
                                ###     ###
                                 ###   ###
                      ###   ####  ### ###  ###   ####
                      ###    ###   #####   ###    ###
                      ###    ###    ###    ###    ###
                      ###    ###   #####   ###    ###
                      ##########  ### ###  ##########
                                 ###   ###
                                ###     ###

                         Underground eXperts United

                                Presenterar...

                          Intressant Svenskt Stoff

     [#001-   VaktB, Bestmmelser fr vaktpersonal vid frsvarsmakten ]
    _____________________________________________________________________




[Phearless note: $ = paragraph sign]
[Special thanks to my Bro and his gf for reading this out loud while typing
 this interesting army shit]

------------------------------------------------------------------------------

                                   VaktB

             Bestmmelser fr vaktpersonal vid frsvarsmakten

                                   1982

------------------------------------------------------------------------------

  1-13 $$  1 GRUNDER
  1-5  $$  Inledning
  6-8  $$  Uppgift
  9-11 $$  Bevakningens utfrande
 12    $   Allmnt upptrdande
 13    $   Rttsligt skydd

  1-15 $$  2 TILLTRDESRTT
  1-5  $$  Allmnt
  6-12 $$  Legitimationskontroll
 13-15 $$  Inre bevakning

  1-17 $$  3 TVNGSMEDEL
  1    $   Allmn regel
  2    $   Underskning av freml
  3-16 $$  Omhndertagande (Gripande)
 17    $   Kroppsvisitation

  1-12 $$  4 BEFOGENHET ATT BRUKA VLD
  1-3  $$  Allmnna bestmmelser
  4-10 $$  Bruk av skjutvapen m m i fred
 11-12 $$  Bruk av skjutvapen under krig
            och beredskapsfrhllanden

  1-3  $$  RAPPORTERING

------------------------------------------------------------------------------

VERBEFLHAVAREN             1982-04-28                  Sk 804
                                                       TFD 82019
                                                     FFS 1982:23

------------------------------------------------------------------------------

1. GRUNDER

 Inledning

 1$   VaktB innehller bestmmelser fr vaktchefs och vrig vaktpersonals
    allmnna ligganden, befogenheter och upptrdande vid bevakning av
    anlggning, inrttning, fartyg, luftfartyg eller omrde som skyddas
    enligt lagen 1940:358 med vissa bestmmelser till skydd fr frsvaret
    m m (skyddsfreml).
      Till grund fr vakttjnstens ordinarie, t ex frdelning av arbets-
    uppgifter, skall i vrigt ligga srskild vaktinstruktion som utfrdas
    av den chef, under vilken personalen lyder.
      Denna srskilda vaktinstruktion skall omfatta en fr aktuellt
    skyddsfreml uppgjord instruktion fr hur bevakningen skall
    organiseras - t ex vid ingripande mot personer i motorfordon eller som
    upptrder hotfullt. Avvaktinstruktionen skall vidare framg om
    skyddsfremlet r av vsentlig betydelse fr frsvarsmakten
    (jfr 4 kap 5 $).

 2$   VaktB gller svl i krig som fred.

 3$   VaktB bestmmelser om rtten att bruka tvngsmedel gller fr
    krigsman samt ven fr den som r frordnad som skyddsvakt. Nr
    civilfrsvarsberedskap rder gller bestmmelserna fr all civil
    vaktpersonal vid skyddsfremlet.

 4$   Personal vid postering upptrder enligt vad drom r srskilt
    freskivet.

 5$   VaktB gller inte fr personal som tjnstgr vid polisvsendet eller
    inom civilfrsvaret, ven om sdan personal enligt srskilda
    bestmmelser under krig tillhr frsvarsmakten.


 UPPGIFT

 6$   Din uppgift r att skydda skyddsfremlet mot spioneri, sabotage,
    brand och annan skadegrelse samt mot fientligt anfall.

 7$   Tillse srskilt att utfrdade frbud efterlevs.

 8$   Medverka ven till att upprtthlla allmn ordning inom
    skyddsfremlet eller i dess nrhet, dock utan att efterstta
    bevakningsuppgiften.

 BEVAKNINGSUTFRANDE

 9$   Du utfr bevakningen frn bevakningsstllet (poststlle),
    bevakningslinje (patrullvg) eller bevakningsomrde (patrulleringsomrde)
    som anvisats dig.
      D patrullering sker skall denna utfras oregelbundet.

10$   Lmna inte bevakningsstllet (poststllet), bevakningslinjen
    (patrullvgen) eller bevakningsomrdet (patrulleringsomrdet) annat n
    att avvrja trngande fara.
      Under flyglarmstillstnd skall du ta skydd frst nr flyplanen
    anfaller. Fortstt bevakningen ven under anfallet.

11$   Var vaksam, misstnksam, uthllig. Lt inte lura dig!

 ALLMNT UPPTRDANDE

12$   Du skall i alla situationer upptrda med bestmdhet, omdmme,
    takt och sjlvbehrskning.
      Du skall upptrda lika mot alla.
      Tillsgelser och anvisningar skall ges klart och tydligt samt vid
    behov upprepas.
      Inlt dig inte i ordvxlingar med personer som brister i anstndigt
    uppfrande mot dig.

 RTTSLIGT SKYDD

13$   Brottsbalkens 17 kap, 1 och 2 $$ ger dig ett rttsligt skydd.
      Detta innebr att den som utvar vld mot dig eller hotar dig kan
    dmas till srskilt strngt straff.

------------------------------------------------------------------------------

2. TILLTRDESRTT

 ALLMNT

 1$   Tilltrde fr medges d en persons identitet och behrighet har
    faststllts. Detta kan ske genom personknnedom eller genom att en
    fotofrsedd legitimationshandling uppvisas. Om handlingen enbart
    styrker identiteten kallas den identitetsbevis. Om den ocks styrker
    innehavarens behrighet att passera kallas den passerbevis.
      I fred utformas passerbevis av
    * passertillstnd,
    * tillflligt passerkort,
    * kontrollsedel,
    * eller fr viss vning m m som deltagarkort.
      Passerbevis kan ocks tecknas p en vrnpliktshandling som innehller
    order om militrtjnstgring.
      I krig utfrdas inga passerbevis utan behrigheten att passera
    regeleras genom din chefs*1 bestmmande.
      Betrffande befstning fr dock andra personer n de som tjnstgr
    inte passera in frrn du har kontrollerat att det finns
    beskstillstnd utfrdat fr beskare. Uppgift om meddelat
    beskstillstnd finns hos din chef.

 2$   Tillt enskilda personer passera om de innehar giltigt passerbevis
    eller om din chef eljest meddelar att det skall ga rtt att passera
    och det inte finns anledning till misstanke.

 3$   Tillt trupp passera om dess chef uppvisat giltigt passerbevis eller
    erhllit srskild rtt att passera och det inte finns anledning till
    misstanke.

 *1
   Med "din chef" avses hr och i det fljande den chef under vilken
   vaktpersonalen lyder, t ex chef fr regementet, rlogsbas, flygflottilj,
   krigsfrband eller sdan chef understlld befattningshavare, som med
   avseende p vakttjnsten ger handla p chefens uppdrag, t ex stabschef,
   skerhetschef, eller dagofficer liksom ven vaktchef svitt angr vrig
   personal i vaktstyrkan.

 4$   Tillt militr-, polis-, brand-, sjukvrds- eller civilfrsvars-
    personal passera utan legitimation vid olyckshndelse eller skade-
    grelse. Denna personal skall dock vara frsedd med freskrivet
    tjnstetecken. Medge i sdant fall andra personer tilltrde frst
    sedan din chef beviljat tillstnd drtill och legitimationskontroll
    skett.

 5$   Fr att du lttare skall kunna kontrollera fordon eller ingripa mot
    personer br bevakningsstllet vara frsett med bom, grind eller annan
    anordning med vars hjlp fordon (person) kan tvingas stanna. Om
    passagen inte r sprrad skall nr s bedms ndvndigt fordon kunna
    tvingas passera med snkt hastighet.

 LEGITIMATIONSKONTROLL

 6$   Hejda varje person som du inte med skerhet vet har rtt att passera.
      Uppehll inte i ondan annan person.

 7$   Anropa den som skall hejdas med "Halt!" eller ge ett tydligt och
    bestmt stopptecken. Lita ej p ngon oknd. Hll vapnet frdigt att
    anvndas (i fred skrat).
      r det krig anropar du inte den som du tror tillhr fienden.

 8$   Avfordra anropad, som inte sjlv legitimerar sig, uppgift om namn och
    rende genom frgor t ex "Vem dr?", "rende?", "Legitimation?".
      I fred gller freskrifter fr frsvarsmakten om legitimations-
    handlingar (LEG F).
      I krig fr som identitetsbevis godtas som fredslegitimationshandling
    eller - om sdan saknas - krigsplaceringsorder, innehavararens
    identitetsbricka och terminslnekort. Enligt folkrttsliga
    verenskommelser ("krigets lagar" SOU 1979:73) skall viss personal
    inneha srskilda identitetskort*2.


 *2
   Inom frsvarsmakten utfrdas sdana identitetskort fr sjukvrdspersonal
   och militrprster samt fr personer som tfljer stridskrafterna utan
   att direkt tillhra dem.

 9$   Ta emot legitimationshandlingen frn den oknde, dock utan att slppa
    efter p vaksamheten.
      I ett skrpt lge eller om frhllandena eljest pkallar det kan din
    chef anbefalla att legitimationskontrollen skall utfras p fljande
    stt:
      Du tillsger den oknde att lgga ner handlingen p srskilt anvisad
      plats och beordrar honom drefter att stlla sig p betryggande
      avstnd.
      Sedan gr du fram och granskar handlingen. Bevakningen fortstter
      under kontrollen s lngt det r mjligt.
      Frdas den oknde i bil ger du i god tid ett tydligt och bestmt
      stopptecken. Bilfraren beordras stiga ur. I misstnkta fall lter
      du samtliga stiga ur, och kontrollerar att ingen dljer sig i bilen.
      Bildrrarna hlls ppna. Legitimationskontrollen utfrs som nyss sagts.

10$   Godta som passerbevis endast de handlingar som freskrivits fr skydds-
    fremlet.
      Undersk att handlingen avser innehavaren och gller skyddsfremlet,
    att den r giltig betrffande tiden och att den inte r ndrad. Kontrollen
    utfrs med ledning av de vid poststllet eller i vaktlokalen
    tillgngliga avbildningarna av gllande passerbevis samt uppgifterna p
    behriga utfrdare.
      Uppvisar den oknde annat passerbevis eller saknar han sdant anmler
    du detta fr din chef fr vidare kontroll. Det samma gller om du
    misstnker att passerbeviset r frfalskat eller om du r osker p hur du
    skall handla.

11$   Har du en kamrat till hjlp vid kontrollen skall endast den ene av er
    ("frste frmannen"=du) tilltala och utfrga. Den andre fortstter
    bevakningen men skall vara beredd att vid behov bist. Se till att du
    inte str i vgen om din kamrat mste skjuta.

12$   Legitimation fr inte avkrvas en person som vill ha tilltrde till
    skyddsfremlet uteslutande fr att ta del av allmn handling. Han skall
    anmodas vnta vid bevakningsstllet tills din chef har bestmt om vidare
    tgrder.

 INRE BEVAKNING

13$   Vid patrullering inom skyddsfremlet skall du se till att inga
    obehriga vistas dr, och att ingen skadegrelse hotar byggnader och
    materiel.
      Ptrffade du obehrig person skall du fra honom till din chef.

14$   Kontrollera att grindar, portar, drrar, luckor och fnster r
    stngda och lsta p freskrivet stt. Samt att stngsel och andra
    skyddsanordningar inte skadats.

15$   Har du beordrats tflja en beskare skall du fra honom direkt till
    besksmottagningen s att han hindras att han hindras att obehrigen
    gra observationer.

------------------------------------------------------------------------------

3. TVNGSMEDEL

 ALLMN REGEL

 1$   Fr att kunna lsa bevakningsuppgiften har vaktpersonalen enligt lag
    befogenhet att anvnda vissa tvngsmedel. Dessa skall brukas endast d
    det r ndvndigt. Om frhllandena gr det mjligt br du begra
    anvisningar frn din chef innan tvngsmedel tillgrips men tveka inte att
    handla sjlvstndligt om lget krver detta.

 UNDERSKNING AV FREML

 2$   I den utstrckning som behvs krvs fr att bevakningsuppgiften skall
    kunna fullgras fr du, om inte din chef bestmmer annat, underska
    freml (fordon, resvskor, portfljer m m) som medfrs av personer som
    sker vinna tilltrde till skyddsfremlet eller uppehller sig dr.
      Du fr dock inte ppna ett brev eller ngon annan tillsluten
    handling. (Jfr rttegngsbalken 23 kap 8 $).
      Iaktta samma frsiktighet som vid legitimationskontroll. Utfr om
    mjligt underskningen med kamrat. 
     Du fr ocks, om inte din chef bestmmer annorlunda, i misstnkta fall
    kroppsvisitera personer som det r frga om (17 $).

 OMHNDERTAGANDE (GRIPANDE)

 3$   Du skall inom skyddsfremlet eller i dess nrhet omhnderta 

    a) den som du har skl att misstnka fr spioneri eller sabotage eller
       frsk eller frberedelser drtill,
    b) fr brott enligt a) misstnkt person som flyr frn skyddsfremlet.
    
      I dessa fall ska du ven omhnderta freml som innehas av den
    misstnkte och som med skl kan antas ha betydelse fr utredningen i saken.
      Du fr ven omhnderta en person som begtt annat brott n enligt b)
    ovan varp fngelse kan flja t.ex stld och som antrffas p bar
    grning eller flyende fot.

 4$   Du ska om det uppenbarligen ej rcker att visa vederbrande frn
    skyddsomrdet, omhnderta

    a) den som vertrder de frbud som meddelas,
    b) den som vgrar att p anfordran uppge namn, fdelsetid, frband
       eller hemvist eller som lmnar uppgift drom som med skl kan antas vara
       oriktig, 
    c) den som vgrar att p anfordran underkasta sig underskning av
       medfrt freml eller kroppsvisitation

      I dessa fall skall du ven omhnderta freml som medfrts av den
    omhndertagna. 

 5$   Om civil polisman ej r nrvarande s ska du sjlv omhnderta den som
    frolmpar eller ofredar dig under tjnsteutvning.
      r du vaktchef ger du vidare rtt att omhnderta den som genom
    ovsen eller p annat stt upptrder strande i nrheten av post- eller
    vaktstlle liksom ven den som upptrder berusad inom skyddsfremlet
    eller str ordningen dr svida det inte rcker att avlgsna honom frn
    omrdet.

 6$   Den som legitimerar sig som diplomat fr inte omhndertas. Anteckna
    personuppgifter. Polis, som tillkallats omedelbart, bestmmer om vidare
    tgrder.
      Ingrip dock om en diplomat gr sig skyldig till spioneri eller
    sabotage. Har du t.ex ertappat en diplomat att i strid mot gllande frbud
    fotograferat skyddsfremlet, ska du frnta honom kameran.
      Anml omedelbart en diplomat som upptrder misstnkt, ven om
    ingripande mot honom inte varit mjligt.

 7$   Nr en person omhndertas skall detta meddelas honom genom
    tillsgelse t ex "Ni r omhndertagen, stanna kvar tills min chef
    anlnder!" eller "Ni r omhndertagen, flj med till vakten!".
      I vrigt skall omhndertagandet om mjligt ske utan att vcka ondig
    uppmrksamhet.

 8$   Fr bort den omhndertagne genom att uppmana honom att g viss vg
    eller riktning. Undvik att vidrra honom. G sjlv vid sidan och ngot
    bakom honom.
      vervaka den omhndertagne s att han inte kan kasta ifrn sig
    freml eller bevismaterial. Lt honom inte g med hnderna i fickorna.
      Beordra honom att hlla hnderna ver huvudet eller p nacken om du
    bedmer att det r ndvndigt.

 9$   Ibland kan det finnas skl att genast kontrollera huruvida en
    omhndertagen br p sig vapen. Utfr inte annat n i ndfall sdan
    kontroll (vapenskning) ensam och lt den aldrig ske framifrn. Lt den
    omhndertagne stlla sig framtlutad med hnderna mot en vgg eller ett
    trd. Knn utanp hans klder. Avvpna honom.

10$   Fr bort den omhndertagne med vld, om han gr motstnd
    (jfr 4 kap 1 $).

11$   Skall flera omhndertagna fras bort, br dessa g bredvid varandra.
    Har du en kamrat till hjlp, br ni g p var sin sida om de
    omhndertagna och ngot bakom dessa.

12$   Hll den omhndertagne under betryggande uppsikt. Om s r ndvndigt
    skall han insttas i frvarsarrest.
      Visitera honom dessfrinnan och frnta honom alla freml som han
    skulle kunna skada sig sjlv eller andra med liksom ven de som medfrts
    mot gllande bestmmelser.
      Tillkalla vittnen och fr protokoll ver frttningen. Anteckna i
    protokollet varje tillbehrighet som frntas den omhndertagne.

13$   Fngsel (handkedjor, handbojor, rep e d) skall brukas, om den
    omhndertagna ej utan dessa skert kan hllas kvar. Anvnd inte fngsel med
    kraftigare medel och under lngre tid n skerheten fordrar.
      
14$   Har du omhndertagit enligt 3 eller 4 $$ skall anmlan omdelbart
    gras till polisen. Anmlan br som regel gras av vaktchefen, men om du
    inte utan svrighet kan komma i frbindelse med honom, br du sjlv gra
    anmlan.
      Nr omhndertagandet skett enligt 4 $, fr den omhndertagne inte
    utan beslut av polis- eller klagarmyndighet fllas kvar lngre n sex
    timmar. Han skall friges tidigare, om det skl som franlett
    omhndertagandet inte lngre freligger.

15$   Den som om omhndertagits enligt 5 $ fr hllas i frvar endast s
    lnge faran freligger fr att han kommer att fortstta att stra
    ordningen. Fre frigivningen skall den omhndertagne uppge namn,
    fdelsetid och frband (hemvist). Vgrar han att lmna dessa uppgifter
    eller finns det skl att tro, att uppgifterna r oriktiga, skall han
    hllas kvar tills uppgifterna kontrollerats.

16$   terlmna mot kvitto frigiven persons tillhrigheter utom sdana som
    skall omhndertas.

 KROPPSVISITATION

17$   Som tidigare nmnts (2 $) fr du, om inte din chef bestmmer
    annorlunda, i misstnkta fall kroppsvisitera personen som sker vinna
    tilltrde till skyddsfremlet eller uppehller sig dr.
      Kroppsvisitation som r av mera vsentlig omfattning skall dr
    frhllandena medger det verkstllas inomhus och i avskilt rum samt i
    vittnes nrvaro.
      Undersk den omhndertagnes klder eller vad han eljest br p sig.
      Omhnderta fotografier, avbildningen, beskrivningar eller
    mtningsuppgifter som han inte har rtt att inneha. Omhnderta ven
    materiel och apparater fr sdant ndaml eller sprngmnen som medfrts
    i strid mot utfrdade frbud.
      Fr protokoll ver underskningen.
      Kroppsvisitation av kvinna fr inte utan synnerliga skl verkstllas
    eller bevittnas av annan n kvinna, lkare eller legitimerad
    sjukskterska. ven annan som tillhr vaktpersonalen fr emellertid
    vistera en kvinna i den utstrckning det behvs fr att knna efter
    att hon inte br ngot vapen eller ngot annat farligt freml.

------------------------------------------------------------------------------

4. BEFOGENHET ATT BRUKA VLD

 ALLMNNA BESTMMELSER

1$    Din uppgift vid bevakning av skyddsfreml kan bl a innebra att du
    ska:
      kontrollera in- och utpassering,
      hindra obehriga att nrma sig skyddsfremlet eller ta fotografier,
      avvrja hotande fara samt
      avvisa eller omhnderta obehriga.
      Dessa uppgifter kan och br du i regel lsa genom att g p ett
    bestmt och hvligt stt ge tillsgelser och anvisningar. Du blir d
    i de flesta fall genast tlydd.
      Om du inte blir tlydd br du - om s r mjligt - tillkalla din
    chef, innan du tillgriper annat medel.
      Du har laglig rtt att i vissa fall tillgripa vld fr att lsa din
    uppgift. Vld mot en person kan utfras antingen genom kroppsligt vld,
    t ex genom att hlla fast vederbrande eller genom att sl honom med
    handen, vapnet eller annat tillhyggem, eller genom eldgivning med
    skjutvapen.
      Att hlla fast enperson r givetvis det lindrigaste vldet, att avge
    eld mot honom det grvsta.
 
2$    Innehllet i bestmmelserna om vldsanvndning kan sammanfattas i
    fljande sex punkter:
(1) Anvnd inte strngare medel n frhllandena krver.
(2) Frsk frst anvnda tillsgelser, upplysningar och anmaningar.
(3) Tillgrip vld frst d uppgiften inte kan lsas p annat stt.
(4) Om du mste tillgripa vld, anvnd den lindrigaste form som kan leda
    till resultat.
(5) Bruka inte vld lngre n som r ndvndigt.
(6) Om ngon skadas och skadan inte r betydlig, skall vaktpost eller annan
    krigsman se till att den skadade fr vrd.

3$    Tnk i frvg igenom vad du lrt denna instruktion och av din
    vaktchef om vad som kan hnda nr du str p poststllet och hur du d
    skall handla. Om du r osker p ngot, frga din vaktchef.
      P poststllet fr du inte vara tveksam.

 BRUK AV SKJUTVAPEN M M I FRED

4$    Om du mste anvnda skjutvapen skall du ha klart fr dig att detta r
    att betrakta som en yttersta utvg, som fr komma ifrga endast d
    tillsgelser, anvisningar eller kroppsligt vld r otillrckliga och d
    det med hnsyn r till betydelsen av det intresse som skall skyddas kan
    anses frsvarligt att bruka vapen.

5$    Det kan i fred vara frsvarligt att anvnda skjutvapen fr att skydda
    dig sjlv, annan person eller skyddsfremlet fr att

 i ndvrn avvrja
    - svrare vld mot dig sjlv eller annan person,
    - hot som innebr trngade fara fr svrare vld,
    - angrepp som kan orsaka allvarlig skada p skyddsfreml av vsentlig
      betydelse fr frsvarsmakten

 omhnderta/gripa
    - person som flyr efter att ha utvat svrare vld mot person eller
      eller utfrt angrepp som kan ha orsakat allvarlig skada p
      skyddsfremlet av vsentlig betydelse fr frsvarsmakten,
    - arrestant eller omhndertagen person som rymmer, och du vet att denne
      r misstnkt fr grovt brott (mord, mordbrand, sabotage, grov
      misshandel e d)

      Svrare vld innebr livshotande skada eller medfr risk fr svr
    kroppsskada.
      Hot om svrare vld r t ex hot med skjutvapen eller annat vapen, med
    redskap eller tillhygge, med sprngmne eller annat mne som kan
    framkalla svr kroppsskada eller hot med t ex hund.
      Vad som r skyddsfreml av vsentlig betydelse framgr av den
    srskilda vaktinstruktionen. Exempel p sdana skyddsfreml r
    befstning, ledningscentral, radaranlggning, teleanlggning,
    datoranlggning, hangar, mobiliseringsfrrd, fartyg eller flygplan.

      Nedan ges exempel p situationer d det inte kan vara frsvarligt att
    du som post i fred anvnder skjutvapen och p situationer d det kan
    vara frsvarligt.

 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
  Situation                                     tgrd/motiv
 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 1      Ngon hotar dig eller verfaller dig
 -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -
 a) En obevpnad person hotar dig.           Det r inte frsvarligt att du
                                             anvnder ditt vapen. Hotet r
                                             inte sdant att det innebr
                                             trngande fara fr svrare vld.

 b) En obevpnad person verfaller dig.      Det r inte frsvarligt att du
                                             anvnder ditt vapen s lnge du
                                             inte r utsatt fr svrare vld.

 c) En person med vapen (ej skjutvapen),     Det kan vara frsvarligt att du
    tillhygge eller hund hotar dig.          i ndvrn anvnder ditt vapen.
                                             Hotet innebr trngande fara fr
                                             svrare vld.

 d) En med vapen (ej skjutvapen) eller       Du fr i ndvrn anvnda ditt
    tillhygge bevpnad person verfaller     vapen. Personen utvar svrare
    dig.                                     vld mot dig.

 e) En person skjuter eller siktar med ett   = d)
    skjutvapen mot dig.
 -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -
 2      Ngon hotar eller verfaller annan person
 -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -
 a) En person i din nrhet hotas.            Du skall ingripa fr att avvrja
                                             hotet. Du fr inte anvnda strre
                                             vld n nden krver. I sista
                                             hand anvnda ditt vapen.

 b) En person i din nrhet blir verfallen.  Se ovan under 1. Samma regler
                                             gller, vilka innebr att du
                                             i ndvrn fr anvnda ditt
                                             vapen fr avvrja svrare vld.
 -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -
 3      Ngon hotar eller angriper skyddsfremlet
 -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -
 a) En person hotar med angrepp eller        Du fr anvnda vld fr att
    frsker angripa ett skyddsfreml       avvrja hotet eller frsket
    som r av vsentlig betydelse fr        till angrepp. Anvnd inte strre
    frsvarsmakten enligt den srskilda      vld n nden krver. Regeln r
    vaktinstruktionen.                       att inte anvnda skjutvapen.

 b) Ett skyddsfreml enligt 3a) angrips     Du fr i ndvrn anvnda ditt
    p sdant stt att allvarlig skada       skjutvapen fr att avvrja
    kan samkas.                             angreppet. Det kan hr vara
                                             frsvarligt att anvnda vapnet.

 c) En person hotar med angrepp, angriper    Du fr ven hr anvnda vld,
    eller frsker att angripa ett           dock inte strre vld n nden
    skyddsfreml som enligt den srskilda   krver, fr att avvrja hotet,
    vaktinstruktionen inte r av vsentlig   angreppet eller frsket till
    betydelse fr frsvarsmakten.            angrepp mot skyddsfremlet.
                                             Regeln r att inte anvnda
                                             skjutvapen.

 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 6$   Frn den plats dr du str som post skall du studera omgivningen, s
    att du vet, t vilket hll det kan vara farligt fr annan om du skjuter.
      Kontrollera innan du skjuter att inte annan person n den som skall
    hejdas kan skadas genom direkt trff eller rikoschett.

 7$   Varningsfrfarande. Om du bedmer att det kan vara frsvarligt att
    anvnda skjutvapen (4 och 5 $$) skall du strva efter att frst varna
    den som skall hejdas (angriparen). Nedan ges exempel p frfaranden d
    ngon skall hejdas.
      Varna tydligt - med hg rst och genom att visa med vapnet att du r
    klar att anvnda det.
      Du varnar genom att ropa "Halt!", samtidigt ge stopptecken och ta
    vapnet i frdigstllning, dock utan att oskra.
      Om du inte blir tlydd, och om du hinner, varnar du p nytt genom att
    ropa "Halt eller jag skjuter skarpt!".
      I fred skall du allts inte oskra nr du varnar utan frst nr du
    anser dig ndsakad att skjuta. Anvnds kulsprutepistol m/45 skall du
    dock ta bort skringsluckan nr du varnar och hller vapnet i
    frdigstllning men du fr oskra vapnet frst nr du anser dig ndsakad
    att skjuta.

 8$   Nr du skjuter frsta frsta skottet skall du rikta vapnet mot marken
    vid sidan om och i nrheten av angripen (den som skall hejdas). Du
    skjuter p nytt om denne inte lyder dina anvisningar. Rikta drvid
    vapnet mot benen s att den som skall hejdas fr s liten kroppsskada som
    mjligt. Har denne motorfordon eller cykel, riktar du vapnet mot hjulen. 
      Om du verrumplas behver du inte varna.
      Har du automatvapen skall du i regel skjuta patronvis eld. Anvnd
    automateld endast i srskilt allvarliga situationer, s som d du sjlv
    blir beskjuten eller en angripare str i begrepp att anvnda vapen
    eller utstter skyddsfremlet fr angrepp som innebr fara fr allvarlig
    skada.

 9$   Avbryt eldgivningen nr du bedmer att den ej lngre fr ngon verkan
    eller att ovidkommande person kan komma till skada.

10$   Hund skall anvndas enligt de grunder som gller fr bruk utav
    skjutvapen. Begagna s som varning "Halt eller jag slpper hunden!".

 BRUK AV SKJUTVAPEN UNDER KRIG OCH BEREDSKAPSFRHLLANDEN

11$   Mot fienden anvnder du vapen fr att frsvara skyddsfremlet och
    dig sjlv.
      I vrigt handlar du p samma stt som i fred.
      Under krigs- och beredskapsfrhllanden blir bedmningen dock en annan
    n i fred. Du har d strre skl att misstnka obehriga fr spioneri,
    sabotage o d. Eftersom det d ocks r viktigare att frsvarsanlggningar
    skyddas, fr och skall du g strngare fram n under fredstid. Du kan
    ocks rkna med att betydligt strngare regler gller fr in- och
    utpassering m m.
      Under krig och beredskapsfrhllanden r du i regel berttigad att
    anvnda ditt vapen om du inte blir tlydd.

$12   Handgranat skall anvndas enligt de grunder som gller fr bruket av
    skjutvapen. Du fr dock anvnda handgranat endast om du blir beskjuten
    eller om du eller skyddsfremlet angrips p sdant stt att det r
    fullt uppenbart, att angriparens tgrder eller avsikter innebr
    frestende fr livet eller svr kroppsskada fr dig eller annan person
    eller omedelbart frestende skada fr skyddsfremlet.

------------------------------------------------------------------------------

5. RAPPORTERING

 $1   Rapportera snarast till din chef d

    - fara fr skyddsfremlet freligger,
    - skadegrelse skett,
    - brott misstnks,
    - anledning att omhnderta person eller underska freml uppkommer
      eller sdana tgrder vidtagits,
    - vld tillgrips,
    - du blir inte tlydd eller
    - du r osker p hur du skall handla.

 $2   Har du brukat tvngsmedel, skall du vara beredd att vid frhr lmna
    besked om

    - namn p den eller dem, som iakttagit brott eller misstnkt frhllande
      och som fretaget ingripande dremot,
    - tidpunkt fr hndelsen,
    - var hndelsen intrffat,
    - vad som intrffat,
    - vilka tgrder du sjlv tagit,
    - den omhndertagne och omhndertagna freml samt
    - vittnen till hndelsen.

 $3   Rapport till civil polismyndighet skall omedelbart lmnas enligt din
    chefs nrmare anvisningar nr civil person omhndertagits. Samma tgrd
    skall vidtas om krigsman omhndertagits enligt 3 kap 3 eller 4 $$. Jfr
    ven 3 kap 14 $.

 ______________________________________________________________________________
 uXu                         Intypad av PHEARLESS                           uXu
 ______________________________________________________________________________
