
                                ###     ###
                                 ###   ###
                      ###   ####  ### ###  ###   ####
                      ###    ###   #####   ###    ###
                      ###    ###    ###    ###    ###
                      ###    ###   #####   ###    ###
                      ##########  ### ###  ##########
                                 ###   ###
                                ###     ###

                         Underground eXperts United

                                Presenterar...

                          Intressant Svenskt Stoff

           [#010-               Kemi F r Alla                     ]
    _____________________________________________________________________

                      
                          ************************
                       
                               KEMI F R ALLA !

                          ************************

      Den h r filen inneh ller lite blandade kemiska recept fr mst
      r rande spr ng mnen. Alla m nskliga aktiviteter inbegriper ett
      visst riskmoment, vilket  ven g ller tillverkning av spr ng mnen
      och andra pyrotekniska artiklar. Orena kemikalier, smutsig
      utrustning, oskickligt handhavande, otillr cklig rening av det
      f rdiga spr ng mnet och del lagringsf rh llanden  r olika
      potentiella orsaker till olyckor och tillbud. Var  rlig mot dig
      sj lv n r du svarar p  f ljande fr gor....

               1.  r min intelligenskvot minst genomsnittlig ?
               2. Kan jag f lja steg-f r-steg beskrivningar ?
               3.  r jag metodisk och har sinne f r detaljer ?
               4. Kan jag bevara lugnet vid en eventuell kris ?

      Har du svarat nej p  n gon av ovanst ende fr gor b r du inte
      f rs ka oms tta n gon av de h r beskrivna processerna i handling.

      Dessa recept och beskrivningar  r endast avsedd som information
      varf r f rfattaren avs ger sig allt ansvar avseende
      konsekvenserna av deras h gst eventuella oms ttning i praktiken.

      Det skall ocks  s gas att tillverkning och innehav av den utrustning
      som beskrivs inte  r f renlig med svensk lagstiftning.

***************************************************************************
***************************************************************************

                    Cyklotrimetylentrinitramin


Hexogen  r den milit ra beteckningen p  detta spr ng mne. I
engelska texter refereras det till som RDX. Hexogen anv nds i den
amerikanska motsvarigheten till spr ngdeg - C4. Det  r ett av de
kraftigaste k nda spr ng mnena med en detonationshastighet p 
sis d r 8100 m/s.
Rent hexogen  r ganska k nsligt mot yttre p verkan s  det  r
s krast att man g r om det till spr ngdeg genom att blanda det
med lite vaselin, vax eller motorolja. Man m ste anv nda en
spr ngpatron f r att initiera spr ng mnet.

En av ingredienserna  r hexametylentetramin. Det kan man g ra
sj lv av ammoniak och formalinl sning. Ammoniaken skall vara 5
%-ig och formalinet 37 %-igt. H ll 400 ml ammoniak i en
v rmeresistent sk l. Tills tt 54 g formalin. L t vattnet avdunsta
tills det enda som  r kvar  r vita hexametylentetraminkristaller.
Stoppa in sk len i ugnen p  l gsta m jliga v rme i ca 10 min f r
att driva ut kvarvarande vatten.

N v l, lets get going to the hot stuff ! F rst m ste vi fixa i
ordning lite apparatur som skall kyla reaktionsblandningen under
sj lva processens g ng. Krossa is, minst tv  liter, och blanda
detta med lite vanligt salt, ca 2 dl. Temperaturen i blandningen
sjunker d  till - 21 grader. Placera detta i en bunke. I denna
trycks en enlitersb gare/burk ned s  att den omges av is
 tminstone till tre fj rdedels h jd. 
Stoppa i en laboratorietermometer i burken och tills tt 550 g
koncentrerad salpetersyra (k p p  f rghandeln eller apoteket).
Tills tt sedan 50 g hexametylentetramin i s  sm  portioner att
temperaturen stannar under 30 graders strecket. R r om hela tiden
under denna del av prodessen f r att j mna ut
temperaturskillnader och blanda  mnena med varandra. N r alla
kristaller tillsatts l ter man temperaturen sjunka till 0 grader
under fortsatt omr rning och l ter den ligga kvar d r i 20
minuter. H ll sedan reaktionsblandningen i 1000 ml finkrossad is
och vatten, varvid kristaller av hexogen f lls ut och sjunker
till botten.

Nu f ljer en viktig del, n mligen reningen av sj lva
kristallerna. Om minsta sp r av syra finns kvar kan spr ng mnet
detonera spontant och helt ober knerligt. Kristallernas pH-v rde
skall ligga mellan 6-7. Testa med pH-papper. Skaka dem f rst med
lite rent kallt vatten. Sedan med lite vatten och bikarbonat.
Testa pH-v rdet. Om kristallerna fortfarande  r sura s  koka dem
med lite vatten och upprepa detta tills alla rester av syran
f rsvunnit.


H r  r strukurformeln f r en molekyl av spr ng mnet.

                        H^2
                        |
                        C
                       / \
                 NO-N-C   C-N-NO^2
                     |     |
                 H^2-C     C-CH^2
                      \   /
                        C
                        |
                        N
                        |
                        NO^2


N r spr ng mnet tr ffas av en chockv g fr n en spr ngpatron
brister de atom ra bindningarna i spr ng mnet. Kv veoxiderna
tj nar som oxidator n r de  vriga  mnena f rbr nns.

********************************************************************
********************************************************************

                             TERMIT


Termit best r av en blandning mellan aluminiumpulver och svart
j rnoxid. N r blandningen ant nds reducerar aluminiumet
j rnoxiden till sm lt j rn som kan anv ndas f r att t ex svetsa
igenom tunnare st lpl t eller svetsa samman maskindelar.
Kemiskt sett ser reaktionen ut s  h r:

              8 Al + 3 Fe3O4 -----> 9 Fe + 4 Al203


Blanda 76 viktdelar j rn(III)oxid med 24 delar fint
aluminiumpulver. Ta en blomkruka i lera och s tt en pappskiva f r
h let i botten. H ll i termitblandningen till en h jd av minst
2/3. Toppa med ett centimetertjockt lager magnesiumsp n. Placera
blomkrukan p  en bit pl t. St ll den p  n gon form av st d s  att
h let hamnar ca  1-2 cm ovanf r pl ten. Detta f r att str mmen av
sm lt j rn fritt skall kunna rinna genom h let. Stick ned ett
magnesiumband i magnesiumsp net, t nd och f rflytta dig minst 15
meter fr n platsen. Reaktionen  r h ftig och det sm lta j rnet
n r en temperatur p   ver 2000 grader !
Om inte pl ten varit f r tjock skall det nu har ett fint h l.

********************************************************************
********************************************************************

                      R KBOMB M/SVENSKA ARM N


Den svenska arm n anv nder sig av en blandning av zinkoxid och
ett  mne som heter hexakloretan i sina r khandgranater och
r kfacklor. R ken som bildas  r t t och giftig att inandas i
st rre koncentrationer.
Aluminiumpulver anv nds f r att underh lla f rbr nningen.

Blanda lika delar fint aluminumpulver, hexakloretan och zinkoxd i
en beh llare. Blanda dem genom att skaka beh llaren kraftigt
under fem minuter.

Blanda lika delar kaliumklorat och socker. Detta skall tj na som
t ndkomposition f r r kmassan. Placera en matsked i p  en
kvadratisk aluminiumfoliebit och vik upp h rnen till ett paket
runt en vanlig krutstubin.

Fyll en beh llare till h lften med r kmassa, placera t ndpaketet
i beh llaren och fyll sedan p  med resten av massan tills
beh llaren  r fylld.

Anv nd r kbomben utomhus, ALDRIG I ST NGDA UTRYMMEN !

********************************************************************
********************************************************************

                          GRANATKASTARE


Det som nu f ljer  r en beskrivning p  ett riktigt vapen, ingen
leksak. Den fungerar p  samma s tt som milit ra granatkastare men
har kortare r ckvidd pga av den enklare konstruktionen. En
granatkastare best r av ett metallr r som lutas mot ett benst d
s  att vinkeln alltid  r st rre  n 45 grader. En granat placeras
i mynningen, sl pps och glider ner genom eldr ret till botten d r
en t ndspets  r placerad. En drivladdning i granatens bakre del
t nds och granaten slungas iv g i en kastbana mot m let. Pga av
eldr rets stora elevation kan t ex en gl ntai skogen anv ndas som
avskjutningsplats. Trycket i eldr ret understiger vida det i en
hagelgev r som i sin tur understiger det i ett vanligt gev r. 
Inte desto mindre finns en risk att eldr ret exploderar vid
avfyrningen.

F rst beskrivs tillverkningen av sj lva granatkastaren och sedan
tillvekningen av ammunitionen.


Skaffa ett s ml st st lr r med en diameter om ca 6-8 cm, och en
l ngd p  90-110 cm. Ena  nden p  r ret skall vara g ngat f r att
kunna tillslutas med en r r nde. 

Borra ett h l i r r ndens exakta centrum. Vidga detta och g nga
det f r att det skall kunna ta emot en bult i h rdat st l med en
diameter p  9- 10 mm och en l ngd p  12 cm. Fila en spets p 
bulten, men g r inte denna f r l ngsmal eftersom det d  finns
risk att den g r av under eldgivningen. Skruva i bulten i h let
och f st den med en l smutter. Skruva r r nden p  r ret. Ordna en
blind granat med t ndhatt men utan drivladdning. Sl pp ned den i
eldr ret. Justera t ndspetsen l ngd s  att t ndhatten precis
t nds n r granaten sl pps ned i r ret och  r exakt centrerad.
Skruva av r r nden.
Sm lt ca 1 kg bly inneh llande minst 5 % tenn mha en bl slampa
eller p  annat s tt. H ll det sm lta blyet i r r nden, runt
t ndstiftet, s  att detta st ds. Detta kommer att f rl nga
livsl ngden och minska risken f r att eldr ret spr ngs. R r
bulten under tiden blyet stelnar s  att denna  r justerbar  ven
efter denna operation. 
Anbringa r r nden vid eldr ret.

B j en krafig st lpl tsbit ca 35 X 2,5 X 0,6 cm mha en hammare
runt eldr ret och platta till  ndarna s  att pl tbiten griper
runt eldr ret. Borra h l genom de tillplattade  ndarna. Svetsa
fast en stor l sbricka i  nden p  75 cm l nga st lt nger t ex
armeringsj rn. Dessa kommer att fungera som benst d. L t en
halvtumsbult l pa genom f rst den ena l sbrickan, sedan genom de
tillplattade  ndarna p  pl tbiten och sist genom det andra
benst dets l sbricka. L s det hela med en mutter ca 30 cm fr n
eldr rets fr mre  nde. 

Nu har vi tillverkat en granatkastare med eldr r, bakstycke,
t ndstift och benst d. Milit ra granatkastare har en bottenplatta
f r att f rhindra att eldr ret sjunker ned i marken efter
avfyrning. Om man vill kan man tillverka en s dan men till detta
beh vs knappast n gon beskrivning. En st rre sten kan placeras
under bakstycket om man inte anv nder sig av bottenplatta.


Granaten tillverkas av st lr r och r r ndar. R r ndarna skall ha
en diameter som motsvarar eldr rets - 5mm. Detta f r att granaten
utan problem skall kunna glida ner genom eldr ret och ha
tillr ckligt h g anslagsenergi f r att t ndhatten skall t ndas.

Granatkroppen tillverkas av ett 15 cm l ngt r r med g ngade
 ndar. Detta f rsluts med r r ndar. I den ena r r ndens centrum
borras ett h l som g ngas f r att ta emot en 13 cm l ng 3/4 tums
r rkoppling. L d eller svetsa fast denna vid r r nden.

M t ut och m rk en linje p  r rkopplingen 4 cm nedanf r r r nden
och borra minst 10 st 8 mm h l mellan denna linje och r r nden. I
r rkopplingens  ppna  nde placeras innan avfyrningen en vanlig
hagelpatron som f tt haglen borttagna. Denna kommer att tj na som
drivladdning. 
Montera r r ndarna p  granaten och fyll granaten med 700 g sand,
singel eller annan ballast. Applicera en drivladdning i d rf r
avsett h l och sl pp d refter granaten i eldr ret. Om
drivladdningen inte exploderar, v nta fem minuter och v lt sedan
granaten ur eldr ret genom att v nda upp-och-ned p  detta.
Justera t nspetsen genom att skruva den in/ut i bakstycket.
F rs k igen tills drivladningen exploderar oxh granaten l mnat
eldr ret. Avfyra minst hundra blinda projektiler p  detta s tt
innan en skarp granat avfyras. Skottvidden  ndras genom att
f r ndra elevationen. En skottvidd p  ca 700 m skall inte vara
n gra problem.

F r att tillverka en spr nggranat sticks en krutstubin in igenom
en 1/4 tumsbricka som limmats fast  veren halvtumsbricka.
Stubinens  nde sk rs upp ca 1,5 cm och fl kes upp och limmas fast
p  brickan s  att krutet exponeras. L t torka helt och limma
sedan f rsiktigt ett t ndstickshuvud i den uppfl kta
krutstubinen. Se till att limmet inte riskerar att frhindra
stubinens funktion. F st en spr ngpatron vid stubinens andra
 nde. Stubinen b r ha en brinntid p  10 sekunder. F st
anordningen i granatkroppen, med superlim eller p  annat s tt ca
en tum fr n granatkroppens  bakre del, med den exponerade
krutstubinen riktad ned t, mot h let, och spr ngpatronen upp t.
Fyll granatkroppen med spr ng mne t ex spr ngdeg och skruva sedan
p  den ej h lf rsedda r r nden. F st en drivladdning i bakre
 nden av granaten och sl pp den i eldr ret. Om man nu gjort
allting r tt kommer f ljande att h nda. T ndstiftet t nder
hagelpatronen som exploderar och bildar krutgaser som str mmar ut
genom h len i r rkopplingen, ut i eldr ret, bakom granaten och
skjuter denna upp t i eldr ret. Samtidigt t nder de heta gaserna
t ndstickan och stubinen som efter 10 sekunder d  granaten  ter
n tt marken initierar spr ngdegen som splittrar granatkroppen och
slungar dessa splitter med d dlig hastighet vida omkring. Var
alltid 200 m fr n en granat n r den exploderar,  ven om den sk
verkansradien dvs den radie inom vilken 50 % av n rvarande
m nniskor d r kanske bara  r 10m. 

Om man s  vill kan en r kgranat tillverkas p  f ljande s tt.
Borra 20-30 st 7 mm h l i granatkroppen. Fodra granatkroppen
inv ndigt med en plastp se son fylls med 46 volymdelar socker, 46
delar kaliumklorat och 8 delar tr kol. Ist llet f r en
spr ngpatron, limmas ett t ndstickshuvud i  nden p  krutstubinen.
N r stubinen brunnit ned ant nder t ndstickshuvudet
r kblandningen som producerar stora m ngder r k som sipprar ut
genom h len i granatkroppen.

IRA anv nder sig av improviserade drivladdningar till sina
granatkastare. Socker och natriumklorat i ett viktf rh llande av
40:60 l ses upp i vatten. I denna l sning doppas ett tygstycke
som sedan rullas ihop till en stav, och anv nds som drivladdning.
En .22-kalibrig patron svarar f r t ndningen.

********************************************************************
********************************************************************

                     KNALL OCH PANGFLASKA


Det h r  r en ganska festlig historia varmed man kan skr mma
r ven av de modigaste.

Hela principen bygger p  aluminiumets f rm ga att driva ut v te
ur syror. Blandas aluminiumpulver eller pl t med saltsyra drivs
v tet i saltsyran ut och en tjock r k bildas. Stoppar man tv 
s nderklippta l skedycksburkar i en 1,5-liters l skedrycksflaska
i plast och sedan h ller i ca 2,5 dl saltsyra i denna och st nger
korken bildas gas som till sist f r flaskan att spr ngas.

Eftersom det tar ca 45 sekunder innan  mnena reagerar med varandra
och 3-4 minuter tills flaskan brister med en  ronbed vande knall
har man gott om tid p  sig f r att s tta sig i s kerhet.

********************************************************************
********************************************************************

                       HEMMAGJORD SM LLARE


N gra sm  detaljer som kan liva upp en annars h ndelsel s tillst llning
 r hemmagjorda  sm llare. Ett smidigt s tt att tillverka s dana  r att
anv nda vanlig vattenslang som inneslutning f r spr ng mnet som t ex kan
best  av vanligt svartkrut dvs kaliumnitrat, kol och svavel i vikt-
proportionerna 75:15:10. Blanda  mnena med verktyg av tr  eller plast
f r att undvika st tar eller on dig friktion.  Fukta sedan blandningen
med n gra droppar vatten. Detta g r att kaliumnitratet l ser upp sig
och sugs upp av kolet och svavlet och kommer p  s  s tt i n rmare kontakt
med varandra, vilket i sin tur g r att krutet brinner snabbare. Krama
samman det fuktiga krutet till en klump och granulera det till sm bitar
genom att gnida det mot ett finmaskigt n t av textil. 

Sk r slangen i decimeterstora delar och tillslut ena  nden med en bit
rundstav som f sts med superlim. Om rundstaven  r f r smal kan man vira
den med remsor av tidningspapper f r att f  det helt t tt. Borra ett h l
i den andra korken och tryck i en stormt ndsticka. Fyll slangen med krut
och tryck i korken med t ndsticken. L t limmet torka. N r man sedan vill
anv nda sm llaren drar man bara t ndstickan mot pl net, kastar och PANG! 

________________________________________________________________________
uXu                          Av Brainiac                             uXu
________________________________________________________________________
