verksamhet. Om du har drabbats av en skada, kan 

du f ersttning bde fr kostnader och fr frluster till fljd av 

skadan. Ersttning kan betalas ocks fr ideell skada, dvs. lidande 

eller andra omstndigheter som inte r av rent ekonomiskt slag. I 

frsta hand ska du kontakta kreditupplysnings-fretget fr att 

diskutera frgor om skadestnd. Kan ni inte komma verens kan du f 

frgan prvad av domstol. Datainspektionen kan inte besluta i frgor 

om skadestnd. 

 

Vissa bestmmelser i KUL anses vara s viktiga att det r 

straffbelagt att inte flja dem. Det gller t.ex. om 

kreditupplysnings-verksamhet bedrivs utan tillstnd, eller om ngon 

lmnar ut en personupplysning utan att det finns ngot legetimt 

behov. Den som r ansvarig kan d dmas till bter eller fngelse.  

 

 

**********************************************************************

Den hr texten var skriven av Fred Flinta... 

Jag skrev texten 1992 s jag reserverar mig fr vissa fel som kan 

frekomma. Texten fr och BR spridas till alla som kan ha nytta och 

gldje av den. Innehllet fr dock EJ spridas kommersiellt! Du fr p 

inga villkor ndra p innehllet i texten, men om du skulle skriva en 

nyare version av *VRT ATT VETA OM KREDITUPPLYSNINGAR* s glm inte 

att skriva greets till mig... 

 

Har du ngra frgor eller kommentarer, skriv till: 

 

Johan Ekholm 

Rrkrksg. 5 

733 34  SALA 

   SWEDEN 

 

(Jag frmodar att ingen kommer behva skriva det dr sista ordet, 

SWEDEN, men man vet ju aldrig, det kanske sitter ngon i Paraguay som 

kan svenska och lser den hr texten...) 

**********************************************************************

 