  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

      -uXu-                   DEN SVENSKA RAPPORTEN                  -uXu-

                        Information Fr Entusiaster Nr. 06
                                  (del 1 av 3) 

                              Slppt Juni 30, 1992
                                    Innehll:

                                    Ed's Ord
 
                                  Dataskerhet

                       Craydator med Vrldens Strsta Minne

                                   Anti-Virus

                               SLIT fr 500 kronor

                       Franska Databrott fr Sex Miljarder

                         Datorfretag Utsatt fr Hackers

                               Dyr Datorfrskring

                                 FBI Tog Pirater

                      Frankrike Spionerar p Vn och Fiende

                            Dataintrng av Nyfikenhet

                        Piratkopiering Ny Ekobrottslighet

                         Folk och Rvare i Datasamhllet

                 Ny Organisation Stter Stopp fr Piratkopierare

                   Se Upp fr Nya Folksjukdomen - Technostress

                            Sverige med i Teleprojekt

                                 Pang, Du r Rd!

                                 Skerhetskalender

                                       ------

                   Gamla Glmda - Datorer Sjls som Aldrig Frr

         _____________________________________________________________


                      av TC, Editor Den Svenska Rapporten

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

ED'S ORD:                                                                  DSR

   Den Svenska Rapporten accepterar utomstende kllor nnu.  Vem som helst
   kan skriva fr/lmna information till DSR. Skribenten/Lmnaren blir adderad
   som informations-lmnare, eller frfattare till artikeln. Full diskretion
   om frfattaren/lmnaren s nskar. Artiklar/Information kan lmnas p de
   system som finns listade i slutet av varje nummer av DSR.

   Nytt i detta nummer, r sektionen "Gamla Glmda" som innehller artiklar
   som inkommit efter att tidigare nummer redan getts ut. Det betyder; ldre
   artiklar (dock ej tidigare n 1991) men med ett intressant innehll.

                                                             TC, DSR Editor
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

DATASKERHET:                                                       DSR (6/92)

    En inventering ver pgende och avslutande ADB-skerhetsprojekt
rrande samhllsviktiga datorsystem vid ett 50-tal myndigheter och andra
organisationer har utfrts av Statskontoret och verstyrelsens fr Civil
beredskap. Det organisationerna prioriteras hgst fn r behrighets-
kontroll, kryptering, identifieringsmetoder (smart cards) och elektroniska
sigill.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

CRAYDATOR MED VRLDENS STRSTA MINNE:                               DSR (6/92)

    Att Cray Research numera ven bryr sig om andra maskiner n de som
tillhr superdatorernas tungviktsklass betyder inte att det r slut med
utvecklingen av sdana. Crays nya serie med tungviktare heter Y-MP M90
och finns i tre storlekar, med upp till tv, fyra respektive tta
processorer.

    M90-serien gr inte ansprk p att rkna snabbast i vrlden, det
speciella med dem r istllet den stora primrminneskapaciteten. Tack
vare de senaste 16 Mbits-kretsarna kan den strsta modellen M98 frses
med hela 32 gigabyte, vilket enligt Cray r ett rekord i datorsammanhang.

    Vitsen med det stora minnet r inte att maskinen blir snabbare, M98
har en teoretisk maxprestanda p 2,67 gigaflops (miljarder flyttals-
operationer per sekund) utan att den kan anvndas fr att lsa extremt
stora berkningsproblem, som med mindre minne mste brytas ned i delar.
Minneskretsarna r snabbare i Crays befintliga serier Y-MP I och E,
varfr deras prestanda r hgre n den nya M-seriens.

    Baspriset fr toppmodellen Y-MP98 r i USA 10 miljoner dollar, vilket
dock inte lr avskrcka spekulanterna. Fr tre r sedan kostade en mot-
svarande (men betydligt lngsammare) Craymaskin med tta processorer mer
n dubbelt s mycket. (Cray Research, 00947-2413360, fax: 00947-2413366).

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

ANTI-VIRUS:                                                         DSR (6/92)

    Anti-Virus-programmet frn Central Point Software har kommit i en
Windows-version. Programmet kan identifiera ver 1000 typer av virus, och
ger ett frstrkt skydd mot osynliga "smygarvirus". Svensksprkigt kundstd
ges frn England. Cirkapriset r 795 kronor. 10- och 50-pack samt fretags-
licenser r ocks tillgngliga.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

SLIT FR 500 KRONOR:                                                DSR (6/92)

    Televerket i Sverige ska lsa skerhetsproblemet med smarta kort, SLIT
(Smart-Card Lsare I Telefon). SLIT blir en tillsats som kopplas direkt in
i jacket med en vidarekopplingsplugg som kan lsa olika typer av smarta
kort. Eftersom korten r programmerbara kommer de att vara mycket flexibla.
Ett problem r dock att identifieringen fortfarande gr lngsamt, den tar
cirka en halv minut. En lsare fr smarta kort kommer att kosta cirka
500 kronor.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

FRANSKA DATABROTT FR SEX MILJARDER:                                DSR (6/92)

    Frankrike frlorade 5,9 miljarder franc p databrott under 1991. Det r
en kning med 1,4 miljarder franc frn 1990. Siffrorna r framtagna av
franska dataskerhetsklubben Clusif. Brott str fr 57 procent av de totala
frlusterna orsakade av olika typer av datamissden, som berknas till 10,36
miljarder franc. Databedrgeri str fr 1,7 miljarder franc, medan pirat-
kopiering berknas till 1,25 miljarder franc. 1984 stod databrotten endast
fr 35 procent av de totala frlusterna. Man rknar med att uppg till 20
miljarder franc r 2005.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

DATORFRETAG UTSATT FR HACKERS:                                    DSR (6/92)

    Det var nr datorfretaget Diab skulle testa anslutningar till ett
nytt ntverk som hackers passade p att ta sig in i fretagets datasystem.
Diab uppger sig vara specialiserat p dataskerhet och r leverantr till
bl a frsvaret, SIDA och Statens Arbetsgivarverk. Det blev drfr extra
pinsamt nr DN uppgav att hackarna hade kommit ver 379 hemliga telefon-
nummer.

    Det r knda hackers som ligger bakom angreppen mot Diab Data, sger
Stefan Kronqvist p rikskriminalen. Flera av dem lg bakom intrngen frra
ret p Tekniska Hgskolan i Stockholm. I det nu aktuella fallet har en
tonring delgivits misstanke om brott.

    Det finns ngra enkla stt att minska risken fr hackerintrng.
Skerhetspolisen rekommenderar bl a fljande:

    - Kryptera viktiga data och filer, t ex filen med lsenord som
      r enkel att komma t i Unix-milj.

    - Om det finns en ppen ingng i ett system som r anslutet till
      en sluten anvndargrupp finns risk fr att hela systemet kan ppnas.

    - Hll isr knsliga system och de publika. En databas som skall vara
      enkel att n br finnas i en separat dator. Annars kan hackers ltt
      ta sig vidare in i de knsliga systemen.

    - Lsenord r bra men rcker inte fr allt. Motringning och aktiva
      kort r bra komplement.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

DYR DATORFRSKRING:                                                DSR (6/92)

    Datorstlderna, frmst nya PC, har 20-faldigats de tv senaste ren.
Det har lett till att det blivit mycket dyrare att stldfrskra datorerna.
Enligt Skadia r den genomsnittligt utbetalda stldersttningen 26 000 kr
i vanliga fall, men fr datorstlder fr Skandia i snitt betala 70 000
kronor. Det r orsaken till de hjda frskringspremierna. De flesta person-
datorerna sjls under transporter och mellanlagring. Nr de kommit fram till
rtt mottagare brukar de bli bttre skyddade.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

FBI TOG PIRATER:                                                    DSR (6/92)

    FBI har slagit till mot USAs strsta piratgrupp - FAIRLIGHT

    Nyligen greps ledaren fr Fairlight, en ung tjej kallad "The Not
so Humble Babe". Hon riskerar nu 130 rs fngelse! Experter p pirat-
kopiering betraktar tillslaget mot fairlight som ett avgrande slag mot
den organiserade formen av piratkopiering. Mrkligt nog var det en ren
slump att allt avsljades.

    Ett programhus blev misstnksam mot en tjej som pstod att
hon arbetade fr ett stort distributionsfretag. Under den tckamnteln
hade hon under tv r ftt mnga programhus att skicka varuprover p
nya spel som nnu inte slppts. Nr fretaget kontrollerade hennes
anstllningsnummer stod det klart att "The Not so Humble Babe" hade
bluffat fr att komma ver nya datorspel. Spel som hon och andra inom
Fairlight snabbt knckte och spred ver hela vrlden via pirat-BBS:er.
ven en del svenska BBS:er r inblandade i verksamheten. Nu sysslade
Fairlight inte bara med piratkopiering. Genom falska kreditkort kpte
man datorutrustning fr hundratusentals kronor.

    Och genom en speciell teknik ringde man ver hela vrlden helt
gratis. Allt r givetvis helt olagligt och nu str bde "The Not so
Humble Babe" och kompisen "The Grim Reaper" talade fr bl.a. bedrgeri,
urkundsfrfalskning, piratkopiering samt en rad andra brott. Sammanlagt
kan alla talspunkterna leda till mellan 30 och 130 rs fngelse! En
rad andra amerikanska pirater fr ocks snart phlsning av FBI.

    I sin bostad frvarade nmligen den kninnliga piratledaren en an-
teckningsbok med namn och telefonnummer till de flesta pirater i USA.
Vid frhr har hon dessutom gett namn p alla inom Fairlight, samt alla
andra hon knner som sysslar med piratkopiering.

                 :::: Information Lmnad av Sub Zero ::::
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

FRANKRIKE SPIONERAR P VN OCH FIENDE:                              DSR (6/92)

    D de flesta spionorganisationer nedrustar och spionerna sker jobb
som konsulter ger den franske presidenten sin spionorganisation DGSE en
10%-ig budgethjning fr kad underrttelseinhmtning. Antalet handledare
i DGSE har kats med 30% och de allra hemligaste spionuppdragen under
premirministerns direkta kontroll har ocks vuxit i antal.

    Frndringarna har genomfrts efter kritik fr att den franska
underrttelsetjnsten i alltfr hg grad byggt p gamla officerares
antaganden. Nu skall fler civila specialister rekryteras frn den allmnt
sett mycket kompetenta franska statsapparaten.

    Bedmare frgar sig dock om frndringarna genomfrs vid rtt tidpunkt?
Den amerikanska kongressen vill t ex minska CIA-anslagen fr nsta r med
800 miljoner dollar. De f d kommunistiska WP-staterna i stra Europa har
ocks gjort stora nedskrningar i sina underrttelseorganisationer. Vilka
ska d de franska underrttelsemnnen spionera p?

    Enligt Pierre Marion, fransk ex-spionledare, spionerar DGSE regel-
mssigt p amerikanska IBM och Texas Instrument frmst vid deras anlggningar
i Frankrike. Allt vad som framkommer bearbetas och lmnas till den delvis
av franska staten gda Bull-gruppen. Amerikanska affrsmn har blivit av
med sina PC i Paris.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

DATAINTRNG AV NYFIKENHET:                                          DSR (6/92)

    Nyfikenhet och inte pengar har drivit en kvinna vid polismyndigheten
i Tierp att ta sig in i skyddade dataregister med uppgifter om personer
som inte hade med hennes tjnsteuppdrag att gra.

    Det uppger hon till kriminalinspektren vid frunderskningarna i
Tierp, enligt tidningen Arbetarbladet. Kvinnan ertappades nr hon tog
fram ett personutdrag ut polisens allmnna spaningsregister (ASP).
Till kriminalinspektren sger hon att hon har ftt det aktuella namnet
av en manlig kamrat, som slt en bil han inte ftt betalt fr. Hon
frnekar att det skulle vara frgan om ett bestllningsjobb.

    Namnet p kamraten ville hon frst inte uppge. Nu har hon ndrat
sig och bde uppgett det samt beknt att hennes dataskningar omfattade
ett 20-tal personer. Statsklagare Stefan Karlmark har vckt tal mot
kvinnan som misstnks fr olaga dataintrng.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

PIRATKOPIERING NY EKOBROTTSLIGHET:                                  DSR (6/92)

    Sedan tre r r det straffbart att gra piratkopior av dataprogram.
I ett ml i Gvle tingsrtt i december ville en tilltalad bli friknd
drfr att ansg att piratkopiering var s vanligt att det borde vara
tilltet. Det tyckte inte tingsrtten.

    De flesta rttsfallen har hittills avsett kopiering av spelprogram
och kopiering i mindre skala. Nybildade Business Software Alliance, BSA
Sverige, anser det nu vara hg tid att fokusera resurserna mot kopiering
av nyttoprogram. Den verksamheten berknas motsvara ett rligt vrde av
1 miljard kronor.

    I Sverige gr det inte att begra husrannsakan i civilml, som r
den aktuella rttsprocessen i dessa fall. Husrannsakan r ofta ndvndig
fr att skra bevisning om piratkopiering. Frn BSA Sverige har ocks
experthjlp stllts i utsikt. Utver skadestnd kan programkopior och
datorer frklaras frverkad i domslut om piratkopiering.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

FOLK OCH RVARE I DATASAMHLLET:                                    DSR (6/92)

    Det har vid det hr laget skrivits och debatterats en hel del om
dataskerhet och drtill angrnsande frgor i framfr allt fackpressen
men ven i bredare medier. Speciellt efter ngon dramatisk incident,
till exempel SPP-kuppen eller Unix-masken som ringlade runt i USAs
ntverk i slutet av 1988. Och nu senast, dataintrng av svenska hackers.

    Det r de tekniska och juridiska aspekterna som vanligtvis
diskuteras. Det kan glla krav p behrighetssystem och kryptering
eller om ett datakryp ska klassas som "mask" eller "virus" samt
upphovsrttsliga frgor. Och det r klart att det finns en teknisk
sida av det hr med dataskerhet som man ska behandla med tekniska
motmedel. Men det finns ocks en annan sida av problemet vilken
krver andra typer av lsningar. Jag vill direkt pst att data-
skerhet i frsta hand r en attitydsfrga och inte en teknikfrga.

    Det spelar till exempel ingen roll hur sofistikerad kryptering man
anvnder sig av om informationen samtidigt r ltt tkomlig innan den
krypterats eller efter det att den dekrypterats. Eller om personerna
som konstruerar skerhetssystem inte r plitliga. Att man inte mer
allmnt debatterat frgor kring moral och etik i det hr sammanhanget
beror skert p att det r frgor som r svra att definera och drfr
ocks ltt framstr som lite "flummiga".

    Ett annat fenomen r att frgor om dataskerhet blivit freml fr
de dubbla myternas effekt. Vissa ser virus och hackers i allting medan
andra tror att alltsammans r phittat och endast sensationsmakeri
icensatt av massmedia. Nu r srbarhet i och fr sig ingenting onaturligt
och det gr givetvis inte att helt undvika olyckor. Det r ngot vi helt
enkelt fr acceptera. Men genom att vi vidgar vrt medvetande s gr
det att minska srbarheten.

    Fenomenet hackers (destruktiva hackers kallas ibland "crackers") r
lngt ifrn det enda hotet. Ofrivilliga driftavbrott stller till stor
oreda i datorsystem ute i vrlden. Fr att inte tala om fel i programmen.
Och av brotten svarar antagligen insiderbrott fr den strsta delen. Men
hackers r onekligen ett fascinerande och intressant fenomen som vcker
en del frgor.

    Hackers r nmligen ett samlingsnamn p en odefinierad och vidstrckt
skara. Frn brjan menade man mera "datorintresserad ungdom" i strsta
allmnhet, men med tiden har begreppet mer och mer vergtt i betydelsen
elektroniska vandaler, en sorts teknopater. Ett gemensamt drag fr dessa
destruktiva r anonymiteten och en bjelse fr elektroniskt klotter som
tyder p att man befinner sig p stadiet "Kilroy was here". Vissa hackers
kan alltfr ltt utnyttjas fr speciella syften, till exempel industri-
spionage eller rent av kta spionage.

    Att bryta upp ngon annans drr med en kofot, r i s gott som
samtligas gon en frbjuden handling. Men att ta sig in i ett frmmande
datorsystem r fr mnga, allt fr mnga, endast en teknisk utmaning och
inte ngot direkt frbjudet eller brottsligt. Hr har man uppenbart
moraliska och etiska vrden i samhllet som inte riktigt hngt med i den
snabba tekniska utvecklingen. Ett problem r att vuxenvrlden inte har
vgat verfra moral och etik frn det tidigare samhllet till den nya.
Tvrtom har man uppmuntrat vad man uppfattat som kreativa handlingar.

    Dataskerhet r som sagt mer en moralfrga n en teknikfrga.
Exempelvis fr man nog anse det som en logisk fljd att det i frsta
hand r PC-datorer som r drabbade av virus. Det fljer naturligt, ja
nstan logiskt tvingande, ur bristen p programetik i synnerhet inom
PC-vrlden.

    Nu finns det vissa (bland annat Walter Holmer i en insndare i
Computer Sweden nummer 19) som sger att hackers fyller en nyttig funktion
genom att de pvisar srbarheten i datasystem och i samhllet i stort.
Javisst, och p samma stt pvisar mrdare, vldtcktsmn och ligister
vrig srbarhet i samhllet. Om man kommer fr att hmta sin bil och finner
att ngon har skurit snder alla dcken s ska man vara tacksam fr att
ha blivit "upplyst" om det farliga i att lmna bilen obevakad.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

NY ORGANISATION STTER STOPP FR PIRATKOPIERARE:                    DSR (6/92)

    Bild: En Stop-skylt med text - Varning! Ls denna broschyr innan
          du kopierar ett datorprogram.
    Text: I de butiker som stder SIMP ska det finnas en broschyr med
          information om kopiering och vilka lagar som gller.


    Nu har Sverige ftt en egen intresseorganisation mot piratkopiering av
datorspel. SIMP heter den och bestr av representanter frn Sveriges ledande
spelimportrer.

    -Vi kommer att samla bevis och samverka med polisen fr att f bort
piratkopieringen, berttar Thomas Forsberg, ordfrande i SIMP.

    SIMP, som str fr Spelprogramleverantrernas Intressefrening Mot
Piratkopiering bildades i mitten av maj. Krntruppen bestr av representanter
frn de strsta svenska spelimportrerna.

    -Det finns mjlighet fr butikerna ute i landet att bli stdmedlemmar,
berttar Thomas Forsberg. D fr de en liten drrskylt, som visar att de r
med och stder oss. Dessutom ska alla som kper ett spel i en "medlemsbutik"
f en broschyr med information om kopiering och vilka lagar som gller.

    Samverkar med polisen

    SIMP kommer att samla bevis mot piratkopierarna fr att direkt samverka
med polisen.

    -Det finns tyvrr ett dligt kunnande om datorspel rent upphovsmssigt
inom polisen, sger Thomas Forsberg. Det hoppas vi kunna motverka genom att
till exempel bjuda in berrda myndigheter till vra mten.

    Forsberg betonar att det frst och frmst r de kommersiella piraterna
man vill komma t, allts de personer som tjnar pengar p att kopiera och
slja spel.

    Tipstelefon

    Allmnheten kan ocks delta i jakten p piraterna, genom att ringa och
lmna tips p SIMPs tipstelefon.

    -Om ett tips leder till att en pirat grips, kan vi tnka oss att dela ut
ngon slags belning, sger Forsberg, som r vertygad om att SIMP kommer att
uppn resultat.

    -I Danmark har man i princip kommit ifrn problemet med piratkopiering.
Och kan danskarna, s kan vl vi ocks.

    Fotnot: Telefonnumret till SIMPs tipstelefon r 08-642 86 66. Tips-
telefonen r ppen dygnet runt. Fr information om SIMP, ring Hasse 
Gustafsson, 08-23 63 00.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

SE UPP FR NYA FOLKSJUKDOMEN - TECHNOSTRESS:                        DSR (6/92)

    Knner du dig matt och dsig efter en dag framfr din dator p jobbet?
Blir du nervs vid tanken att kommunicera med en annan mnniska ansikte mot
ansikte och inte via E-mail? Knner du dig starkt attraherad till datorerna
i din nrhet?

    Stmmer symptomen in p dig kan du vara en bland mnga som lider av s
kallad 'Technostress'. Enligt amerikanska psykologer accellererar den kande
datoriseringen arbetstakten och fr personalen att arbeta bde hrdare och
lngre. Dessutom suddas grnsen mellan hem och kontor ut allt mer och mnga
tar med sig jobb hem efter en normal arbetsdag. Kommunikationen p kontorert
hller ocks p att frndras. Nu 'Talar' man via datorn och inte ansikte
mot ansikte. Resultatet blir att sociala relationer p arbetsplatsen fr-
svinner helt. Receptet fr att undvika technostress r enligt den amerikanske
psykologen Craig Brod ganska enkelt.

                    1. Paus frn datorn var tjugonde minut.
                    2. Frmedla personlig information ansikte
                       mot ansikte och inte via datorn. 
                    3. Spendera mer tid p icketekniska aktiviteter.

                 :::: Information Lmnad av Mr Mac ::::
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

SVERIGE MED I TELEPROJEKT:                                          DSR (6/92)

    Sverige deltar i nstan samma omfattning som EG-lnderna i det stora
projekt som ska frbereda framtidens integrerade bredbandsnt (IBC-nt)
fr telekommunikationer i Europa. Sverige satsar cirka 200 miljoner kronor
av projektets totala kostnader, drygt sju miljarder kronor.

    Nutek skjuter till 100 miljoner. Ericsson, Televerket, Hasselblads
och andra svenska fretag bidrar tillsammans med lika mycket. Utvecklings-
projektet sker inom ramen fr det europeiska programmet Race II fram till
1996, d sjlva utbyggnaden tar vid. Med bredbandsteknik kan telentet
mycket snabbt verfra stora informationsmngder som text, bilder och grafik
fr video, bcker och andra trycksaker.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

PANG, DU R RD!:                                                   DSR (6/92)

    Fr frsta gngen: Paintball i Sverige -nr vuxna leker krig

    N, det hr r inte ett reportage om IRA eller Sendero Luminoso.
Hr handlar det om mer eller mindre vuxna mn som skjuter frgkulor
p varandra i stor smja. Paintball -ny halvillegal innesport dr
Sverige tagit Em-medalj. Plus reporter Arne Hk har deltagit som
oskuld vid fronten.

    Man skjuter allts p varandra med pistoler och blir nersnkt med
frg. Hundratals svenskar gnar sig t detta. Min frsta paintball-
match tar ungefr tolv sekunder. En listig fiende smyger upp bakom en
sten och stter en kula i min vnstra axel.

    Allt r ver, med en rd flck p uniformaen som synligt bevis.
Bakom fortstter striden. Nio fullt vuxna men ngot yngre mn lar, hukar,
kryper och kravlar med dragna pistoler bland kottar och strn. Som i Rambo,
dock med nn slags Skvde-karaktr.

    -Det r det det handlar om, frklarar Peppe Bermejo som r arrangr
fr Stockholms Viking Paintball Club. I Paintball fr man bli 10 r p
nytt. Leka pang-pang med vuxna metoder. P en hgre niv r det sport.
Sverige tog silver i Em i fjol. Vuxna metoder betyder luftpistoler drivna
med kolsyrepatroner, och mjuka plastkulor fyllda med frg. Vapnen r
trffskra p upp till 30 meter. Banan bestr av en enkel inhgnad i skogen
och en match r vunnen nr alla i fiendelaget r skjutna, eller nr man
ervrat deras flagga.


    Stor sport i andra lnder

    -Paintball r en stor sport i USA, Finland och mnga andra lnder,
sger Peppe. Dr andvnder de automatgevr och till och med minor med
frg. I Sverige r sdana olagliga. Man fr ha pistolerna, men egentligen
inte skjuta p andra, sger Peppe. Den som blir trffad kan gra en anmlan.
Men polisen ser mellan fingrarna, och banan hyr vi av kommunen.

    Ett skott direkt mot huden svider ordentligt, och r direkt farligt
om det trffar ett ga. Drfr r skerhetsreglerna hrda och alla spelare
mste bra en mask a'la Dart Vader. De krigiska uniformerna brs fr att ge
spelarna kamouflage i terrngen. Deltagarna vrvas genom mun-till-mun
metoden, eller diskreta annonser. Ofta r det kompisgng eller fretag som
mter varandra i en match.

    -Jag fick nys om det genom TV, berttar Janne, en av dagens spelare.
Fast dr handlade det om halvgalna nazzar som trnade raskrig. Sjlv ville
jag prva p fr att gra ngot nytt och annorlunda, jag r ingen vapen-
galning. Jag har inte ens gjort lumpen.

    -Paintball r p sitt stt mer realistiskt n de vningar vi har,
sger Erik som r kadett och ska brja p krigshgskolan. Hr trffar man
nr man skjuter. Det r spnnande.

    Finns det inte en risk fr att spelet utnyttjas av ljusskygga
organisationer?

    -De lr ha sina "vningar" nd, sger Peppe. Hr r vi inte
intresserade av ngra stridspittar.

    -Om spelet blir godknt och kan spelas ppet i klubbform kan man hlla
sdana typer borta, sger Janne.


    18-rsgrns

    Paintball kommer INTE att bli sanktionerat, enligt Hans Sjlund,
chef fr stockhomspolisens vapengrupp.

    -Men vi kan inte heller stoppa spelet. Kolsyrepistoler med svagt tryck
klassas som leksaker. Den nda grns vi har r en 18-rs grns fr innehav.

    -Jag konfronteras dagligen med sdana typer som vill skjuta p varandra.
Personligen gillar jag det inte, det r ju fullkomligt meningslst...

                              Fotnot: Namnen Janne och Erik r fingerade.


                 :::: Information Lmnad av Sub Zero ::::
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

SKERHETSKALENDER:                                                  DSR (6/92)

    18-20 maj - Brand 92, Uppsala (SBF)
    21-22 maj - Verkskyddskonferens, Hinds (SVF)
    10-11 jun - Stld, rn, mm, Sdertlje (SAF/SSF)
     8-11 jul - Europrotection, Paris
    15-19 jul - Sikring 92, Herning (DK)
    14-17 sep - ASIS International, San Antonio
    13-16 okt - Security, Essen
    12-13 nov - Securitasdagarna, Stockholm
        3 dec - Risk Management-seminarium, Stockholm (SAF)

    1993

    10-13 maj - IFSEC, Birmingham
    30 aug-2 sep - Skydd 93, Stockholm

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

// GAMLA GLMDA // ------------------------------------------ \\GAMLA GLMDA\\

DATORER SJLS SOM ALDRIG FRR:                                      DSR (O/91)

    Polisen i Gteborg uppskattar att det stulits datorer fr 100 miljoner
de senaste tv ren. I Stockholm har datorer fr 50 miljoner frekommit
senaste ret. Nyligen blev Mnadsjournalen av med elva datorer av mrket
Macintosh fr 350 000 kronor och i somras frsvann datorer fr 300 000
kronor p Svenska Dagbladet.

    I hela landet kommer i r sannolikt mest persondatorer till ett vrde
av 1,5 miljarder att ha stulits. Och detta beror till stor del p dlig
ordning och reda. Inbrottslarm, ls, stldmrkning och intern vervakning
r ngra enkla grepp som radikalt skulle minska den siffran.

    Fr vem r det som fr betala det stulna? Finns frskring r det
tminstone momentant frskringsbolagen som fr g emellan, men egentligen
r det kollektivet frskringstagare som p ett eller annat stt fr punga
ut. Endera erstts de bestulna frn frskringsbolagens premieintkter eller
tvingas bolagen hja premierna pfljande r fr att f frskringsrrelsen
att g ihop.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

     DSR tar grna emot nya sponsor/support System. Om du har speciellt
  intresse fr Rapporten, och vill stdja DSR -- Lmna ditt BBS nummer -- och
  annan information p THE STASH Bulletin Board System.
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

  Anonymous :: +45-###-#####    --------     Sedes Diaboli :: +46-###-#####
     16.8 kbps DSR DK                            2400 bps DSR Information

                                   THE STASH
                       - Svenska Rapporten Support BBS -
                         Den Svenska Rapporten #1 Node
                        14.4k bps, 170+ Megs, Dygnet Runt
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

                     Detta Avslutar Detta DSR Numret Nr. 06
                                  (del 1 av 3)

                              Slppt Juni 30, 1992

                                     av TC
                         Editor av Den Svenska Rapporten
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

 