Vad ar EG ?

Fran Romfordraget till Maastricht.

Intresset for den Europeiska Gemenskap-
en och diskussionen om ett svenskt med-
lemskap tog ordentlig fart i Sverige under
andra delen av 1980-talet. Den direkta
anledningen var att EG fran och med
1985 markant okade takten i integrations-
arbetet. Men for att forsta EG av idag, de
grundlaggande ideerna och malsattning-
arna for samarbetet maste man ga tillbaka
till den starka fredslangtan som praglade
Europas folk efter andra varldskriget. Da
borjar EGs historia.



Fran krig till gemenskap
Den franske utrikesministem Robert Schu-
man presenterade 1950 ett forslag om hur
Frankrikes och Tysklands kol- och stalin-
dustri kunde laggas under gemensam kon-
troll. Organisationen skulle vara oppen
ocksa for andra lander. Forslaget hade ut-
arbetats av den franske ekonomen och
politikern Jean Monnet. Syftet var att hin-
dra nya och okontrollerade militara rust-
ningar i Europa. Harigenom skulle freden
sakras. Bara fem ar tidigare hade Europa
statt i lagor.
Forslaget kallades Schumanplanen och
ar en av de viktigaste grundstenarna till
vad som idag ar EG. Den 9 maj 1950, da
forslaget presenterades, firas som EGs
fodelsedag. Kol- och stalunionen blev verk-
lighet 1951, da Belgien, Frankrike, Italien,
Luxemburg, Nederlanderna och Vasttysk-

land, de sex forsta EG-landema, under-
tecknade avtalet.
Under perioden strax efter kriget var
viljan att skapa en bestaende fred den vik-
tigaste drivkraften for det europeiska sam-
arbetet. Efterhand som freden sakerstallts,
har ekonomiska och sociala aspekter och
viljan att skapa ett storre valstand blivit
viktigare malsattningar for samarbetet. Det
senare ar givetvis i sig en av de framsta
garanterna for fred och frihet.

Romfordraget
Det forsta viktiga steget i denna riktning
var Romfordraget 19S7. I Romfordraget
upprattades dels den Europeiska Ekono-
miska Gemenskapen, EEG, dels den Euro-
peiska Atomenergigemenskapen, EURA-
TOM.
I Romfordraget forband sig de sex med-
lemslanderna att aweckla tullar och andra
hinder for den fria rorligheten for varor,
qanster, personer och kapital mellan lan-
derna. Darmed togs det forsta steget mot
en gemensam inre marknad. I Romfordra-
get beslutades aven om en gemensam
jordbruks-, handels- och transportpolitik.
EGs utveckling fran Romfordraget
fram till 1980-talet kantades ofta av bety-
dande interna problem. Den gemensamma
jordbrukspolitiken var till exempel en stan-
dig stotesten i samarbetet. Framgangar har
emellertid inte uteblivit. Den storsta frarn-
gangen ar givetvis att Tysklands och Frank-
rikes forna fiendskap forbytts i samarbete

och att EG-landema faktiskt upplevt 40 ar
av fred. Manga hinder har ocksa undan-
rojts for handel over granserna vilket bidra-
git till att oka medlemslandernas valstand.

Demokrati och
marknadsekonomi
EG har utokats efter hand. Danmark, Irland
och Storbritannien intradde som medlem-
mar 1973. Grekland blev medlem 1981
och fem ar senare, 1986, Spanien och Por-
tugal. Idag ar tolv lander medlemmar i EG.
EGs roll har varit mycket viktig for att
sakerstalla den demokratiska utvecklingen
i de foma diktaturstaterna Grekland, Spa-
nien och Portugal. Medlemskapet har brutit
landemas politiska isolering och medverkat
till en stark ekonomisk tillvaxt och optim-
ism infor framtiden.
Idag spelar EG en lika viktig roll for
oststaternas vandring fran kommunism till
demokrati och marknadsekonomi. Med
bland annat bidrag, lan och garantier for
exportkrediter soker EG underlatta oststa-
ternas overgang till marknadsekonomi.

Vitboken och enhetsakten
EG-landernas samarbete lossnade pa rik-
tigt i mitten av 1980-talet, da fransmannen
Jacques Delors tilltradde som EG-kommis-
sionens ordforande. Det viktigaste verk-
tyget for en snabbare integrationstakt blev
en vitbok med cirka 300 forslag till hur den
inre marknaden skulle genomforas frarn till
utgangen av 1992. EG-landernas lagstift-
ning skulle harmoniseras pa omraden som
ror rorligheten for varor, tjanster, personer
och kapital mellan landerna. Vitboken inne-
haller forslag till hur ett antal fysiska och
tekniska hinder avskaffas, till exempel
granskontroller, olika utformning av tull-
handlingar, skilda regler for tekniska stan-
darder, produktmarkning och liknande.
Forutsattningen for ett snabbt genom-
drivande av vitbokens forslag var ett tillagg
i Romfordraget - Enhetsakten - som tog
bort de flesta kraven pa enhallighet i EGs
beslutsfattande. I de flesta fragor racker det
nu med kvalificerad majoritet for att beslut
skall fattas i Ministerradet, EGs hogsta be-
slutande organ.

Maastricht-avtalet
Den 1 januari 1993 var de flesta av vitbo-
kens forslag antagna. Detta innebar emel-
lertid ingen slu~punkt for EGs arbete. I den
hollandska staden Maastricht enades lan-
derna, i december 1991, om att genomfora
en ekonomisk och monetar union, EMU,
med gemensam valuta och ett utrikespoli-
tiskt samarbete mellan EG-landerna i en
politisk union.
Fordraget undertecknades i februari
1992 och skall nu godkannas av respektive
lands parlament. Mer om detta i kapitel 10.


Hur fungerar EG?

EGs institutioner och hur beslut fattas.

Medlemslndema skiljer sig sinsemellan
bde till karaktr och historia. Lnder som
Spanien, Portugal och Grekland r relativt
nya demokratier. Andra lnder, som Frank-
rike, Tyskland och Storbritannien r fram-
gngsrika industmlationer. Avsikten med
samarbetet i EG r att skerstlla freden
i Europa, att ka vlfrden och att minska
de sociala och ekonomiska skillnadema
mellan lnderna, utan att nationella sr-
drag fr den skull frsvinner.



De europeiska gemenskaperna
Grundema fr EG-lndemas politiska sarn-
arbete utgrs av de tre Europeiska Gemen-
skapema; Kol- och stlunionen, den Euro-
peiska Ekonomiska Gemenskapen (EEG)
och den Europeiska Atomenergigemen-
skapen (EURATOM).
EG-sarnarbetet innebr att medlems-
lndema inom avgrnsade omrden avstr
politisk beslutandertt till de gemensamma
institutionema i EG. Istllet fr varje enskilt
medlemsland tillbaka politiskt inflytande
genom samverkan i EG. EGs viktigaste in-
stitutioner r Ministerrdet, EG-komrnis-
sionen, Europaparlamentet och EG-dom-
stolen.
EG r ocks en rttsgemenskap. Med-
lemslndemas samarbete leder till att de
inom vissa avgrnsade omrden lever un-
der gemensarn lagstiftning. I de allra flesta
frgor beslutar emellertid varje medlems-

land sjlv. Subsidiaritetsprincipen, eller nr-
hetsprincipen, r mycket viktig i EG-sam-
arbetet och innebr att EG gemensamt
bara skall reglera vad som inte lika bra eller
bttre regleras av varje land fr sig. Beslut
skall fattas s nra de berrda mnniskoma
som mjligt.


MinlsterrdetEGs
h~csta boslutande organ
EGs hgsta beslutande organ r Minister-
rdet. Det bestr av tolv ledamter, en
regeringsmedlem frn varje medlemsland.
Den aktuella frgan avgr vilka ministrar
som deltar. S:)m till exempel miljpolitik
str p agendan, deltar medlemslndemas
miljministrar. Ordfrandeskapet i Minis-
terrdet skiftar varje halvr mellan med-
lemslndema.
Ministerrdet behandlar frslag frn
Kommissionen. I och med tillkomsten av
Enhetsakten 1986, ett tillgg till Romfr-
draget, kan beslut som rr den inre mark-
nadens genomfrande antas med kvalifice-
rad majoritet, istllet fr full enighet som
tidigare. Det har underlttat integrations-
arbetet och hjt takten i samarbetet. Full
enighet krvs fortfarande fr att fatta be-
slut som rr till exempel antagande av nya
medlemmar, grnskontroller och skatter.
Kvalificerad majoritet i Ministerrdet
innebr minst 54 av 76 rster. De strre
lndema har fler rster n de mindre.
Frankrike, Italien, Storbritannien ochTysk-
land har tio rster vardera, medan till ex-

empel Danmark har tre. I frhllande till
sin storlek har de mindre lndema dock
fler rster n de strre. Regeln om kvalifi-
cerad majoritet innebr att de strsta ln-
dema inte kan rsta ned de mindre, om
dessa hller ihop.
Ministerrdet fattar fyra slags beslut:
- Frordningar tar ver inhemsk lag i med-
lemslndema och r direkt bindande.
- Direktiv uppstller de politiska ml som
lndema skall uppfylla. Lndema beslutar
sjlva hur EGs ml skall omformas till na-
tionell lag.
- Beslut r bindande fr den part som de
avser, till exempel en viss bransch eller ett
fretag.
- Rekommendationer eller yttranden sak-
nar rttsligt bindande verkan.
Efter beslut i Ministerrdet, r det varje
enskilt EG-lands skyldighet att genomfra
dessa. EG saknar mjlighet att rent prak-
tiskt genomfra sina beslut i medlemsln-
EG-kommissionen driver
samarbetet framt

EG-kommissionen r EGs mest centrala
organ och den drivande kraften i EG-sam-
arbetet. Kommissionens frmsta uppgifter
r att ta initiativ, verkstlla Ministerrdets
beslut och venaka att EG-avtalen hlls.
Det r bara Kommissionen som fr lgga
fram frslag fr Ministerrdet. Ordfran-
den i EG-kommissionen r EGs frmste
talesman. Fr tillfllet rJacques Delors,
fransk politiker, ordfrande. Kommissione
bestr av i7 ledamter. De strsta lnder-
nas regeringar utser tv ledamter var o*
vriga lnder var sin. De ledamter som
vljs in i Kommissionen svr en ed att verk
fr EG och inte lta sig pverkas av en-
skilda lnder eller andra grupper.
Om ngot land bryter mot EGs fr-
ordningar s r det Kommissionen som
vidtar tgrder och gr anmlan till EG-
domstolen. Det r ocks Kommissionen
som frhandlar med lnder utanfr EG,

ven om avtal alltid mste godknnas av
Ministerrdet och Europaparlamentet.

Europaparlamentet

Europaparlamentet kan inte jmfras med
en riksdag, eftersom det inte har ngon be-
fogenhet att stifta lagar. Parlamentet yttrar
sig emellertid ver Kommissionens frslag.
Om Parlamentet awisar ett frslag, mste
Ministerrdet vara enhlligt fr att nd
anta beslutet.
Europaparlamentet r en folkvald fr-
samling med 518 ledamter. Ledamterna
utses i direktval av medlemslnderna, vart
femte r, och representerar mer sina poli-
tiska uppfattningar n sina respektive ln-
der. Parlamentets frmsta roll r att vara
rdgivande, kontrollerande samt medbe-
stmmande i frgor om EGs budget. Parla-
mentet har ocks beslutandertt i frgan

om nya medlemmar skall f intrde i EG.
I och med Maastrichtfrdraget, som
undertecknades i februari 1992, strks
Europaparlamentets roll. Parlamentet skall
bl a godknna lndernas val av ledamter i
Kommissionen och fr ven viss beslutan-
dertt p andra omrden n den inre mark-
naden och erhller ven mjlighet att in-
lgga sitt veto i till exempel milj-, utbild-
nings- och kulturfrgor.

EG-domstolen

EG-domstolen bestr av 13 domare som r
utnmnda av medlemslndemas regeringar
fr en sexrsperiod. Domstolen r hgsta
uttolkare av EG-frdragen och EGs lag-
stiftning. Domstolen har till uppgift att lsa
tvister mellan medlemslnder, mellan EG
och medlemslnder, mellan EG-institution-
er samt mellan individer, fretag och EG.
Demokratin
och suverniteten i EG.

Demokratin strks och besluten fattas nra mnniskor.

En av de viktigaste reglema i EG r nr-
hetsprincipen. Beslut skaU fattas s nra
berrda mnniskor som mjligt. Men EG-
lndema fattar gemensamt beslut nr ge-
mensamma regler behvs. Nr det gUer
tiU exempel skol- och sjukvrdsfrgor be-
stmmer respektive land eUer kommun
sjlv. Men nr det gUer miljfroreningar
som sprids ver landgrnsema, fattar EG-
lndema aUt fler gemensamma beslut fr
att begrnsa skadeverkningama.


Vi r beroende av vr omvrld

Inget land kan leva isolerat frn sin om-
vrld. Vi r beroende av att kunna handla,
resa, utbyta ideer och information och att
samarbeta med vra grannlnder. Vra
kontakter med omvrlden r ingen ny fre-
teelse, men aldrig frr har kontakterna
varit s intensiva som nu. Huvuddelen av
svenska fretags export gr till vriga Eu-
ropa. Vi kper varor och tjnster frn ut-
landet. Svenska fretag r etablerade utom-
lands och vrt vlstnd bygger p att vi har
utvecklade relationer med utlandet.


Suverniteten
delas med andra
De lnder som i demokratisk ordning be-
slutat sig fr att medverka i EG-samarbe-
tet, accepterar att besluten inom vissa om-

rden, till exempel handels- och jordbruks-
politiken, tas gemensamt. Den forrnella
suverniteten minskar fr det enskilda lan-
det, men i stllet fr det vara med att fatta
beslut som gller i alla de deltagande ln-
derna.
Inom EG talas om en "poolad suver-
nitet" som innebr att varje medlemsland
avstr frn en del av sin suvernitet, men i
stllet fr en del i andra lnders suvernitet.
Men frgan om ett lands suvernitet berr
inte bara EGs medlemslnder. Fr ett litet
land som Sverige med nrmare nio miljoner
invnare r det mycket viktigt att medbor-
gare och fretag inte drabbas av smre
villkor n EG-lndernas medborgare och
fretag inom den stora marknad, som EGs
345 miljor.er invnare utgr. Ett litet och
internationaliserat land som Sverige mste
i mngt och mycket anpassa sig till vad
som gller i andra lnder, inte minst EG-
lnderna eftersom de svarar fr en s stor
del av vrt internationella utbyte, bde eko-
nomiskt och kulturellt.
Sverige inledde en omfattande anpass-
ningsprocess till EG i slutet av 1980-talet.
I och med EES-avtalet tar vi ver en stor
del av EGs samlade lagstiftning i Sverige.
Drmed blir Sverige till stora delar en del
av EGs inre marknad med fri rrlighet fr
varor, tjnster, personer och kapital. Men
den ensidiga svenska EG-anpassningen
och EES-avtalet skiljer sig frn EG-med-

lemskapet genom att Sverige i praktiken
inte fr ngot inflytande ver gemensam-
ma regler, utan tvingas flja beslut som
EG-lndema fattar. Drfr kan man sga
att fr ett litet land som Sverige blir den
faktiska suverniteten strst om den delas
med andra europeiska lnder och minst
om vi str utanfr EG-samarbetet, efter-
som vi d mste anpassa oss utan att f
ngot inflytande.

B~-lut~n fattas nra mnni-kor
P en del omrden har medlemslndema
bestmt att besluten skall fattas gemen-
samt inom EG, men detta skall inte glla
mer n ndvndigt. EG-lndema r ver-
ens om nrhetsprincipen, ven kallad sub-
sidiaritetsprinpen, som innebr att beslut
skall fattas s nra de berrda som mjligt.
Lika naturligt som det r att EG-lndema
gemensamt utfommar sin handels-, jord-
bruks- och transportpolitik, r det till ex-
empel att varje medlemsland sjlv utfommar
sin sjukvrds- och skolpolitik. S,vftet med
EG-samarbetet r inte att alla EGs med-
lemslnder skall likna varandra. Bevarandet

av olika lnders och regioners srprgel r
tvrtom mycket viktigt i samarbetet.
Nr det gller miljfrgor beslutar EG-
lndema gemensamt om hgsta grnsvr-
den fr utslpp, medan respektive med-
lemsland centralt och lokalt kan fatta de-

taljbeslut. ven om Sverige vore EG-med-
lem s r det den svenska riksdagen som
utfommar den svenska inrikespolitiken och
avgr vilka frgor landstingen och kom-
munema skall ansvara fr. EG-samarbetet
minskar allts inte den lokala sjlvstyrelsen.
I det unionsavtal som EG-lndemas
regeringar enades kring vid stats- och rege-
ringschefemas mte i hollndska Maast-
richt i december 1991, skrevs nrhetsprin-
cipen in i EGs grundlagar.

D~mokraeln trks och utv~cklas
Ibland talas i EG om ett demokratiskt un-
derskott, som uppsttt nr Ministerrdet
brjade anvnda majoritetsprinpen i stl-
let fr krav p total enighet. Medlemsln-
demas parlament kan inte lngre kontrol-
lera beslutsprocessen, eftersom den mini-
ster som fretrder deras respektive land
kan bli nedrstad i Ministerrdet och lan-
det nd mste flja ett beslut. D gr det
ingen skillnad om ett enstaka medlems-
lands parlament byter ut sin regering.
Denna brist vgs upp av andra inslag i
EGs beslutsprocess. I flera steg har EG-
lndema beslutat sig fr att strka det folk-
valda Europaparlamentet. Genom Enhets-
akten fick Parlamentet strre inflytande.
Bland annat skall Parlamentet godknna
nya medlemslnder. I den freslagna Unio-
nen ges Parlamentet ett vsentligt strre
inflytande nr det gller den inre markna-
den, konkurrensfrgor, sociala frgor, ut-
bildning och forskning, miljfrgor, hlso-
vrd, kulturfrgor, utvecklingsbistnd och
konsumentskydd. Demokratin garanteras
slutligen av mjligheten fr ett medlems-
land som inte vill utveckla samarbetet
vidare, att stiga av. Det r inte minst de
undantag frn Maastrichtverenskommel-
sen som Danmark beviljats ett exempel p.

De fyra friheterna.

EGs inre marknad.

Redan i Romfrdraget, som underteckna-
des 1957, angavs fri rrlighet fr varor,
tjnster, personer och kapital som ett av
de vergripande mlen fr EG-samarbetet.
De sista tullama fr industrivaror mellan
EG-lndema frsvann 1968. Frn mitten
av 1980-talet intensifierades EGs arbete
fr att undanrja andra hinder fr rrlig-
heten mellan EG-lndema. Den "inre
marknaden" fullbordades vid utgngen av
1992. En stor marknad med 345 miljoner
invnare utan tullar eller andra hinder som
frsvrar handeln mellan lnder har ska-
pats. Genom EES-avtalet fr Sverige till-
gng till EGs inre marknad.


Europa ska byggas starkt igen
Under brjan av 1980-talet vxte oron i
EG fr att Europa ohjlpligt skulle hamna
p efterklken i konkurrensen med framfr
allt USA ochJapan. Efter 1970-talets inter-
nationella lgkonjunktur brjade industri-
ema i Japan och USA ter g fr hgvarv.
I Europa kade dremot budgetunderskot-
ten och allt fler gick arbetslsa. Ngot
mste gras.


Vitbokenden inre
marknadens verktyg
En stor och konkurrensutsatt hemmamark
nad, som skissats redan i Romfrdraget
1957, blev lsningen. Den skulle vnda der
nedt~ende trenden fr den europeiska

industrin och frhindra att Europa haDkade
efter i vlstndsutveckling. EG skuDe skapa
en inre marknad med fri rrlighet fr varor,
tjnster, personer och kapital.
Verktyget fr detta blev den s kallade
"vitboken", med 282 konkreta frslag tiD
hur fysiska, tekniska och fiskala handelshin-
der meDan lndema skuDe undanrjas. EG-
lndema stDde sig bakom vitbokens fr-
slag 1985 och tidsplanen fr dess fuDbor-
dande faststlldes tiD den 1 januari 1993.
Frutsttningen fr att f igenom vit-
bokens omfattande frslag s snabbt var
den s kaDade Enhetsakten, ett tiDgg till
Romfrdraget, som tog bort kravet p en-
hDighet i delar av EGs beslutsfattande.
EG-lndemas samarbete med den inre
marknaden har varit mycket framgangs-
rikt. I aDt vsentligt har vitbokens frslag
antagits p utsatt tid. Den strsta vinsten
ligger emeDertid i att projektet Iyckats
skapa den vitalitet i EGs nringsliv som
behvs. Fretag, bde innanfr och utan-
fr EG, har under de senaste ren sett ver
sin marknadsposition och effektiviserat
produktionen. Den inre marknaden har
skapat bttre frutsttningar fr industrins
konkurrens med omvrlden och inneburit
hgre ekonomisk tillvxt. Det r framfr allt
EGs konsumenter som ftt skrda vinst-
ema av effektivare fretag.

Fri rrllghet fr varor
Tullama mellan EGs medlemslnder av-
skaffades redan 1968. Men det finns andra

hinder fr handeln ver grnsema. Varje
land har sina egna lagar och regler fr hur
olika produkter och maskiner skall vara
utformade fr att passa arbetstagare och
konsumenter. I praktiken skapar dessa
regler handelshinder. EGs vitbok angav
hur fysiska, tekniska och fiskala handels-
hinder mellan lndema skulle undanrjas.
De fysiska handelshindren gller till
exempel grnskontroller, redovisning av
bilars laster och utformning av blanketter.
Frn och med den 1 januari 1993 har de
flesta formaliteter vid grnsema avskaffats.
Det har dock visat sig vara svart att helt ta
bort grnskontrollema. Den administrativa
kontrollen vid grnsema mellan EG-ln-
dema har dock frenklats betydligt och
skall frenklas ytterligare.

Cassis de Dijon-principen
De tekniska handelshindren gller bland
annat regler fr tekniska standarder, sker-
hetsfreskrifter och produktmrkning. I
stllet fr att utarbeta gemensamma detalj-
regler fr hur olika produkter skall utfor-
mas, utgar EG fran den grundlggande
principen, att om en vara har godknts i
ett EG-land far den automatiskt sljas ock-
s i vriga EG-lnder. Regeln kallas Cassis
de Dijon-prinpen och gller svida inte
grundlggande krav p hlsa och skerhet
underskrids.
Den tredje typen av hinder som vitbo-
kens frslag skall undanrja gller fiskala,
skattemssiga, hinder. Harmoniseringsar-
betet p detta omrde handlar frmst om
att hitta en gemensam niv p indirekta
skatter som moms och olika punktskatter.
Hittills har det emellertid visat sig svrt att
hitta en gemensam niv fr skattema. EG-
lndema har dock enats om att skattekon-
troll skall slopas vid grnsema och att
moms skall betalas i kparlandet fr att

inte missgynna utlndska varor framfr
inhemska. Inkomstskatter berrs inte av
ngon gemensam lagstiftning.

Hrda konkurrens-
bestmmelser och regler fr
offentlig upphandling
De fyra frihetema bygger p principen om
icke-diskriminering. Det frutstter frbud
mot konkurrensbegrnsande avtal och mot
missbruk av dominerande stllning. Det
finns till exempel harda regler i EG fr hur
fretagsfusioner far g till och frbud mot
kartellbildning. EG granskar ocks olika
former av statligt std till fretag, som kan
vara konkurrensbegrnsande. Svftet r att
tvinga fram en hrdare konkurrens och
hrigenom pressa prisema fr konsumen-
tema.
EGs gemensamma marknad innebr
ocks gemensamma regler fr offentlig
upphandling. Den offentliga upphandling-
en i EG motsvarar 15 procent av Gemen-
skapens samlade BNP eller cirka 4 500 mil-
jarder kronor per ar. Traditionellt har of-
fentlig upphandling i ett land framfr allt
tillfallit inhemska leverantrer. I och med
fullbordandet av den inre marknaden stl-
ler EG upp regler fr att utlndska leveran-
trer inte skall diskrimineras vid offentlig
upphandling.

Fri rrlighet
fr tjnster och kapltal
I hela vrlden har tjnstemarknaden ut-
vecklats mycket snabbt under de senaste
rtiondena. Det gller till exempel trans-
porter, telekommunikation, informations-
teknologi och inte minst finansiella tjnster.
En gemensam transportpolitik fr alla
EG-lnder var ett ml redan i Romfrdra-
get fran 1957, eftersom transporter r en
s vikti frutsttnin~ fr all handel. I och

med arbetet med den inre marknaden har
denna tidiga mlsttning fr EG-samarbe-
tet blivit verklighet. Transporter mellan
lnder r ofta omgivna med omfattande
regler om kvoter, transporttillstnd och
liknande. Med den inre marknaden har en
rad ineffektiva regler kunnat undanrjas,
vilket naturligtvis kommer konsumentema
till del.
EGs harmoniseringsarbete har kommit
langt p transportomrdet. Vad som frmst
terstar r reglering av inrikestransporter
i annat EG-land n hemlandet. P biltrafik-
ens omrde skapar EG-lndema ocks ge-
mensamma regler vad gller till exempel
chauffrers arbets- och vilotider, krav p
katalysatorer, regler fr transport av farliga
varor och liknande. EGs mlsttning r att
avreglera flyget och skapa fri konkurrens
p flygmarknaden. I framtiden skall flyg-
bolagen konkurrera med priser och service
Mjlighetema att gynna ett lands nation-
ella flygbolag minskar drmed.

Hrt reglerad
kapitalmarknad
Kapitalmarknaden var i artionden hrt re-
glerad i alla lnder. Det har till exempel
krvts tillstand av ett lands riksbank fr att
f fra ut valuta ur landet. Regeringarnas
avsikt med harda kapitalregleringar har
varit att n kontroll ver den ekonomiska
politiken, kunna beskatta kapital inom det
egna landet och kontrollera rntans utveck-
ling. Den inre marknaden krver emellertid
fria kapitalrrelser, eftersom varor, tjnster
och personer fritt kan rra sig ver nations-
grnsema. Den svenska valutan avreglera-
des successivt under andra hlften av 1980-
talet. I huvudsak r alla tidigare valutares-
triktioner i dag upphvda.
Det avgrande steget fr fri rrlighet
fr kapital togs 1988 d EG beslutade att

alla restriktioner fr att fra kapital mellan
lndema skulle upphvas senast 1992.
Den fria rrligheten fr kapital innebr
ocks att den finansiella tjnstemarknaden,
vilken innefattar banker, frskringsbolag
och handel med vrdepapper avregleras.
Drav fljer fri etableringsrtt fr finansiella
institut och ett fritt utbyte av finansiella
tjnster ver nationsgrnsema. Det innebr
att personer och fretag fritt kan lana och
placera pengar, teckna frskringar och
kpa vrdepapper i valfritt EG-land.
Den bank som far bedriva verksamhet i
ett EG-land skall ocks fa starta verksam-
het i vriga medlemslnder. EG har ocks
genomfrt gemensamma regler fr ban-
kers kapitaltckning. ven frskringsmark-
naden ppnas allt mer fr konkurrens. Det
r mjligt fr frskringsbolag att teckna
frskringar fr skaderisker i samtliga med-
lemslnder.

Ekonomiskt och
monetrt samarbete
EG har ocks ett omfattande ekonomiskt
och monetrt samarbete. r 1979 upprt-
tades det europeiska monetra systemet,
EMS. Syftet med EMS var att skapa stabila

hinder fr handeln ver grnsema. Varje
land har sina egna lagar och regler fr hur
olika produkter och maskiner skall vara
utformade fr att passa arbetstagare och
konsumenter. I praktiken skapar dessa
regler handelshinder. EGs vitbok angav
hur fysiska, tekniska och fiskala handels-
hinder mellan lndema skulle undanrjas.
De fysiska handelshindren gller till
exempel grnskontroller, redovisning av
bilars laster och utformning av blanketter.
Frn och med den 1 januari 1993 har de
flesta formaliteter vid grnsema avskaffats.
Det har dock visat sig vara svrt att helt ta
bort grnskontrollema. Den administrativa
kontrollen vid grnsema mellan EG-ln-
dema har dock frenklats betydligt och
skall frenklas ytterligare.

Cassis de Dijon-principen
De tekniska handelshindren gller bland
annat regler fr tekniska standarder, sker-
hetsfreskrifter och produktmrkning. I
stllet fr att utarbeta gemensamma detalj-
regler fr hur olika produkter skall utfor-
mas, utgar EG fran den grundlggande
principen, att om en vara har godknts i
ett EG-land far den automatiskt sljas ock-
s i vriga EG-lnder. Regeln kallas Cassis
de Dijon-prinpen och gller svida inte
grundlggande krav p hlsa och skerhet
underskrids.
Den tredje typen av hinder som vitbo-
kens frslag skall undanrja gller fiskala,
skattemssiga, hinder. Harmoniseringsar-
betet p detta omrde handlar frmst om
att hitta en gemensam niv p indirekta
skatter som moms och olika punktskatter.
Hittills har det emellertid visat sig svrt att
hitta en gemensam niv fr skattema. EG-
lndema har dock enats om att skattekon-
troll skall slopas vid grnsema och att
moms skall betalas i kparlandet fr att

inte missgynna utlndska varor framfr
inhemska. Inkomstskatter berrs inte av
ngon gemensam lagstiftning.

Hrda konkurrens-
bestmmelser och regler fr
offentlig upphandling
De fyra frihetema bygger p principen om
icke-diskriminering. Det frutstter frbud
mot konkurrensbegrnsande avtal och mot
missbruk av dominerande stllning. Det
finns till exempel harda regler i EG fr hur
fretagsfusioner fr g till och frbud mot
kartellbildning. EG granskar ocks olika
former av statligt std till fretag, som kan
vara konkurrensbegrnsande. Syftet r att
tvinga fram en hrdare konkurrens och
hrigenom pressa prisema fr konsumen-
tema.
EGs gemensamma marknad innebr
ocks gemensamma regler fr offentlig
upphandling. Den offentliga upphandling-
en i EG motsvarar 15 procent av Gemen-
skapens samlade BNP eller cirka 4 500 mil-
jarder kronor per ar. Traditionellt har of-
fentlig upphandling i ett land framfr allt
tillfallit inhemska leverantrer. I och med
fullbordandet av den inre marknaden stl-
ler EG upp regler fr att utlndska leveran-
trer inte skall diskrimineras vid offentlig
upphandling.

Fri rrlighet
fr tjnster och kapltal
I hela vrlden har tjnstemarknaden ut-
vecklats mycket snabbt under de senaste
rtiondena. Det gller till exempel trans-
porter, telekommunikation, informations-
teknologi och inte minst finansiella tjnster.
En gemensam transportpolitik fr alla
EG-lnder var ett ml redan i Romfrdra-
get fran 1957, eftersom transporter r en
s viktig frutsttning fr all handel. I och

med arbetet med den inre marknaden har
denna tidiga mlsttning fr EG-samarbe-
tet blivit verklighet. Transporter mellan
lnder r ofta omgivna med omfattande
regler om kvoter, transporttillstnd och
liknande. Med den inre marknaden har en
rad ineffektiva regler kunnat undanrjas,
vilket naturligtvis kommer konsumentema
till del.
EGs harmoniseringsarbete har kommit
langt p transportomrdet. Vad som frmst
terstar r reglering av inrikestransporter
i annat EG-land n hemlandet. P biltrafik-
ens omrde skapar EG-lndema ocks ge-
mensamma regler vad gller till exempel
chauffrers arbets- och vilotider, krav p
katalysatorer, regler fr transport av farliga
varor och liknande. EGs mlsttning r att
avreglera flyget och skapa fri konkurrens
p flygmarknaden. I framtiden skall flyg-
bolagen konkurrera med priser och service
Mjlighetema att gynna ett lands nation-
ella flygbolag minskar drmed.

Hrt reglerad
kapitalmarknad
Kapitalmarknaden var i artionden hart re-
glerad i alla lnder. Det har till exempel
krvts tillstand av ett lands riksbank fr att
f fra ut valuta ur landet. Regeringarnas
avsikt med harda kapitalregleringar har
varit att n kontroll ver den ekonomiska
politiken, kunna beskatta kapital inom det
egna landet och kontrollera rntans utveck-
ling. Den inre marknaden krver emellertid
fria kapitalrrelser, eftersom varor, tjnster
och personer fritt kan rra sig ver nations-
grnsema. Den svenska valutan avreglera-
des successivt under andra hlften av 1980
talet. I huvudsak r alla tidigare valutares-
triktioner i dag upphvda.
Det avgrande steget fr fri rrlighet
fr kapital togs 1988 d EG beslutade att

alla restriktioner fr att fra kapital mellan
lndema skulle upphvas senast 1992.
Den fria rrligheten fr kapital innebr
ocks att den finansiella tjnstemarknaden,
vilken innefattar banker, frskringsbolag
och handel med vrdepapper avregleras.
Drav fljer fri etableringsrtt fr finansiella
institut och ett fritt utbyte av finansiella
tjnster ver nationsgrnsema. Det innebr
att personer och fretag fritt kan lana och
placera pengar, teckna frskringar och
kpa vrdepapper i valfritt EG-land.
Den bank som far bedriva verksamhet i
ett EG-land skall ocks fa starta verksam-
het i vriga medlemslnder. EG har ocks
genomfrt gemensamma regler fr ban-
kers kapitaltckning. ven frskringsmark-
naden ppnas allt mer fr konkurrens. Det
r mjligt fr frskringsbolag att teckna
frskringar fr skaderisker i samtliga med-
lemslnder.

Ekonomiskt och
monetrt samarbete
EG har ocks ett omfattande ekonomiskt
och monetrt samarbete. r 1979 upprt-
tades det europeiska monetra systemet,
EMS. Syftet med EMS var att skapa stabila

vxelkurser i Europa. EMS-samarbetet be-
str av verenskommelser mellan central-
bankema i EGs medlemslnder om att
kontrollera vxelkursema inom EG och att
finansiera interventioner p valutamarkna-
dema. D EG-lndemas stats- och rege-
ringschefer mttes i Maastricht 1991, kom
de verens om att g ett steg vidare gen-
om skapandet av en ekonomisk och mo-
netr union, EMU.

Fri rrllKhet fr personer
Fri rrlighet fr personer ver nationsgrn-
sema r ett mycket viktigt ml fr att fr-
strka samhrigheten mellan EG-medbor-
gama. Fr att verbrygga motsttningar
och frdomar mellan olika folkslag och
nationaliteter, r ingenting viktigare n
mjligheten att f beska, att f bo och
arbeta eller kanske studera i ett annat land.
EGs arbete fr fri rrlighet fr personer
har som mlsttning att en medborgare i
ett EG-land fritt skall kunna resa och bo-
stta sig i ett annat medlemsland. Dr skall
han eller hon tnjuta samma rttigheter
och skyldigheter som det landets egna
medborgare. Det r bara rtten att rsta i
nationella val som skall frbehllas ett
lands egna medborgare.
Det finns, frutom passkontroller, fler
hinder fr en helt fri rrlighet mellan ln-
der. Det finns vanligen krav p arbets- och
uppehllstillstnd, regler fr hur olika exa-
mens- och yrkesbevis skall glla i olika ln-
der, hur soala frmner fr den som flyt-
tar skall tillmpas och liknande.
Det finns naturligtvis ven kulturella
och sprkliga barrirer fr mnniskors vil-
lighet att flytta till ett annat land. Hittills
har ganska f utnyttjat mjligheten att ta
arbete i ett annat land. I mitten av 1980-
talet flyttade under ett r endast 0,1 pro-
cent av befolkningen frn ett EG-land till

ett annat. Men mjligheten att f prva p
att bo i ett annat EG-land finns och EG
gr mycket fr att ka rrligheten mellan
lndema.

De grundlggande reglema om fri rrlighet
fr arbetskraft har varit i kraft sedan 1968,
ven om prinpema slogs fast redan i Rom-
frdraget 1957. Alla arbetstagare skall utan
hinder kunna bostta sig och ta arbete i
vilket medlemsland som helst och dr f
uppehllstillstnd fr sig och sin familj.
EG-medborgare skall fritt kunna ta an-
stllning i alla EG-lnder. Undantag finns
bara fr vissa offentliga befattningar med
myndighetsutvning, fr vilka medborgar-
skap krvs. Den som flyttar skall ocks f
tillgng till det soaala skyddsntet i det
nya landet. Denna rttighet skall inte bara
omfatta den som tar anstllning eller star-
tar egen verksamhet utan ven omfatta
pensionrer, som tjnat in sin pension i
annat land, och studerande.

msesidigt
erknnande av examina
Frutsttningama fr att f arbete i ett an-
nat land pverkas ocks av mjlighetema
att f examina Qch yrkeskvalifikationer
godknda i det nya EG-landet. Utbildning-

en fr till exempel apotekare, arkitekter
eller tandlkare ser olika ut i olika lnder.
EG-lndema har emellertid kommit ve-
rens om ett msesidigt erknnande av exa-
mina. EG har ocks faststllt miniminiver
fr utbildningens lngd som inte fr under-
skridas. Drmed skall till exempel den arki-
tekt som ftt sin examen godknd i ett land
ha mjlighet att arbeta i sin profession i
vilket annat medlemsland som helst.
Fr att underltta den fria rrligheten
mellan olika medlemslnder ytterligare
kommer grnskontroller att avskaffas.
Drmed kan en dansk medborgare resa till
exempelvis Portugal utan pass. Det frstr-
ker givetvis knslan av gemenskap. Frank-
rike, Tyskland, Nederlndema, Belgien
och Luxemburg beslutade i det s kallade
Schengenavtalet, 1985, om avskaffandet av
passkontroll mellan lndema. Italien, Grek-
land, Spanien och Portugal har i efterhand
anslutit sig till avtalet.
Fr att uppmuntra rrligheten ver
grnsema har EG ocks antagit ett antal
utbytesprogram fr ungdomar som vill
studera eller arbeta i ett annat EG-land.
De mest knda utbytesprogrammen r
COMETT, ERASMUS och Youth for
Europe. EGs ml r att var tionde student
i EG skall lsa minst en termin i ett annat
EG-land.
EGs sociala dimension.

EGs arbete fr bttre levnads- och arbetsvillkor.

En av de frmsta mlsttningarr a fr EG-
samarbetet r att ka vlstndet i med-
lemslndema. Den inre marknadens gen-
omfrande syftar till hgre ekonomisk till-
vxt, lgre arbetslshet och hgre vlstnd
i medlemslndema. Parallellt med EGs
arbete med den inre marknaden sker en
samverkan ven p omrden som rr EG-
medborgamas arbete och liv. EGs soala
dimension syftar till att frbttra levnads-
och arbetsvillkoren i EG-lndema.



Den sociala stadgan
Sedan slutet av 1980-talet har EG-kom-
missionen davit ett intensivt arbete fr att
f gemensamma minimiregler antagna fr
arbetslivet. Det resulterade i att alla med-
lemslnder, frutom Storbtannien, 1989
antog en social stadga om grundlggande
sociala rttigheter fr arbetstagare. Stadgan
kan ses som en programfrklaring fr EGs
arbete och ambitioner p det sociala om-
rdet och utgr grunden fr den sociala
dimensionen i EGs integrationsarbete.
I enlighet med den sociala stadgan ut-
arbetade Kommissionen drefter ett hand-
lingsprogram och har sedan dess lagt fram
nrmare femtio frslag till direktiv och an-
dra tgrder fr att uppf,vlla de ml som
stadgan satte upp.
Frslagen gller fa rrlighet fr arbets-
kraft, anstllning och lner, levnads- och
arbetsvillkor, arbetsmilj, hlsa och sker-

het, soalt skydd, frenings- och frhand-
lingsrtt, yrkesutbildning, jmstlldhet mel
lan knen, medinflytande, skydd fr barn
och ungdom och situationen fr ldre mn
niskor och handikappade. Alla dessa omr
den ryms under vad som med EG-termi-
nologi kallas "Den soala dimensionen".


EGs direktiv
stller upp minimiregler
Den sociala stadgan innehller inga detalj-
regler. EGs mlsttning r att stadkomma
sociala frbttringar dr situationen r
smst, soalt och ekonomiskt. Direktiven
stller upp minimiregler som samtliga med-
lemslnder minst mste leva upp till. EG
"stter golvet" fr medlemslndema. Dr-
emot finns inget som hindrar ett land frn
att g lngre i inhemsk lagstiftning n EGs
direktiv. I stort beslutar lndema sledes
sjlva i de frgor som rr medborgamas
arbete och liv.
Genom att faststlla minimiregler som
alla medlemslnder har att flja, frhindrar
EG ocks risken fr social "dumping", det
vill sga att ngot land har undermlig ar-
betsmilj och dliga allmnna arbetsvillkor
och drfr kan locka till sig mindre nog-
rknade fretag.


EGs arbete fr
jmstlldhet ryms i den
sociala dimensionen

Frgan om svenska kvinnors situation om
Sverige blir medlem i EG, har kommit att

bli en av den svenska EG-debattens huvud-
frgor. Jmstll&etsfrgan ryms i EGs so-
ciala dimension och r en av de frgor som
EG arbetar intensivt med. Sedan 1975 har
EG antagit sex omfattande direktiv och tre
handlingsprogram fr kad jmstll&et i
arbetslivet. Frn och med 1 januari 1992
anpassades Sveriges jmstlldhetslagstift-
ning till de regler som EG stllt upp, vilket
i flera fall innebar en skrpning av den
svenska lagstiftningen.
EGs direktiv fr jmstlldhet reglerar
bland annat principer om lika ln fr lika
arbete fr kvinnor och mn, kvinnors lika
rtt till arbete, utbildning, karrirmjlighe-
ter och arbetsvillkor och lika rtt till sociala
och kollektiva frskringar i arbetslivet.
EGs olika handlingsprogram skall bland
annat verka fr att ka kvinnors represen-
tation i politiska och beslutande frsam-
lingar, ka medvetenheten om jmstlld-
hetsfrgor och frbttra tillmpningen av
gllande lagstiftning.

Nya steK i den
sociala integrationen
EGs medlemslnder, frutom Storbritanni-
en, enades i Maastricht om gemensamma
regler p arbetslivets omrde, d frdraget
om unionsavtal antogs. Det r framfr allt
fackfrbunden och Europaparlamentet
som verkat fr ett utvidgat socialpolitiskt
samarbete i EG.
De elva medlemslndema kom verens
om att ka EGs mjligheter att fatta beslut
i soala frgor. I fortsttningen skall det
rcka med majoritetsbeslut, i stllet fr
enhllighet, i Ministerrdet fr att anta nya
direktiv om arbetsvillkor, infommation och
samrd med arbetstagare, jmstll&et och
integration av personer utanfr arbets-
marknaden. Det krvs fortfarande enhllig-
het fr att anta regler om soalfrskring

och socialt skydd, skydd fr arbetstagare
som frlorat anstllning och om medinfly-
tande fr arbetstagarorganisationer.
Gemensamma regler fr arbetslivet
kommer att utarbetas av Kommissionen,
Parlamentet och EGs Ekonomiska och
Soala kommitte under medverkan av
ven brittiska representanter. Eftersom
Storbritannien stllt sig utanfr samarbetet,
rknas dess rster bort i Ministerrdet.
Det betyder att det krvs 44 av 66 rster
fr att anta ett frslag.
Det r oklart vilka konsekvensema av
verenskommelsen blir fr de EFTA-ln-
der som undertecknat EES-avtalet. Samt-
liga EFTA-lnder r emellertid intresserade
av EG-samarbetets soala dimension. Det
r drfr troligt att dessa regler p arbetsli-
vets omrde ven kommer att glla i EFTA-
lndema.
EGs arbetsmarknad.

Sysselsttning och arbetsmarknadspolitik.

Arbetslsheten r hgre i mnga EG-ln-
der n vad den r i Sverige. EGs intensifi-
erade samarbete med den inre marknaden
och slopandet av handelshinder, sedan
mitten av 1980-talet, har emellertid satt ny
fart p medlemslnders ekonomier. Det
har resulterat i en kad sysselsttning i
flertalet EG-lnder.


EG~ inre marknad skapar for jobb
Enligt EG-kommissionens berkningar
skapades drygt 9 miljoner nya jobb i EG-
lndema mellan 1983 och 1990. Mest har
den inre marknaden betytt fr sysselstt-
ningen i Nederlndema, Portugal och Spa-
nien. D Spanien 1986 anslts till EG hade
landet en arbetslshet p 21 procent. 1991
var den 16 procent.
Arbetslsheten inom EG har minskat,
fran 10,8 procent 1985 till 8,7 procent
1991 (OECD Economic Outlook, decem-
ber 1992). Arbetslsheten r nd ett stort
problem i mnga EG-lnder, framfr allt i
Irland, Spanien, Italien och Danmark. Des-
sa lnder hjer EGs genomsnittliga arbets-
lshet. Variationema mellan olika EG-ln-
der r stora, 1,3 procent som lgst och
16,0 procent som hgst under 1991. Den
svenska arbetslsheten var samtidigt 2,7
procent. Sedan 1991 har arbetslsheten
kat i hela vstvrlden till fljd av den in-
temationella lgkonjunkturen. Arbetsls-
heten har emellertid kat snabbare i Sverige
n genomsnittet fr EG-I~indema.
EG rknar med att fullbordandet av
den inre marknaden den 1 januari 1993
temporrt kan drabba sysselsttningen till
fljd av den kade konkurrensen. Men
enligt samma berkningar rknar EG med
att en miljon nya arbetstillfllen drefter
kommer att skapas varje r som ett resul-
tat av samarbetet.


Arbetsmarknadspolitiken
i EG och Sveri~e
EG bedriver ingen gemensam arbetsmark
nadspolitik, frutom vad gller vissa regle
som rr EG-medborgares fnhet att ta an-
stllning i alla EG-lnder. Det str drfr
varje medlemsland i EG fritt att utfomma
sin egen arbetsmarknadspolitik. Fljaktli-
gen skiljer sig ocks den frda politiken i
olika EG-lnder sinsemellan mycket t.
ven som medlem i EG kan Sverige
behlla den politiska ambitionen om full
sysselsttning. Det finns dremot en risk
fr att arbetslsheten skulle stiga ytterliga-
re om Sverige skulle vlja att st utanfr
EG och svenska fretag drmed skulle
missgynnas i konkurrensen med fretag i
EG. Den frmsta frutsttningen fr full
sysselsttning r alltid ett konkurrenskraf-
tigt nringsliv. En full sysselsttning frut-
stter ocks att svenska fretag stannar i
Sverige och att utlndska fretag etablerar
sig hr.
Sverige r ett "genomsnittsland" vad
gller omfattningen av arbetsmarknadspo-
litiska insatser i jmfrelse med andra ln-

der i Europa. Vi skiljer oss dremot fran
andra europeiska lnder genom att satsa
mer p aktiva arbetsmarknadstgrder. Var
politik utgr frn den s kallade "arbetslin-
jen", som enkelt uttryckt prioriterar arbete
framfr kontantbidrag.
Kostnadema fr aktiva arbetsmark-
nadstgrder, till exempel utbildning och
beredskapsarbeten, uppgick i Sverige till
1,7 procent av BNP 1988. I Irland, Belgien,
Danmark, Nederlndema och Tyskland
lg kostnadema fr de aktiva arbetsmark-
nadstgrdema p 1,0 - 1,5 procent av
BNP. I vriga EG-lnder var andelen lgre.

Jobba inom hela EG
Fre frsta vrldskriget kunde mnniskor
rra sig fritt mellan Europas lnder. D
fanns inte ngra krav p uppehlls- eller
arbetstillstnd fr den som ville bo och
arbeta i ett annat land. EG-samarbetet har

inneburit att den friheten terinfrts. Som
EG-medborgare kan man fritt ta arbete i
andra EG-lnder och ven fortstta att bo
i arbetslandet sedan anstllningen upphrt.
All diskriminering inom EG av arbetstagare
frn ett annat medlemsland r frbjuden.
Inflyttade skall behandlas som vrdlandets
egna medborgare. Genom EES-avtalet om-
fattas ocks Sverige av EGs gemensamma
arbetsmarknad.
Nu r rrligheten mellan EG-lndema
liten. Bara cirka tva procent av den totala
arbetskraften i EG kommer frn annat EG-
land. Invandringen till ett lar.d bestms till
stor del av reallneskillnader och skillnader
i efterfrgan p arbetskraft. De EG-lnder
som har lgre reallner n Sverige ligger p
ett relativt stort avstand fran Sverige, varfr
vi inte kan vnta oss ngon strre arbets-
kraftsinvandring hit.
Socialpolitiken i EG-lnderna.

En jmfrelse mellan Sverige och EG-lnderna.

En av EGs grundlggande mlsttningar
fr samarbetet r att skapa frutsttningar
fr en ekonomisk utveckling som ocks
leder till frbttrade sociala och ekono-
miska villkor fr EG-medborgarna. Varje
medlemsland reglerar emellertid sjlv so-
cialpolitiska frgor. Det r drfr ekono-
miska frutsttningar och traditioner som
avgr socialpolitiken i varje land, inte EG-
medlemskapet. EGs "soala dimension"
rymmer dock ett antal omrden som fram-
fr allt rr mnniskors arbetsvillkor.



Fr~an om social vlfrd
I debatten om ett svenskt medlemskap i EG
vamas ibland fr att en svensk anslutning

till EG automatiskt skulle betyda en om-
byggnad av var sociala vlfard. Det r en
missuppfattning. Varje medlemsland besll
tar i stor utstrckning sjlv i soalpolitisk
frgor. Under senare ar har dock i frsta
hand fackfrbunden och Europaparlamer
tet drivit frgan om ett utvidgat gemen-
samt socialpolitiskt arbete i EG framt oc
nyligen enades medlemslndema, frutor
Storbritannien, om att anta ett antal ge-
mensamma regler p arbetslivets omrde.
ven om EG inte bedrivit ngon
gemensam socialpolitik i egentlig mening
s har EG framfr allt vad det gller med-
borgamas arbetsvillkor utarbetat ett antal
direktiv. Dessa brukar samlas under rub-
riken "Den soala dimensionen". De be-
skrivs i ett tidigare avsnitt.
Ollka traditioner i olika lnder
SkiUnader i soalpolitik mellan EG-lnder,
som tiU exempel Portugal och Tyskland r
stor, beroende p kulturella och soaala
traditioner, inhemsk politik och p vilka
ekonomiska frutsttningar som lndema
har. SkiUnader har mer att gra med dessa
faktorer n om ett visst land r medlem i
EG eller inte.
Basen i de soala trygghetssystemen
utgrs i samtliga EG-lnder av en obligato-
risk soalfrskring, vars storlek emellertid
varierar mycket mellan olika lnder. Den
sociala tryggheten kompletteras av olika
tiUggsfrskringar, som kan vara obliga-
toriska, statligt reglerade, kollektivavta-
lade eller friviDiga fretagsvisa lsningar.
I manga lnder har friviUiga, fretagsvisa
eller privata lsningar en stor betydelse.
I jmfrelse med Sverige r den soala
tryggheten i EG-lndema i strre utstrck-
ning knuten tiU en anstUning, i stUet fr
tiU bosttningen som i Sverige. l EG-ln-
dema r det sledes i frsta hand anstU-
ning som ger rtt tiU frmaner.

Likabehandlingsprincip
fr rrlig arbetskraft
Fr mnniskor som utnyttjar de mjlighe-
ter som EGs fria rrlighet fr personer
innebr, det viU sga rtten att arbeta och
bo i annat EG-land, r det viktigt att inte
g miste om de soala frmnema i hem-
landet. Drfr har EG utarbetat en likabe-
handlingsprinp som innebr att ingen
skaU diskrirnineras fr att han eUer hon
flyttar tiU ett annat medUemsland.
EGs miljpolitik.

EGs miljpolitik ur svenskt perspektiv.

Miljfroreningar knner inga nations-
grnser. Fr att frbttra miljn r drfr
intemationellt samarbete och samordning
av miljregler mellan olika lnder ndvr
dig. Miljn r ett omrde dr EG-samar-
betet kan ge mycket positiva konsekven-
seL EGs gemensamma arbete fr en btt
milj intensifierades under andra halvan
av 1980-talet.


Internationellt samarbete
frmjar mlljn
Intemationellt sarnarbete p miljomrde~
r ndvndigt av manga skl. Miljfrore
ningar i luft och vatten knner inga nations
grnser, varfr ett enskilt land har begrn-
sade mjligheter att ensamt frbttra sin
milj. Olika miljkrav i skilda lnder inne
br ocks att konkurrensvillkoren mellan
freta~ i olika lnder snedvrids.
EGs miljarbete intensifieras
EGs miljpolitiska ambition r att stta m
nimiregler, att "ge golvet", fr medlems-
lndemas miljpolitik. EG har inte ngon
heltckande miljreglering, dremot skall
varje enskilt medlemsland ha en sdan.
EGs samarbete p miljomrdet innebr
att "miljdumping" undviks, det vill sga
att ngot land har en mindre ambitis mi
jpolitik och drigenom lockar till sig mil
jbelastande verksamheter.
Huvuddelen av EGs gemensamma m
jpolitik bedrivs genom utfrdande av olil
miljdirektiv. Ett direktiv fastslr att ett
visst ml eller resultat skall uppns, men
det r upp till respektive medlemsland att
sjlv vlja hur mlet skall frverkligas.
EG har bedrivit miljpolitik sedan bl
jan av 1970-talet. Det miljpolitiska arbe-
tet intensifierades emellertid under andra

hql~qn q~ 1 qQn tqlP~ Mili~Snr~litil~Pn fi~

sin legala grund i och med
Enhetsakten, ett tillgg till
Romfrdraget som r "EGs
grundlag". Enhetsakten
trdde i kraft 1987.
Ett viktigt resultat av
Maastrichtfrhandlingama
i december 1991, om av-
talet trder i kraft, r att det
i fortsttningen rcker med
kval~ficerad majoritet i Mi-
nisterrdet fr att anta nya
miljdirektiv. Idag krvs en-
hq'llivhPt vilkPt innPhqr ,qtt

det kan vara svrt att komma verens,
eftersom medlemslndema prioriterar mil-
jfrgor olika hgt.
Lnder som Spanien, Portugal, Grek-
land och Irland, med lgre ekonomisk lev-
nadsstandard n vriga EG-lnder, ligger
generellt efter vriga i miljhnseende. Fr
att dessa lnder skall komma i kapp vriga,
har EG bildat en fond fr regional utjm-
ning, som skall bidra till utbyggnad av in-
frastruktur och miljfrbttringar. Drygt
18 miljarder kronor skall anvndas till mil-
jfrbttrande tgrder i dessa lnder under
fem r. Med den snabbare ekonomiska till-
vxt, som EG-samarbetet inneburit, fr ock-
s dessa lnder allt mer resurser att satsa p
miljfrbttrande tgrder.
En allt strre del av EGs totala forsk-
ningsbudget anvnds fr forskning p mil-
jomrdet. Inte mindre n tio procent av
EGs samlade forskningsbudget gr idag
till forskning p miljomrdet. EG har ock-
s pbrjat arbetet med en gemensam
miljmyndighet, European Environment
Agency, EEA.

Nytt handlinesproeram
fr bllttre milj
I december 1992 antog EG ett ambitist
femarigt handlingsprogram fr bttre milj.
Programmet skall vidareutveckla EGs mil-
jpolitik p ett europeiskt plan fr samar-
bete mellan EG och utvecklingslnder. En
klar inriktning i handlingsprogrammet r
att n lsningar p de globala miljproble-
men, ssom uttunningen av ozonskiktet
och vxthuseffekten.
Industrin stlls i och med handlingspro-
grammet infr nya utmaningar i form av
krav p miljvnligare teknologier och pro-
dukter. Handlingsprogrammet lgger stor
vikt p att produktion och produkter un-
derkastas en detaljerad genomgang av olika

miljaspekter redan p planeringsstadiet.
EG-kommissionen har ocks lagt fram
eller aviserat ett antal genomgripande fr-
slag fr att harmonisera miljavgifter mellan
medlemsstatema, infra miljmrkning
och miljrevision och att frbttra resurs-
hushllningen genom omfattande avfalls-
hantering. Kommissionens mlsttning r
att gra EGs miljpolitik till ett fredme
fr resten av vrlden.

Jmfrelse
En jmfrelse mellan Sveriges och EGs
miljpolitik blir haltande eftersom EG inte
har ngot heltckande miljregelsystem,
utan bara "ger golvet" fr medlemslnder-
nas miljpolitiska ambitioner. Det r upp
till varje land att sjlv besluta i de milj-
frgor som inte bttre avgrs p EG-niv.
De lnder som nskar en mer lngtgende
lagstiftning n vad EGs minimikrav anger,
r fria att gra s, svida reglema inte ut-
gr dolda handelshinder. Det gr drfr
inte att gra en jmfrelse mellan EG som
en enhet och Sverige.
EGs ambition p miljomrdet ligger
dock p minst lika hg niv som Sveriges.
I stort verensstmmer reglema, men
ibland skiljer sig de miljpolitiska prioriter-
ingama. EG ser oftare till helhetsbedm-
ningar, t ex miljgranskning av produkter.
I Sverige koncentrerar vi oss mer till en-
skilda miljproblem.
Inom vissa omrden r EGs miljlag-
stiftning hrdare n den svenska och p
andra omrden r frhllandet det om-
vnda. EG har t ex hrdare regler d det
gller anvndningen av freoner, system fr
att frebygga miljkatastrofer, avfallshan-
tering och bullerskydd. EG har ocksa ntt
lngre i kraven p miljkonsekvensbedm-
ningar fr nya kemikalier. Sverige ligger
fre EG vad gller regler fr bilavgaser,

kemikalieanvndning, bekmpningsmedel i
jordbruket och batterihantering.
Tendensen i EG r att miljlagstiftning-
en successivt skrps. Framfr allt r det
Tyskland, Danmark och Holland som dri-
ver miljfrgoma i EG. Den dominerande
miljfrgan i EG r fr tillfllet avfallsfr-
gan. Exempelvis Tyskland har nyligen in-
frt langtgaende regler fr tertagning och
tervinning av frpackningar.
EES-avtalet skapar mjligheter
fr miljsamarbete
EES-avtalet skapar mjligheter fr ett in-
tensifierat miljsamarbete mellan Sverige
och EG. Det innebr ocks en plattfomm fr
Sverige i den framtida gemensamma milj-
politiken i Vsteuropa. Svenska regler skall
i och med avtalet anpassas till EGs lagstift-
ning vilket i flera fall innebr en skrpning
av lagstiftningen.
Vad innebr
EES-avtalet fr Sverige?
Det europeiska ekonomiska samarbetsomrdet.

Om allt gr enligt planema kommer EES-
avtalet att trda i kraft under hsten 1993.
Detta innebr att de tolv EG-lndema och
sex EFTA-lnder integreras i en gemensam
marknad med cirka 372 miljoner invnare.
EES-avtalet r Sveriges intrdesbiljett till
EGs inre marknad. Genom frhandlingarna
infr EES-avtalet har vra frberedelser in-
fr intrdet i EG kommit lngt.


EES ger tilltrde
till EGs inre marknad
Det frmsta mlet med EES r att frmja
handeln och vrig ekonomisk samverkan
mellan medlemslnderna. Genom EES-
avtalet far Sverige tillgang till svl EGs
inre marknad som de vriga EFTA-lnder-
nas hemmamarknader. Vi far ocksa del av
den inre markn-adens fyra friheter: fri rrlig-
het fr varor, tjnster, personer och kapi-
tal. EES grundar sig p EGs regelverk och
omfattar jmte de f,vra frihetema bland an-
nat en samordnad konkurrenspolitik och
samarbete p en rad angrnsande omrden
ssom sociala frgor, miljvard, konsument-
skydd, jmstlldhet, forskning och utveck-
ling samt utbildning.

Europeiskt samarbete ger nya
mjligheter fr enskilda och fretag

Fr den enskilde innebr EES-avtalet att
han eller hon kan flytta fritt inom hela

EES-omrdet fr att arbeta, starta egen
verksamhet, studera, bo och leva. Vra i
Sverige intjnade soalfrskringsfrm-
ner, till exempel i fomm av pensionspong,
flyttar vi med oss till det EES-land vi vl-
jer att arbeta i. Drefter gller det nya
hemlandets socialfrskring s lnge vi
arbetar dr.
Examina frn ett EES-land skall accep-
teras i de vriga EES-lndema. En svensk
advokat, lrare, revisor eller veterinr har
drmed samma mjligheter att arbeta i
London eller Rom som i Stockholm. Fr
svenska studenter ppnas nya mjligheter
fr utlandsstudier. Genom bland annat
Erasmus-programmet far svenska studenter
tilltrde till EGs 3 600 universitet och hg-
skolor. Hstterminen 1992 reste de frsta
1500 svenskarna ut fr att studera vid euro-
peiska universitet, inom ramen fr Eras-
mus. Mlet r att var tionde student skall
lsa ngon del av sin utbildning utomlands.
Genom den fria rrligheten fr varor
fr svenskt nringsliv frbttrade mjlig-
heter att konkurrera p vrldens i kpkraft
rknat strsta marknad. EES-omrdet
svarar fr tre f rdedelar av svensk utrikes-
handel. Enhetliga tekniska regler inrttas
och tekniska handelshinder frsvinner.
EES-avtalet inbegriper inte EGs tullunion.
Grns- och tullkontrollerna fr svensk ex-
port till EG frsvinner drfr inte, dremot
frenklas reglerna.
Den fria rrligheten fr tjnster omfat-
tar bland annat telekommunikation, trans-
porter, grnsverskridande TV- och radio-
sndningar samt finansiella tjnster. Reg-
lema fr bank- och frskringsbranschen
hnger nra samman med den fjrde frihet-
en, fri rrlighet fr kapital. En svensk kom-
mer att f kade mjligheter att fritt lna
och placera pengar, teckna frskringar
och kpa vrdepapper inom EES-omrdet.
Gemensamma konkurrensregler r en
mycket viktig del av EES-avtalet. De sam-
manfaller i huvudsak med EGs konkur-
rensregler. Fr svenska fretags vidkom-
mande innebr det skrpta regler. Bland
annat skrps reglema fr att frhindra
missbruk av dominerande stllning och
kartellbildningar. kade krav vid offentlig
upphandling infrs, vilket bland annat in-
nebr att stat och kommun inte fr reser-
vera offentliga projekt fr svenska fretag

samt att obligatoriskt anbudsfrfarande in-
frs. I Sverige kommer konkurrensen frn
utlndska fretag vid anbud p offentliga
projekt som till exempel kommunala sim-
och sporthallar att ka. Samtidigt fr sven-
ska fretag mjlighet att delta i en ny mark-
nad fr offentlig upphandling, som uppgr
till cirka 12 miljarder kronor per dag.


EES som en etapp p
vKen tlll EG

Parallellt med EES-frhandlingama har
Sverige frberett sig infr ett framtida EG-
medlemskap. Den 1 juli 1991 lmnade
Sverige in sin medlemsanskan. En klar
majoritet av de dvarande riksdagspartier-
na stllde sig bakom anskan och konsta-
terade ocks att den inte frhindrade arbe-
tet med att f till stnd ett EES-avtal. Sna-
rare ansgs det att EES-avtalet var en

lmplig grund fr det frestende steget
mot medlemskap.
Flera av de vriga EFTA-lnderna har
uttalat en liknande syn p EES-avtalet. Fem
av EFTAs sju medlemslnder, nmligen
Osterrike, Sverige, Finland, Schweiz och
Norge har redan anskt om medlemskap.
Av de nordiska lnderna r det bara Island
som inte tagit officiell stDning fr EG.
Schweiz stDning har emellertid kompli-
cerats sedan en folkomrstning i december
1992 med knapp majoritet sade nej tiD
EES-avtalet.
EES-avtalet r ett folkrttsligt avtal som
framfr aDt omfattar handeln inom EFTA-
och EG-lndema. Avtalet kan sgas upp
med ett rs varsel. EG r en union med
verstatliga organ. Medlemskapet lper p
obegrnsad tid och de vergripande mlen
r att skapa och upprtthDa demokrati,

fred och frihet, samt att n ekonomiska
framsteg i Europa. EG r en frnderlig
process som stndigt utvecklas inom nya
omrden. EES-avtalet saknar denna dyna-
miska struktur. TiD exempel ligger EGs
frdjupade integrationsarbete mot en eko-
nomisk och monetr union och ett nr-
mare utrikes- och skerhetspolitiskt sam-
arbete helt utanfr EES-avtalet.
EES-avtalet ger inte, tiD skiDnad frn
medlemskap, Sverige eller vriga EFTA-
lnder tiDtrde till EGs beslutande organ.
EES-avtalet kan ses som ett partiellt EG-
medlemskap utan beslutandertt. Det r
EGs regler som EES-avtalet grundar sig
p. Vid en utveckling av EES-avtalet kom-
mer det frmst att vara EG-kommissionen
som har rtt att ta initiativ tiD nya beslut,
ven om det formeDa beslutet tas av det
gemensamma EES-rdet.
Maastricht-avtalet.

Vgen till en europeisk union.

Redan i Romfrdraget anges de Europeis
ka Gemenskapemas strvan mot "en aUt
fastare sammanslutning meUan de europe
iska folken". Avsikten med Maastricht-
avtalet r att samarbetet inom Gemen-
skapen skaD utvidgas, samtidigt som tv
helt nya omrden - utrikes- och inrikes-
politik - skrivs in i avtalet och drmed bli
freml fr medlemslndemas gemensam
ma intresse och engagemang.


Frn europeiskt samarbete till
europeisk union
ADt sedan de Europeiska Gemenskapema
skapades har tanken p ett aDt nrmare
samarbete meDan de europeiska folken
utgjort en grundsten fr Gemenskapen.
I Romfrdraget fran 1957 uttrycks en be-
slutsamhet om att lgga grunden tiD "en
allt fastare sammanslutning meDan de
europeiska folken" med respekt fr lnder
nas historia, kultur och tradition. Maas-
tricht-avtalet r det senaste uttrycket fr
denna vilja.
Processen mot ett utvidgat och frdju-
pat samarbete inom EG har p senare r
drivits p av frigrelsen i Central- och 0st
europa och av Tysklands enande. 1990
tiDsatte Europeiska Rdet (EG-lndemas
stats- och regeringschefer) tv regerings-
konferenser, en om den ekonomiska och
monetra unionen (EMU) och en om den
politiska unionen. Resultatet av dessa tv
konferenser ryms i Maastricht-avtalet.

Avtalet behandlades av Europeiska Radet i
den hollndska staden Maastricht i decem-
ber 1991 och undertecknades av EG-ln-
dema i februari 1992.

Samarbete p tre omrden
Maastricht-avtalet beskriver en union som
omfattar tre olika samarbetsomrden,
varav tv inte funnits med i tidigare EG-
traktat:
1. Det befintliga samarbetet inom EG,
inklusive EMU.
2. Utrikes- och skerhetspolitik.
3. Inre och rttsliga angelgenheter, t ex
polissamarbete.

1. Samarbetet inom EG och EMU
Med Maastricht-avtalet frstrks och ut-
vidgas EG-lndemas befintliga samarbete.
Denna del av samarbetet r det mest om-
fattande och frpliktigande fr medlems-
lndema. Det viktigaste tillgget r arbetet
mot en Ekonomisk Monetr Union (EMU)
vergngen frn det nuvarande valutasam
arbetet till EMU sker i tre faser.
Frsta fasen r i full gang och innebr
fri rrlighet fr kapital inom EG och frm-
jandet av anvndningen av EG-valutan
ECU. Den andra fasen inleds 1994. D in-
rttas det Europeiska Monetra Institutet
(EMI) som skall frbereda inrttandet av
en europeisk centralbank. EMI ansvarar
ocks fr koordinationen av medlemsln-
demas ekonomiska politik. Senast 1999
skall den tredje fasen inledas. Den innebr

en monetr union dr vxelkursema mellan
de deltagande lndemas valutor lses och
datum fr infrande av en gemensam va-
luta, ECU, faststlls. Den europeiska cen-
tralbanken inrttas och svarar fr EMU:s
penningpolitik.
En frutsttning fr att kunna genom-
fra fas tre r att det finns en ekonomisk
konvergens, samstmmighet, mellan lnder-
nas ekonomier. D v s att de uppfyller vissa
grundlggande krav; att budgetunderskott
och statsskuld inte verstiger en viss niv
och att priser, rntor och valutakurser r
stabila gentemot vriga EG-lnder.
En monetr union leder till att privat-
personer savl som fretag slipper vx-
lingskostnader och risk fr kursfrluster.
Ett enskilt land kan inte lngre devalvera
fr att f ned den inhemska kostnadsnivan.
Storbritannien och Danmark har inte
frbundit sig att delta i den slutliga mone-
tra unionen.

2. Skerhetspolitiskt samarbete
Avtalet slar fast att utrikes- och skerhets-
politiken skall omfatta alla frgor som rr
unionens skerhet, inklusive en gemensam
frsvarspolitik som p sikt kan utvecklas
till ett gemensamt frsvar. Avtalet ger
garantier fr att inget medlemsland kan
tvingas in i samarbetet.
Det utrikes- och skerhetspolitiska sam-
arbetet innebr att Gemenskapen med
strkt fmmga kan bidra till skerhet, stabi-
litet och samarbete i det nya Europa. Sam-
arbetet r ett led i ambitionen att uppna
EGs ursprungliga mlsttning: en fredlig
och demokratisk utveckling i Europa.

3. Inre och rttsliga angelgenheter
Ett nrmare och fastare samarbete p detta
omrde r en logisk fljd av fullbordandet
av den inre marknaden med fri rrlighet

fr varor, tjnster, personer och kapital.
Samarbetet indelas i tre omrden och
omfattar: Insatser mot den intemationella
kriminaliteten, srskilt narkotikabrottslighet
och terrorism genom ett polisirt samarbe-
te; juridiskt samarbete om lagstiftning samt
arbete kring invandrings- och asylfrgor.

Institutionerna
och demokratin i EU
Genom Maastricht-avtalet utvidgas tillmp-
ningen av majoritetsbeslut i Ministerrdet
(EG:s hgsta beslutande organ). P tex
miljomrdet skapas frutsttningar fr en
aktivare miljpolitik genom att flertalet
beslut nu kan fattas med kvalificerad majo-
ritet.
Europaparlamentets roll strks bl a ge-
nom att parlamentet skall hllas informerat
om utvecklingen inom utrikes- och inrikes-
politiken, det far yttrandertt i exempel-
vis skattefrgor och far rtt att begra att
Kommissionen lgger fram lmpliga fr-
slag i frgor som faller under avtalet. Parla-
mentet far ven en yttersta vetortt i ut-
fommningen av samarbetet inom EG och
EMU.
EG-lndema strvar ocks efter att EGs
beslutsprocess skall bli mer ppen fr all-
mnheten. I Maastricht antogs en deklara-
tion som uppmanar EG-kommissionen att
senast 1993 komma med en rapport om
mjlighetema att utvidga allmnhetens
insyn.
Nrhetsprincipen (subsidiariteten) har
skrivits in i avtalet. Den innebr att beslut
skall fattas s nra berrda mnniskor,
fretag, kommuner eller stat som mjligt.
EG skall endast behandla uppgifter som
Gemenskapen kan klara bttre n med-
lemslndema sjlva Nrhetsprincipen syftar
till att begrnsa mjlighetema till central-
stymin~. Vid en eventuell konflikt mellan

EG och medlemslndema har EG-dom-
stolen sista ordet.

Genomfrandet
av Maastricht-avtalet
Innan Maastricht-avtalet kan trda i kraft
mste det ratificeras av samtliga medlems-
lnder. I juni 1993 har elva av de tolv ln-
demas parlament godknt avtalet, i ngra
fall efter det att folkomrstningar frst
hllits.
I den danska folkomrstningen om av-
talet i juni 1992 blev resultatet ett knappt
nej till ett danskt deltagande. Vid EGs topp-
mte i Edinburgh i december 1992 fr-
handlade danskama fram ett eget tillggs-
protokoll till unionsfrdraget. Tillggspro-
tokollet innebr att Danmark beviljas f,vra
undantag frn avtalet. Danmark deltar inte
i EMUs tredje fas, som bl a innebr gemen-
sam valuta och gemensam centralbank.
Danmark deltar heller inte i EGs gemen-
samma frsvarspolitik eller ett utvidgat ge-
mensamt polisirt och rttsligt samarbete.
Det f rde undantaget innebr att Danmark

inte accepterar delar av unionsmedborgar-
skapet.
Med de undantag som Danmark bevil-
jades i Edinburgh gick danskama till en ny
folkomrstning den 18 maj 1993. En klar
majoritet av folket sade d ja till ett danskt
deltagande i EU. Drmed r det endast
Storbritannien som nnu inte ratificerat av-
talet, vilket det brittiska parlamentet fr-
vntas gra senast hsten 1993. D kan
EGs utveckling mot EU ta ny fart efter en
tid av stillastende, till fljd av det frsta
danska nejet.
Frhandlingama om ett svenskt med-
lemskap inleddes i februari 1993. Samti-
digt frhandlar ven Finland, Norge och
sterrike om medlemskap. EG-lndema
har klargjort att ngra undantag frn Maas-
tricht-verenskommelsen av danskt slag
inte kan bli aktuellt fr eventuellt nya med-
lemmar. Om Sverige r medlem i EG 1996
deltar vi i den regeringskonferens som skall
dra upp de nya riktlinjema fr EGs fram-
tida utveckling.
