  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

      -uXu-                   DEN SVENSKA RAPPORTEN                  -uXu-

                        Information Fr Entusiaster Nr. 06
                                  (del 3 av 3)
 
                              Slppt Juni 30, 1992
                                    Innehll:

                                    Ed's Ord
 
               Datavirus i Krigsfring - Hackern r Nya Soldaten

                    E-Post Hlls Hemlig hos Svenska Fretag

                              Elektroniska ID-Kort

                             Ny Kod var 60:e Sekund

                             Stulen PC Blir Obrukbar

                           Nu Hukar Piraterna i Taiwan

                           Om Ett r Ska Piraterna Bort

                            Frtydligande - Rtt om DI

                                      -----

                   Gamla Glmda - Barnens Eko, Maj 1992
                   Gamla Glmda - Godmorgon Vrlden, Maj 1992
                   Gamla Glmda - Dator Avsljar Kontokortsbedragare

         _____________________________________________________________


                      av TC, Editor Den Svenska Rapporten

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

ED'S ORD:                                                                  DSR

   Den Svenska Rapporten accepterar utomstende kllor nnu.  Vem som helst
   kan skriva fr/lmna information till DSR. Skribenten/Lmnaren blir adderad
   som informations-lmnare, eller frfattare till artikeln. Full diskretion
   om frfattaren/lmnaren s nskar. Artiklar/Information kan lmnas p de
   system som finns listade i slutet av varje nummer av DSR.

                                                             TC, DSR Editor
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

DATAVIRUS I KRIGSFRING - HACKERN R NYA SOLDATEN:                  DSR (6/92)

    Vad hade hnt om USA inte varit fullt s framgngsrika med sina
Patriot-missiler och smartbombs under Gulfkriget frra ret? frmodligen
ingenting. Enligt en bok skiven av reportrar frn US News och World
Report kan ett datavirus ha orsakat det vaga motstndet frn Iraks
frsvar nr USAs tunga bombplan ostrt kunde oskadliggra viktiga
strategiska ml. Det var Amerikanska "National Security Agency" som
tillverkade dataviruset och sedan med fara fr livet lyckades lgga
in det i en Franskbyggd printer under det att irakier smugglade
printern via Amman till irakiska frsvaret.

    Irakiska frsvarets datorer som smittats av det insmugglade data-
viruset rensades kontinuerligt p samtlig information. Viruset undgick
lnge upptckt eftersom datorexperterna inte sg en mjlighet att det
placerats i en skrivare istllet fr i som vanligt i en dators system.
 
    Det r tydligt att datavirus r ngot att rkna med i framtidens
krigsfring.

                 :::: Information Lmnad av Mr Mac ::::
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

E-POST HLLS HEMLIG HOS SVENSKA FRETAG:                            DSR (6/92)

    Anstlldas e-post-meddelanden mste vara precis lika privata och 
skyddade som vanliga brev. Det r den samstmmiga sikt som gller p
de svenska fretag och myndigheter som Computer Sweden talat med. Men
ngra formella regler som reglerar detta finns inte.

    -Jag har aldrig ens tnkt tanken att jag som chef skulle ge mig in
och rota i de anstlldas e-post, sger Bo Norin, som r chef fr e-post-
kommunikation p Posten.

    -Dr mste man ha samma betraktelsestt som fr vanlig post dr
brevhemligheten glller. Punkt slut, anser han.

    Computer Sweden berttade i frra veckans nummer om det norska data-
fretaget Memorex Telex i Oslo som av domstol dmts att betala ut 85 000
kronor i skadestnd till en fre detta anstlld. Fretagets chef hade gtt
in och lst den privata e-post-meddelanden utan att den anstllde visste
om det.

    Frsta domen

    Eftersom fretaget inte tydligt informerat personalen om att de om
de ville kunde g in och lsa ocks alla lsenordsskyddade e-post-med-
delanden, ansg domstolen att den anstllde skulle tilldmas skadestnd.
Domen r den frsta i sitt slag, i svl Norge, Sverige eller ngot
annat land.

    -Om en chef sitter och lser andras e-post, d r det ju faktiskt
direkt jmfrbart med om man satt och sprtta deras kuvert, anser Bo
Norin p Posten.

    Posten har dock inte ngra uttalande regler fr hur e-posten fr
anvndas.

    -Nej, inte ngot som gller restriktioner mot privata meddelanden.
Det r ungefr som om du anvnder telefonen fr att snabbt ringa kompisen
frn jobbet, det kostar ocks fretaget ngra kronor, sger Bo Norin.

    Ainis Noritis arbetar med teknik- och affrsutveckling p ABB och har
varit med och introducerat e-post-systemet Memo inom koncernen:

    -Vi betraktar e-post p samma stt som vanliga brev. De fr inte
ppnas av andra n avsndaren. ABB har dragit liknelsen till vanliga brev
s lngt att man till och med anvnder "frankerar" alla e-post-meddelanden
med elektroniska frimrken.

    -Dr har vi precis samma pris-politik som gller fr vanliga brev.
Det kostar ngot att skicka ocks e-post.

    Det avancerade lsenordssystem som ABB har kopplat p sitt Memo-system
medverkar till att ge bra skydd fr de e-post-meddelanden som skickas inom
koncernen, menar Ainis Noritis. Inte ens systemoperatren kan komma t
andras e-post utan att det mrks. Ainis Noritis ser i dagslget inte ngra
problem med fr mycket rent privata e-post meddelanden p ABBs Memo-nt.

    -Nej, vrt strsta problem r hur vi ska f upp e-post-anvndningen
nnu mer, sger han.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

ELEKTRONISKA ID-KORT:                                               (DSR 6/92)

    ID-system med elektroniskt lagrade bilderm, som bl a tillhandahlls
av Agfa, Kodak och Polaroid, visar stark tillvxt p den amerikanska
marknaden. Frn 3 milj dollar introduktionsret 1989 berknas frsljningen
ha stigit till 15-17 milj dollar frra ret. Det beror p:

    - Det i PC digitalt lagrade fotot kan sndas p telentet och bl a
      streckkoder kan appliceras direkt p underlaget

    - Om ngon glmt eller tappat sitt ID-kort kan vakten kontrollera
      identiteten samt till lg kostnad och snabbt f ett nytt kort
      versnt.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

NY KOD VAR 60:E SEKUND:                                             DSR (6/92)

    Programatic distribuerar en produkt som ska skydda datoranvndare
frn obehriga intrng. Produkten bestr av en lsenordsgenerator i
kreditkortsformat samt programvara eller hrdvara p datorsidan. Ingen
kortlsare eller liknande specialutrustning krvs.

    Lsenordsgeneratorn frambringar en ny kod var 60:e sekund. Tillsammans
med anvndarens personliga kod r sannolikheten mycket, mycket liten att
en hackare ska kunna gissa p rtt kod (mindre n en p 100 miljarder!).
Och avlsning av kod genom observation eller elektronisk avlyssning r
verkningsls eftersom koden frndras regelbundet.

    Produkten r patentskyddad av Security Dynamics i USA, men Ericsson
Programatic Sweden AB har ftt rtten att distribuera den i Sverige och
Norge. Priset r varierande frn 500 kronor till 700, beroende p skerhets-
nivn och livslngden p kortet. Livslngden kan programmeras in, frn
1 r upp till 3 r. Produkten kallas fr Secur ID.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

STULEN PC BLIR OBRUKBAR:                                            DSR (6/92)

    Bild: Comex PC 7300 med lset synligt samtr ett par nycklar.
    Text: Obrukbar efter stld. Tack vare ett ls med 280 biljoner
          kombinationer r den nya PCn, Comex Sk-PC, omjlig att
          anvnda efter en stld.

    En PC som r obrukbar efter stld har lanserats av Cominvest System AB.
Lsningen bygger p ett elektroniskt ls som innehller ett litet chip med
en stor mngd olika kombinationer.

    Datorn startas och stngs av med en enkel "touch" med nyckeln. Nr
man kper datorn kan man vlja hur mnga nycklar man vill ha. En ADB-
samordnare som vill komma t flera datorer, kan ha en nyckel som fungerar
till alla. Datorn kan ven lsas medan hrddisken arbetar. Hller man
exempelvis p med en tidskrvande utrkning, kan man lsa och frskra
sig om att ingen kommer att "stra" datorn.

    -Vi kommer att slja PCn till exempelvis militr, banker, frskrings-
bolag och polis. Alla som jobbar med skerhet, sger Katarina Hagflt p
Cominvest System. PCn finns med olika processorer frn en 386SX-20 MHz till
en 486DX-33 MHz. Hrddisken r lsbar och lstagbar med 100MB som standard.
Internminnet r 2 eller 4MB och kan utkas till 16 respektive 32MB, grafiken
r SuperVGA. PCn levereras startklar med en version av MS-DOS 5.0. Comex
Sk-PC kostar frn 22 000 kronor exklusive moms.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

NU HUKAR PIRATERNA I TAIWAN:                                        DSR (6/92)

    Vem bestllde 3 miljoner Microsoft-hologram frn den statligt
gda fabriken i den ekonomiska frizonen Shenzhen i Kina? Denne ngon
ska bli Microsofts nsta kap i den piratjakt som nu sveper ver Taiwan
och Kina. Det lovar Microsofts advokat Alix Parlour som knner att
piratjakten just nu har vind i seglen. Ett gripande av en pirat i
Taiwan i januari i r har slagits upp stort av Microsoft och Taiwans
dataindustri hotas nu av allvarliga handelshinder i sina frbindelser
med USA.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

OM ETT R SKA PIRATERNA BORT:                                       DSR (6/92)

    I april i r begrde USAs handelsfrhandlare Carla Hills att alla pc-
datorer som exporteras frn Taiwan till USA ska inspekteras. De fr inte
innehlla piratkopierad programvara. Taiwans svar uttrycker artig god
vilja men, som bgge parter frstr, r en sdan effektiv kontroll
praktiskt omjlig. Carla Hills ger Taiwan ett r fr att visa ngot
resultat. Sedan kommer USA att infra strafftullar p import av PC till
USA frn Taiwan.

    Fong r Microsofts trof

    I januari greps taiwanpiraten Fong Shugwong i sin lgenhet tillsammans
med 5000 pirattryckta omslag till DOS och Windows-program och han hngs nu
ut vrlden ver som ett flagrant exempel p taiwanesisk piratindustri.
Frfalskningarna av hologramen - som ska visa att det r kta vara -  r
av mycket god kvalitet. Den bla frgen kan vara ngot fr ljus, det r
den tminstone i de exemplar som visas upp fr tidningarna. Innehllet r
som vore det direkt frn Microsoft.

    Denne Fong r bara en lnk i en lng kedja och i en lng tradition.
Taiwan saknar fortfarande upphovsrttslig lagstiftning och myndigheterna
har framtill nyligen visat ett mycket ljumt intresse fr att sabotera
den exportindustri som bygger p stld av bcker, filmer, video- och
musikinspelningar och inte minst programvara fr datorer. Ungefr fem
procent av de exporterade PC-datorerna innehller piratprogramvara, sger
det juridiska ombudet fr Taipeis sammanslutning av datortillverkare medan
USA hvdar siffran 80 procent.

    BSA: Pirater verallt

    Enligt de siffror som publiceras av Business Software Alliance, den
amerikanska piratjgar-gruppen, r merparten av den programvara som sljs
och anvnds piratkopierad. Det gller inte bara lnderna i Asien utan ven
i Europa. USA, med under femtio procent piratkopierad programvara, r ett
lysande undantag. Enligt BSAs uppskattningar av mrkertalen - den oknda
brottslighetens storlek - s r omkring 80 procent av programvaran i Kina,
Korea och Taiwan illegal. Men sak samma gller ven Spanien och Portugal,
Italien, Japan och Beneluxlnderna. Tyskland framstr som rejlt och 
hederligt om n dubbelt etter vrre n USA: Hr r endast 75 procent av
programvaran piratkopierad.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

FRTYDLIGANDE - RTT OM DI:                                         DSR (6/92)

    Det blev en del missfrstnd i frra veckans artikel om grvande
journalister som inte vill rtta sig efter datainspektionens (DI) beslut.

    DI vill ha en redogrelse fr innehllet i den databas (BBS) som
journalisten Tommy Klaar driver, eftersom man misstnker att den innehller
integritetsknsliga personuppgifter. Dremot har man nnu inte krvt att
Tommy Klaar ska skaffa tillstnd fr databasen. Detta helt enkelt eftersom
DI inte vet om innehllet r tillstndspliktigt.

    Handlggaren sa Wiklund ppekar ocks att det inte r hon personligen
som kritiserat det nya frslaget till datalag, utan DI. Utredningen vill
att massmedias produktions- och kllregister ska undantas frn datalagen,
och drmed datainspektionens tillsyn.

    DI ppekar att integritetsskyddet r grundlagsskyddat i regerings-
formen. Tryckfriheten r ven den grundlagsskyddad, i tryckfrihetsfr-
ordningen. DI menar att utredningen inte gjort rtt avvgning mellan de
bda grundlagarna. Slutligen var exemplen p produktions- och kllregister
missvisande. Produktionsregister r register som anvnds som tekniskt
hjlpmedel av till exempel en tidning. Kllregister kan bland annat vara
klipparkiv och register ver uppgiftslmnare.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

// GAMLA GLMDA // ---------------------------------------- \\ GAMLA GLMDA \\

BARNENS EKO, MAJ 1992:                                              DSR (5/92)

"<Mansrst>  En tonrskille i Stockholm, misstnkt fr att ha brutit sig in
i  olika  fretags datorer.  Han har lyckats klura ut hemliga lsenord till
datorerna  och  sen  med  hjlp  av  sin  egen  dator, ringt upp fretagens
datorer,  knappat  in  lsenorden,  och  kommit  in i fretagens databaser.
Bland  annat har han lyckats ta sig in i en av frsvarets databaser.  Och i
Dagens  Nyheter  har  det  sttt att lsa om hur ett gng datorintresserade
killar  i Stockholm brutit sig in i flera olika fretags databaser p samma
stt.

<Kvinnorst>  Dom som gr snt hr kallas i tidningarna oftas fr 'hackers'
eller  'hackare'.  Men en hacker r inte ndvndigtvis en person som bryter
sig  in  i  datorbaser.  En hacker r egentligen en mycket datorintresserad
person  som  lr sig mer genom att ofta sitta och skriva, eller 'hacka' som
de  sger,  p datorns tangentbord. Dom vill kunna s mycket som mjligt om
vad deras datorer kan helt enkelt.
  Jag  trffade  tv  hackers,  Joel  Brynielsson(?)  och  Oskar Sthl, och
frgade  dom om varfr de tror att en del hackers vill bryta sig in i andra
datorbaser.

<Joel eller Oskar> Ja, det r, hmm, kul, en upplevelse.

<Andra av dem> Ja det r ju spnnande, och liksom, kunna, vervinna dom hr
skydden,  om  man  sger,  och  komma  in ngonstans dr man inte fr vara.
Ungefr som att snatta eller vad som helst.

<Kvinnorst> Har du frskt ngon gng?

<JeO> Nej det har jag inte.

<Kvinnorst>  r  det  s  att det r mnga som kan det hr med datorer som
hller  p  med  att  frska  bryta  sig  in  p olika stllen.  r det de
vanligaste sorterna av dataintresse, s att sga?

<JeO>  Nej  det  r det verkligen inte skulle jag vilja sga.  Det finns ju
dom som gr det men det r vl inte s dr vldigt vanligt.

<Andra>  Nej  det r inte alls vanligt faktiskt, utan det r vissa som bara
hller p och flippar ur och gr s.  Det som r vanligt, nej inte vanligt,
men  det  som  frekommer ibland r att man frsker lura televerket s man
kan ringa gratis, fr att n baser och snt i andra lnder, USA och snt.

<Kvinnorst> Joel berttar ocks om ngra hackare som lyckades bryta sig in
i  en av frsvarets datorer (med kofot eller?).  Men den enda informationen
som  de  lyckades  f lsa var vilket vder det skulle bli.  Inte speciellt
hemliga  saker  allts.   Det  hemliga,  det  gr  inte att komma t fr en
hacker,  sger  dom.  (citat NASA?  hahaaaa) Fr att f tag i det, s mste
man  ha  ngon p fretaget hjlpa till.  S Joel och Oskar tycker inte att
det  r  roligare  att  kncka  datakoder  (datakoder?  Vad r det?) n att
busringa.  Men vad r det d som dom tycker r s roligt med datorer?

<JeO>  Det  r att tillverka ngonting eget, att kunna f visa vad man kan,
och programmering och snt.

<Andre>  F  ett  namn  i databranschen, om man sger, trffa folk och lra
knna, lra knna mnniskor, liksom, och skapa...

(Ofelbart  64:a-musik  tonar  fram,  jag  vet  att  det  r  det, hade en i
tskilliga r).

<Kvinnorst>  Ja,  och fr att f gra ngonting eget, och visa vad man gr
fr, och kanske bli knd s smningom, s tillverkar tusentals hackers ver
hela  vrlden demos.  Ett demo r dom datorintresserades svar p musikernas
rockband.   Man skulle kunna beskriva det som rrlig grafitti, eller grafik
nstan.  En massa mnster i olika frger och en del ord och meningar, grna
p  engelska,  rr sig ver datorskrmen till musik.  Fr att gra ett demo
slr  sig flera hackers ihop i grupper.  Ngon gr musiken, en annan tnker
ut ett mnster, ngon ritar och ngon programmerar alltsammans (suck).

Vad r din funktion i den hr gruppen?

<JeO> Ja  det jag d som <harkel>, jag r en av dom som programmerar om man
sger,  det  r  liksom  jag som gr det man ser, som skriver ihop allting.
Sen  har  jag  d  nn som ritar t mig, han sitter och ritar i ett vanligt
ritprogram,  ungefr  som att rita p papper, kan man sga.  S nn som gr
musik  d, som sitter i nn slags musikprogram och editerar musiken, sen r
det  liksom jag som fr, skriver ihop det hela, som fr gra s att allting
rr  sig,  och hur det ska rra sig sdr, och det r vl det som r sjlva
grovjobbet, om man sger.

<Kvinnorst>  Hur  kommer  du p vad det ska handla om d, eller vad det r
som ska hnda?

<JeO>  Ja  det r...  kan vara lite svrt ibland, det gller att ha fantasi
d,  och  man  fr  titta  p andra grejer, och kanske utveckla vad dom har
gjort och s dr.  Komma p nytt.  Kan vara svrt.

<Kvinnorst>  D och d trffas grupperna p stora mten, eller parties.  I
helgen var det ett stort party i Alingss som Joel och Oskar ordnade.  ver
tusen  hackers  kom  frn  hela  europa,  det  var tvling, dr bsta demot
rstades fram, och dom som r riktigt duktiga, kontaktas av spelfretag och
fr  tillverka  spel.  S p ett demoparty kan man visa vad man gr fr och
lra  sig  mer.   *Det*  r mycket roligare n att lsa vderleksrapporter,
tycker Joel och Oskar.

(64:a-musiken tonar upp igen)

<Mansrst> Det var vr reporter Katarina Dahlgren som trffat tv hackers,
Joel Brynielsson och Oskar Sthl.

                     :::: Information Lmnad av Anonym ::::
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

GODMORGON VRLDEN, MAJ 1992:                                        DSR (5/92)


{}  betyder att de sluddrar fr mycket och talar inte tydlig alls, omjligt
    att utskilja orden/ordet, alternativt viskar ohrbart(!).

 *  markerar  Peter  Ltbergs  enastende  frmga (bttre beskrivet som en
    princip...)  att aldrig avsluta en pbrjad mening (nr det r omjligt
    att skriva tre punkter...(som r paus))

Tillgg:  Jag, som skrivit in detta, r inte p ngot stt ordblind, eller
          har ngot annat liknande handikapp.  Ej heller ngra problem med
          hrseln.   Har  ni  klagoml  p  ordfljd,  sammanhang  eller
          frvirrande  omkast,  klaga  p  Peter  Ltberg.  Jag har frskt
          citera s gott det gr.


<GM>  ...   och  det  r  ju bde fantasieggande och skrmmande att lsa om
hackers,  eller  'crackers',  personer som frsker bryta sig in och stlla
till  problem  i  databaser.  Men hur farliga r dom egentligen?  Det beror
frsts  p  vem  man frgar.  Sjlv frgade jag Peter Ltberg, datorexpert
med egen konsultfirma.  Peter Ltberg kallar sig sjlv fr 'kommunikations-
arkitekt'.   Arbetar  just  nu bl a med att effektivisera datornten mellan
europas  universitet  och  hgskolor.   Han  r  inte  s  imponerad av dom
omskrivna hackarna, och menar att den strsta skadan dom stadkommer r att
sprida  oro bland datoranvndarna.  Jag frgade Peter Ltberg hur hackandet
gr till.

<Peter  Ltberg> Det finns ett antal metoder att gra...  det vanligaste r
att  man...  helt enkelt...  byter kontonamn och lsenord...  fr att komma
t  en  dator  s  behver  man  ett kontonamn och ett lsenord p de allra
flesta  system,  och d byter man med vnner och bekanta som har ftt... p
nt stt...  oftast kanske utav den legitima anvndaren, som tyckte det var
kul att lmna ut det eller det kanske var en...  student p en hgskola som
inte  insg  att...   han skulle bli ansvarig fr att om ngon anvnde hans
konto, s han delade ut det till sina polare...  och sen s...  sprider dom
dr  sig...  eller ocks s stter man igng och letar reda p en dator som
man  kan komma fram till p nt stt, jag menar, ringa upp via nt datornt
eller ringa upp via telefonen eller att g till datorn till en terminal som
r  ansluten  till den och...  provar med nt vanligt...  kontonamn...  det
r  en  kombination  och...  dom flesta datorer idag r vldigt likformiga,
dom  kr  sna  hra  standardiserade  operativsystem och dr finns det ett
antal...  konton...  anvndaridentiteter...  som finns fr att systemet ska
verhuvudtaget fungera fr vissa servicefunktioner.

  Oftast   nr  maskinerna  levereras  frn  en  dator  s  har  dom  ett
standariserat  eller  inget  passerord p dom hr kontona, det enklaste man
kan  gra  det r att...  ta en dator och prova igenom dom hra kontona som
man  vet mste finnas fr att den fungera och se om dom glmt att stta dit
ett  passerord  eller  om  det  har  det  passerordet  som  man  vet att...
leverantren levererade maskinen med.  S smningom hittar man en dator dr
man  troligtvis  har  ett...  giltig kombination av passerord och lsenord.
Lsenorden r ofta vldigt lttgissade...  i de flesta fall...  fr folk...
inser inte att dom ska gra dom komplicerade.

<GM>  Det  r  ganska trivialt och frmodligen rtt trkigt rutinarbete att
sitta och prova olika...  lsenord...  och...  kod...  ehhh...  kodnamn och
snt dr.

<PL>  Jamen, det..  kan ju...  ta dina polare, ta ngra terminaler...  stt
er  och  ha  skoj  precis som om ni hade kastat pil eller nnting annat och
se...   turas  om  och  kra  p terminalen och frsk hitta en dator.  Det
finns...   kanske...  tittar man p dom datornt vi har idag, s kanske det
finns 15-20 maskiner, sju...  20 miljoner maskiner att prova med, tkomliga
i vrlden.

<GM> Och man ska ha en vldig tur fr att komma in nnstans d?

<PL>  N...  jag skulle tro att man skulle behva gra...  som det ser ut
idag, kanske...  att komma in p en maskin kanske hundra, tv hundra frsk
om  man  gr det ngorlunda bra...  Sen kan det tnkas att den maskinen man
kom in p, som den man kom in, dr kan man gra nnting egentligen, det kan
tnkas  att  dom  som hade maskinen...  har den...  har den policyn att dom
inte  bryr  sig  egentligen  och  inte  bekymrar  sig va.  Det r ju ofta s
att...   maskiner  som  har knslig information, dom...  skyddar man mycket
bttre n dom hra ppna maskinerna.

<GM> S dr kan man inte komma in?

<PL>  'Kan'  r ett relativt uttryck, jag menar det tar tid man...  all dom
hra  skerhets...   det...   alla  dom  hr  skerhetsmodellerna,  eller
skerhetsmetoderna...   vad  man  kper  sig  r tid.  Den tid det tar, fr
ngon  att  forcera ens dator.  Det finns ingenting som heter datorskerhet
som  ett absolut begrepp, det enda sttet att f det, det r att ta datorn,
och  gjuta in den i en klump betong och snka den i vrldshaven nnstans, d
r den sker.  hh...  Ska man kunna anvnda datorn d r det ju...  r det
ju  bara  en  frga  om  hur  svrt man gr det att komma till den.  Det r
precis som hemma.  Har man en trdrr och inget ls alls eller en svngd...
en  sn hr japansk pappersvgg d r det bara att g rakt igenom.  Har man
kpt  en  stldrr  med ett bra sjutillhllarls, d tar det i alla fall en
stund.   Och...   har  man  stldrren d, d kommer tr...  frhoppningsvis
grannen att reagera att nn str dr med vinkelkapen.  Och det r precis s
som  dom hr datorsystemen gr att...  man loggar oftast om nn har frskt
att  bryta sig in p ett...  om nn har frskt med ett felaktigt passerord
tjugofem  gnger,  d  skriver man ut det p konsolen och kanske tillkallar
den ansvarige operatren och sger 'Hr r nt p gng'.

<GM> Hur lngt kan en...  skicklig datoranvndare n, i intrng, om han har
tur och tid?

<PL>  Om  han  har  tur och tid...  och dom som hade datorsystemet inte har
tnkt  sig fr, s r det tomt och innehllslst och dom fr nog ringa till
dom som har levererat datorn, {om det nu r nn} illvillig typ framme.

<GM>  Men  har  man  tnkt  sig  fr  s...   gr  det att...  frhindra...
intrng?

<PL> Har man tnkt sig fr s har man i alla fall gjort det s att det inte
r nn som av misstag tar din dator utan dom kommer troligtvis att ta ngon
annans dator.

<GM>  Du  r  egentligen  inte srskilt imponerad av dom hr ungdomarna som
sitter och hackar, eller crackar som du sger.

<PL> N...   ja...   jag...   hhh...   Man  fr  se det som en sport lite
granna,  det r liksom...  nr man sker patent p nnting s sger dom att
den  ska  ha verkshjd, man ska ha skapat nnting, och...  och...  att byta
passerord..  mmm...  med varandra, eller att...  hh...  prova genom s hr
p  datorer  som  r  standardiserade  och likadana, det r ju bara trkigt
monotont  arbete,  de...   de...   dom  lr  sig ju ingenting, jag menar...
ja...   h...   det  har  ofta hnt att folk har, det har ofta hnt, frr i
tiden,  att  man haft den hr typen av problem att f, men d har det varit
folk som varit genuint intresserade av att lra sig nnting, och d har man
oftast  sett  mellan fingrarna, det vldigt finns mnga exempel p det, fr
dom  har ju lrt sig nnting och blivit nn som verkligen kunnat bidra till
vrt  samhlle  eller  vr  ekonomi  eller nnting, fr dom {har ju blivit}
vldigt  skickliga.   Men  hr r det ungefr som att...  man byter nycklar
man  har  hittat p tunnelbanan eller p gatan, och...  s smningom s nr
man  har sprungit runt p stan och provat dom dr nycklarna i alla drrhl,
eller  alla nyckelhl...  d har man skrivit lappar p dom var dom gr, och
sen r det ju liksom ingen sport va, utan jag gr till dig och by* jag vill
g  in  hos  fru Karlsson* jag gr till jag byter till mig nyckeln som det
str 'fru Karlsson' p.

<GM>  Och hemma hos fru Karlsson finns inget srskilt spnnande frmodligen
heller va?

<PL>  N...  Och jag skulle vilja jmfra dom hr med dom dr som springer
omkring  och...   mlar med tuschpennorna eller med spritpennorna eller med
sprayburkarna  p  tunnelbanan  eller...   fr  att  dra  en  vldigt  bra
parallell,  jag  menar...   det r ungefr som att man in ett bostadsomrde
delar  upp  sig  p  grupper  och  springer  och frsker leta reda p alla
lgenheter...  dr gamla mnniskor har glmt att lsa drren...  och r det
nn  som  glst  drren  s  gr  man in och slr snder hela lgenheten...
det tycker jag...  det ger inget.

<GM>  Nr du sjlv brjade intressera dig fr datorer en gng i tiden d...
h...  mmm...  sysslade du eller...  h...  bekanta till dig med...  med...
med dataintrng?

<PL>  Det  fanns  inga datorer att gra intrng i p den tiden nstan, utan
det  var...   det hr r ngonting som har kommit i det lget att datorerna
har  blivit  allmnt spridda.  Nr jag b* mitt intresse fr datorer det kom
sig av att jag brjade bygga min dator.  Brjade programmera den.  h...

<GM>  Men  senare d?  Har du sjlv provat p?  Eller...  knner du...  har
du  kompisar  som  gjort  det?

<lng tystnad>

<PL>  Nn...   Jag  har  ju  varit  runt  p  tekniska hgskolan och...  dom
hra*  de*  den...   den...  den mngden mnniskor som finns som k...  som
har  krt  dom  stora och hftiga datorerna, och visst har vi hrt talas om
att  snt  hr  har  hnt, och...  men... det var ofta s att man man h...  
det var...  h...  nu vet jag,  jag  lter  som att  allt  var bttre frr,
<GM:  stnk> men frr i  tiden  var det s att... de...   de...   fanns  ju 
inte  s mnga datorer och datorerna krdes utav vldigt*  datorer var dyra
saker, datorer var stora saker, dom krdes av en datorcentral.   En  dator-
central hade  experter  som  verkligen  visste  hur man gick omkring i vita
rockar  och  hanterade  den  hr  datorn.   Dom gjorde vldigt sllan enkla
misstag som ppnade blottor.   Idag s...  r det var  mans  egendom att ha
datorsystem mer eller mindre och... dom som opererar datorsystemen... ah... 
har oftast inte oftast  inte  datoroperatren*  dom  r...   dom ha...  dom
har bara blivit satta  p  att  operera  datorn och  datorn anvnds fr att
rkna kalsonger. Di..  dom  dom  ft...   dom f fall dr det hr har hnt,
dr har det ju varit  folk  som  har  varit  otroligt skickliga  ...  ... 
och dom har ju oftast blivit anstllda p stllet i stllet.

<GM>  Mmm.   Hur  lngt har dom...  hur lngt...  h...  vet du att nn har
kommit?

<PL>  Vad  r  lngt?   Det  r ett h...  <GM:  Ja inte vet jag, jag frg>
h...   jag  menar...  h...  om vi tar ett exempel nu d, om vi har en sn
hra  <paus>  modern  Unix-maskin  <paus>  ngon  kommer  p  hur  man blir
superanvndare  eller,  h...   en  som  har systemadministratr p den.  P
grund  utav  att det kanske inte fanns ngot passerord p det kontot som r
systemadministratr.   D  kan  man  ju  initiera  filsystemet,  skivminn*
massminnena  dr  allting  r lagrat, d kan man sga hrru du, vi har just
kpt  den  hr  datorn  var vnlig initera den frn ruta ett, och d r det
tomt  <lng  paus>  d  har man...  d...  d fr man brja frn brjan och
lsa  tillbaks  den  {som allts skerhetskopiorna} frhoppningsvis har dan
drf* fregende dag tminstone.

<GM> Och snt har frekommit?

<PL> Snt har skert frekommit.

<GM>  Mmm...   h...   p...   h...   privata  nringslivet  eller...  p
offentliga myndigheter?

<PL>  h...  jag  knner  inte  till ngot fall dr det hr har intrffat i
verkligheten. Det...  r liksom  brukar  inte...  folk brukar  inte vara s
hr  slapphnta  med  system  som  har  ngon  form  av* nn form av viktig
information.   Man  mste  komma  ihg  att...   mnga av dom system som r
omnmnda  <paus>  i  dom  hr artiklarna som har f...  farit i pressen den
senare  tiden det r system som har vldigt hftiga adresser, det vill sga
dom...   dom...   heter  vldigt  fantasieggande  saker*  en  av dom som r
omnmnd  hr  i  en  av  vra  morgontidningar  den  het...   den  heter
wsmr.simtel20.army.mil. Det lter vldigt imponerande <GM:  Mmmm> Den  str
p White Sands Missl...  White  Sands  Missile  Range i  New Mexico, vilket
ocks r imponerande, dr man gr robotfrsk, men maskinen anvnds fr att
lagra  program*  publik  och allmnt tillgnglig* fri programvara  fr  PC*
persondatorer,  och  anvnds av hela vrlden fr att utbyta sna, sna  som 
har ny  programvara  lgger  den dr och  de som vill hmta den, hmtar den
dr. Den  r  lika  ppen  som att stta upp dom hr  disketterna, skivorna
eller programlistorna p en anslagstavla p  Sergels Torg,  men  do... de.. 
det  var  n... ngra...  nra  p  den  hra... nra anvndare p den hra
militra installationen tyckte att det hr var en kul grej, och drfr  har 
den  adressen som tillhr dom eftersom den tillhr deras  organisation. Men
den har ingenting med ngot operationellt hemligt att gra.

<GM> Vart finns den verkliga svagheten d i data...  r det bland...  h...
operatrerna  h...   allts...   h...   att s stor...  att s stor mngd
mnniskor har tillgng till datorer och en del utav dom r kanske...  h...
har onda avsikter, s att sga.

<PL> Datorerna  som  sdana  r  nog  inte...   det hr r min bjning, men
datorerna  som  sdana  r nog inte det egentliga problemet, utan det r ju
dator...   na...  om du vill veta hu...  hur ngonting hemligt sker, p ett
fretag, och bestmmer dig fr att ta reda p det genom att penetrera deras
datorer  p  nt  stt,  s  lr  det inte g s dr lng tid innan nn har
upptckt  att det r ngonting p gng.  Fr folk hller ganska bra pejl...
Dom  datorer  som  r  anslutna  mot  omvrlden hller man god versikt p.
Utan, det r nog mycket bttre att kpa nn, eller prata med nn som jobbar
p den hr firman, fr det  kan  tnkas att all  information  inte  finns i
datorn, nn som kan tala om fr dig hur det egentligen ligger  till och vad
dom hller p med och  sdr...  och det r skert  betydligt  enklare  och 
bttre  och  billigare  och p alla stt* och framfr allt r det ju mycket
mindre risk fr upptckt.

<GM>  Peter  Ltberg  som  man...   med  en  sammanfattande  term kan kalla
datorexpert.

                     :::: Information Lmnad av Anonym ::::
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

DATOR AVSLJAR KONTOKORTSBEDRAGARE:                                 DSR (O/91)

    Genom att med dator vervaka kontokortsinnehavarnas inkpsmnster har
Barcley's Bank i London kunnat avslja 15 procent fler bedragare med stulna
kort n tidigare. Systemet bygger p att kontokortsanvndningen per inne-
havare fljer ett visst mnster. Om det bryts larmar vervakningsdatorn.
Varje dag granskar systemet 10 000 kpnotor.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

     DSR tar grna emot nya sponsor/support System. Om du har speciellt
  intresse fr Rapporten, och vill stdja DSR -- Lmna ditt BBS nummer -- och
  annan information p THE STASH Bulletin Board System.
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

  Anonymous :: +45-###-#####    --------     Sedes Diaboli :: +46-###-#####
     16.8 kbps DSR DK                            2400 bps DSR Information

                                   THE STASH
                       - Svenska Rapporten Support BBS -
                         Den Svenska Rapporten #1 Node
                        14.4k bps, 170+ Megs, Dygnet Runt
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

                     Detta Avslutar Detta DSR Numret Nr. 06
                                  (del 3 av 3)

                              Slppt Juni 30, 1992

                                     av TC
                         Editor av Den Svenska Rapporten
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________


 