  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

      -uXu-                   DEN SVENSKA RAPPORTEN                  -uXu-

                        Information Fr Entusiaster Nr. 05
                                  (del 2 av 3)
 
                              Slppt Maj 31, 1992
                                    Innehll:

                                    Ed's Ord
 
                           Slarv Strre Fara n Hackers

                       Slarv Farligare n Hackers och Virus

                       Skrytiga Hackers verskattat Problem

                          Man Slutar Aldrig Frvna Sig

                         Dags Fr Auktoriserade Hackers?

                        Hackerproblemet Inte Underskattat

         _____________________________________________________________


                  av The Chief, Editor Den Svenska Rapporten

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

ED'S ORD:                                                                  DSR

   Den Svenska Rapporten accepterar utomstende kllor nnu.  Vem som helst
   kan skriva fr/lmna information till DSR. Skribenten/Lmnaren blir adderad
   som informations-lmnare, eller frfattare till artikeln. Full diskretion
   om frfattaren/lmnaren s nskar. Artiklar/Information kan lmnas p de
   system som finns listade i slutet av varje nummer av DSR.

                                                         The Chief, DSR Editor
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

SLARV STRRE FARA N HACKERS:                                       DSR (5/92)

    Skerheten r dlig i dagens datornt. Men hackers, som ftt stor
uppmrksamhet i den senaste tidens debatt, r inget stort problem.

    -Slarvig programmering r ett strre problem n bde hackers och virus,
sger konsulten Roger Gustavsson, med persondatorskerhet som specialitet.

    -Jag tror att buggarna i Windows orsakat mer skada n nt virus.
Lsningen p problemen r sunt frnuft och ordning. Datavrlden ger tips
hur du skyddar dig och fr en bttre datorskerhet.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

SLARV FARLIGARE N HACKERS OCH VIRUS:                               DSR (5/92)

    Skerhetskonsult tonar ned hacker-faran

    Bild: Roger Gustavsson (leende)
    Text: Slarv strre problem - Folk verreagerar och reagerar p fel
          saker. Hackers r inget stort hot, hvdar skerhetskonsulten
          Roger Gustavsson.


    Visst r skerheten i dagens datornt dlig. Men slarv och dliga
program r ett strre hot n hackers och virus. Och lsningen r inte
hetsjakt p ungdomar eller avancerade skerhetssystem, utan sunt frnuft
och ordning.

    Det anser Roger Gustavsson, konsult med persondatorskerhet som
specialitet. Roger Gustavsson borde vara njd. Hans fretag, Roger
Gustavsson Data, har specialiserat sig p persondatorskerhet och har lnge
varnat fr dagens oskra system. De senaste veckornas skriverier om hacker-
intrng kan se ut som en bekrftelse p hans varningar. Men det r inte s
enkelt.

    -Visst, om det hr innebr att politiker och fretag brjar ta sker-
hetsproblemen p allvar s r det positivt. Men det finns en okunnighet som
gr att folk dels verreagerar, dels reagerar p fel saker. Enligt Roger
r hackers inget stort hot mot varken militren eller privata fretag.

    -Fr militren r det insider-spionage som r det stpra problemet - inte
hackers, sger han. De "Nasa-baser" som hackers d och d sgs ha tagit sig
in i r nstan alltid administrativa system. Nasa frvarar inte knsliga
uppgifter p datorer som man kan ta sig in i utifrn. Men hackers, och
journalister, vill grna tro att allt som har med Nasa att gra r vldigt
hemligt.

    -I hacker kretsar cirkulear en text som heter Nasa.txt, som beskriver hur
man tar sig in i Nasas baser. Hackers pstr att det r en hemligg text som
ngon lyckats smuggla ut. Nr det egentligen r en text som Nasa distribuerar
som en ren service, fr att folk ska kunna logga in p deras ppna baser s
enkelt som mjligt. P fretagen r de stora problemen okunnighet, slarv och
dliga rutiner.

    -Folk r rdda fr fel saker. Slarvig programmering r ett strre problem
n hackers och virus. Jag tror att buggarna i Windows har orsakat mer skada
n ngot virus. Men det r inte lika spnnande att tala om kvalitetstestning
eller skerhetskopiering som om virus och hackers. Idag har det blivit
relativt enkelt att anvnda en dator. Med fnstersystem som Windows och
Macintosh kan ven den ovane knna sig hemma framfr datorn. Men vldigt f
frstr egentligen vad som hnder bakom fnstren. Vilket kan vara riskabelt.

    -En sekreterare som sitter och skriver i Word Perfect frstr ofta inte
vad som hnder med en text nr den sparas - om den hamnar p servern eller
p den lokala persondatorn till exempel. Fr att hja skerheten i systemet
mste man drfr se ver de interna rutinerna och titta p de stora samman-
hangen. Rogers recept p skrare system innehller inga tekniska underverk
eller avancerade program. Det handlar istllet om enkla saker som fungerande
rutiner fr skerhetskopiering och anvndarbehrighet.

    -Det som behvs r sunt frnuft och ordning. Men det r vldigt svrt
att slja. Folk vill ha en kartong som fixar alla problem, en magisk amulett
som de kan kpa ver disk. Det finns ocks en risk fr att rdslan fr
hackers driver folk att satsa p verdrivna skerhetssystem, anser Robert.

    -D fr vi trkigheter som disklsa arbetsstationer eller skolor som
fbjuder eleverna att ta med sig disketter hem. Vilket gr att sjlva charmen
med persondatorn - friheten - gr frlorad.

    Kritisk period

    Han menar att rdslan fr hackers eller virus kan bli ett mycket vrre
problem n hotet i sig sjlvt. Det handlar egentligen om en politisk
installning.

    -Just nu har vi en stark trend mot ppna system och ett fritt informa-
tionsflde. Jag tror att det vore vldigt illa om rdslan fr hackers gjorde
att man frskte stoppa den utvecklingen. Det strsta skerhetsproblemet r
enligt Robert att systemutvecklingen och medventenheten inte har hngt med i
den tekniska utvecklingen.

    -Vi r inne i en kritisk vergngsperiod. Stordatorerna och terminalerna
hller p att ka ut och istllet fr vi ntverk med persondatorer och servrar.
Men de systemansvariga har inte frsttt att den inbyggda skerhet som fanns
i stordatorerna inte finns i persondatorer och ntverk. Dr ligger det stora
hotet.


    S grs systemet skrare

    Vgen till ett skrare system gr inte ver magiska burkar, fantastiska
program eller total isolering. Det r sunt frnuft som gller:

    Lr dig hur ditt system fungerar rent tekniskt. Alla system har
skerhetsbrister redan i hrdvaran. Persondatorer i ett ntverk kan aldrig
bli helt skra. Lr dig bristerna och anpassa systemet efter dem. Lgg till
exempel knslig information p servern istllet fr p persondatorerna.

    Gr en srbarhetsanalys. Vilka r riskerna och hoten? r virus en
allvarlig risk? Eller r det dliga rutiner fr skerhetskopiering och
slarv som r det stora hotet? Kommer hotet utifrn eller inifrn? Vilka
hanterar den knsliga informationen? Hur hanteras den? och s vidare.

    Kontrollera vad det finns fr praktiskt genomfrbara tgrder fr
att hja skerheten. Ofta kan det handla om enkla saker som att lsa in
servern, ta ordentliga backuper eller att verkligen utnyttja de sker-
hetsfunktioner som redan finns i systemet. Men det kan ocks krvas mer
avancerade lsningar som kryptering.

    Tnk p att tgrderna inte fr bli ett strre problem n hotet.
verdrivna eller missriktade skerhetstgrder kan snka produktiviteten
mer n ngra virus eller hackerattacker.


    Loggen - Unix svagaste lnk

    Bild: Sven Larsson (ifrd glasgon och slips)
    Text: Flj instruktionsboken. - Gr man som man ska enligt bckerna
          minskar riskerna avsevrt fr intrng, sger Sven Larsson,
          Unix-expert.


    Undvik slarv - flj reglementet.
    Kombinera ploggningen med ett passerskydd av smart-card-typ.
    Frbttra loggfunktionerna till amerikanska frsvarets C2-niv. Minst.
    Ls mer om Unixskerhet.

    Det r Unix-knnaren Sven Larssons rd till hjd skerhet i Unix.

    -Var noga med administrationen av systemet. Gr man som man ska enligt
bckerna s minskar riskerna avsevrt att ngot hnder. I Diab-fallet
hade man uppenbarligen inte gjort det.

    Det sker Sven Larsson Unix- och dataskerhetsexpert p Frsvarets
Materielverk. Tidigare sysslade han med samma frgor p Frsvarsdata.

    -Se ocks upp med mjligheten att kopiera ut en lsenordsfil, varnar
Sven Larsson. r man vl inne i systemet via ett publikt nt, t ex
televerkets TIP-net (ett publikt TCP/IP-nt - TCP/IP r Unix kommun-
ikationssprk i nt) r det bara att ska upp lsenordsfilen, och det
r inte svrt, samt ge Unix kopieringskommando. Drefter r lsenordsfilen
i hackerns go. Sen r det bara att bearbeta filen med troliga ord-
kombinationer. Det sker oftast med ett skprogram och alltid blir det
ngot napp. Men det gr att skydda sig mot "filstld".

    -Man kan lgga lsenorden i en olsbar fil, som fljdaktligen r
oskrivbar, sger Sven Larsson.


    Osynlig fil

    Handgreppet kallas "shadowing". Det gr filen osynlig och otkomlig.
Utom fr den som har tillgng till systemets krna, root access. Ett
privilegium som br vara synnerligen begrnsat.

    -En annan skyddstgrd r att skta inloggningen med ett smart-card.
Det finns lsningar och program fr det, sger Sven Larsson. Till sist
br man ha en bra loggfunktion. En som r bttre n i standardunix.

    -Om man har ngot intresse av att se vad som hnt i loggen rcker inte
den vanliga loggen. Det som finns i standardunix. I standardunix registrerar
loggen bara vem som kom in och vilka kommandon vederbrande utfrt. Men inte
ett skvatt om vad och vilka filer som kommandona utfrts mot. Till exempel
kan man inte se att lsenordsfilen r kopierad. Bara att ngot har kopierats...


    C2-klassning

    Fr att f en komplett logg, inklusive vad som manipulerats och hur det
gjorts, krvs att Unix-systemet r klassat lgst i niv med amerikanska
frsvarets C2 och uppt.

    -Ett sdant system r ngot dyrare idag. Men d den amerikanska
administrationen nu krver alla unixsystem som kps av US Government har C2
kan man vnta sig att sdana C2-system blir vanligare. Ett sista rd till
systemansvariga. Ls boken "Unix System Security". Den finns i bokhandeln.

    -Den kom fr ngot r sen men hller fortfarande, sger Sven Larsson.


    Strmlid kritisk: Hacker-hysteri

    Bild: Kjell Strmlid (ifrd bekymrad min, skgg och slips)
    Text: -Demonisera inte. Kjell Strmlid, ordfrande i LKD, Leverantrs-
          freningen Kontor och Data, avfrdar hacker-larmen i massmedia.
          -Det r inget fel p skerheten, sger han.


    Kjell Strmlid, styrelseordfrande i LKD r kritisk mot de uppmrksamade
hacker-artiklarna i Dagens Nyheter.

    -Jag tycker inte att det r ngot fel p skerheten i branschen, sger
han. Inte strre fel n p bankernas skerhet, slr han fast. Kjell Strmlid,
till vardags vd fr ICL Data, r irriterad ver den hysteri, som enligt honom
knnetecknar hanteringen av hacker-problemet i pressen. Han avfrdar helt
pstenden om att grningarna skulle ha frdande betydelse fr kunderna till
de hackerdrabbade fretagen.

    -Att ungdomarna relativt ltt kunde ta sig in i Diab Datas system kan
knappast skada Diabs eller branschens anseende, sker Kjell Strmlid. ven
om han medger att "Harrgot Lindmark (Diabs vd) gjorde en tavla med att lmna
drren till systemet ppen ett tag".

    -Hackers verksamhet r brottslig, den ska bedmas som sdan, och inte
demonsieras. Kjell Strmlid vill pminna om att dagens samhlle knnetecknas
av ppenhet.

    -Man kan inte brja bygga ogenomtrngliga murar runt fretag nu fr att
skydda dem mot intrng. En strre grad av ppenhet ger helt konsekvent en
lgre grad av skerhet. Det gller att hitta en balanspunkt menar Kjell
Strmlid och tillgger att det finns s mycket informationsskrp i fretagens
datasystem att det drfr knappast r sannolikt att ngon 18-ring r i stnd
att rent fysiskt sortera bort allt obetydligt och luska fram ngra affrs-
hemligheter.


    Se upp med modem

    Utomstende konsulter som kan ringa in i fretagets system r en riskklla
ur skerhetssynpunkt.

    -Det normala r att vi inte har fri tillgng till kundens modemportar,
sger Ulf Sandstrm p Ericsson Radio Systems, ett av de strre fretagen
nr det gller tredjepartsservice.

    -Men nr vi har behov av att komma in, ber vi om ett "password".
Tillgngligheten till modemets telefonnummer r det frsta som br uppmrk-
sammas, menar de tredjepartleverantrer Datavrlden kontaktat. Det ska inte
finnas upptaget p allmnna internlistor utan endast lmnas ut till behriga
och fr vrigt hllas inlst eller frvaras p ett betryggande stt, lyder
deras rd. Ett annat enkelt knep r att inte ha modemen stndigt anslutna.
D gr det inte att komma in med mindre n att en avisering sker. I de fall
modemet mste vara uppkopplat, fr exempelvis fltsljarnas rapportering,
finns mjligheten till teruppringande modem. D finns det i modemet ett
antal i frvg lagrade telefonnummer. Det kan vara nummer till servicekontor
med fasta frbindelser eller sljarnas mobiltelefonnummer.

    nnu strre skerhet, och dessutom en bra varningssignal, blir det med
dataloggning p modemporten. Frutom att behrigas granden och ltanden
registreras blir en obehrigs frsk att f tilltrde till systemet
uppdagat. Det gr inte att spra samtalet men frsken att komma in
registreras. D r det dags att frse datorerna med ytterligare skerhets-
program.


    Frsvaret byter nummer

    Frsvaret har beordrat alla som drabbats av hackerintrng att byta
telefonnummer och sl av systemen nr de inte anvnds. Frsken till intrng
i frsvarets system har bara skett i en del administrativa system och utan
strre framgng, berttar presschef Bertil Ternert p militrstabens in-
formationsavdelning.

    -Det r helt klart att det r Diab Datas skerhetsrutiner som har brustit
s att ett antal telefonnummer till olika modem i frsvaret kommit ut,
konstaterar han. Han tillgger att operativa militra system r slutna och
omjliga att ta sig in i. Det r frmst flygvapnet, som har Diab-datorer,
som utsatts fr intrngsfrsk.

    Bland annat har man frskt komma in i system till F21 i Lule. Men
lngre n till "farstun" har man dock inte kommit och ngra uppgifter har
inte lckt ut, sger Bertil Ternert.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

SKRYTIGA HACKERS VERSKATTAT PROBLEM:                               DSR (5/92)

    Bild: Hans-Iwan Bratt (ifrd glasgon)
    Text: Hans-Iwan Bratt

    Svenska hackers har tagit sig in i datorer hos bl a Nasa och Pentagon
liksom i en rad svenska datafretag. Det mesta r skryt, hvdar Hans-Iwan
Bratt, vd i Leverantrsfreningen Kontor och Data. Men det finns flera fall
av allvarliga dataintrng, som ger upp till tv rs fngelse fr de som
ker fast.

    "Hackers vill skryta med sina ervringar. I stort uppslagna artiklar i
Dagens Nyheter str det att svenska hackers skaffat sig tilltrde till 
Pentagons system fr elektronisk post. Det kan mjligen bero p att sdana
postsystem ofta r helt ppna. Prestationen behver inte vara mer anmrk-
ningsvrd n att snda vanliga brev till Pentagon.

    Frvisso finns det problem med dataskerheten, men de gller inte frmst
hackers. Det finns teknik och metoder som ger i det nrmaste 100-procentigt
skydd mot sdana dataintrng. Men rigorsa skerhetsbestmmelser r tyvrr
besvrliga fr anvndarna. Drfr delas systemen in i olika skerhetszoner.
Det som r mycket skyddsvrt fr avancerat skydd och f ges tillgng. Andra
delar, med fler behriga anvndare, ges lgre skydd.

    Det finns andra problem som r vsentligt strre, t ex sabotage och
stlder av behrig personal. Det r dock inte specifikt fr datasystem
utan fr alla typer av fretagshemligheter. I DNs artiklar psts att lagen
mot dataspioneri r diffus och ineffektiv. Det r inte vr uppfattning.
Den som gr sig skyldig till dataintrng riskerar tv rs fngelse. Sljs
informationen vidare handlar det ven om fretagsspioneri. Mjligheten att
upptcka obehrigt intrng och att spra hur det gtt till r ganska god.

    Olyckliga omstndigheter

    I det nu aktuella fallet har en person kommit t knslig information
genom en kombination av olyckliga omstndigheter. Beklagligtvis utnyttjades
det p ett brottsligt stt. Vi kommer studera det som hnt mycket noga.
Mnga datafretag utvecklar skerhetsrutiner tillsammans med kunderna och
vi samlar systematiskt in information om datorrelaterad brottslighet. Det gr
risken fr att ngot liknande ska kunna ske igen r mycket liten."

                                                   Hans-Iwan Bratt

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

MAN SLUTAR ALDRIG FRVNA SIG:                                      DSR (5/92)

    Bild: Pr Rittsel (med glasgon)
    Text: Krnikan, Pr Rittsel

   [ointressanta delar har editerats bort -Ed]

    ...Frvnad blir man ocks ver sdana tillflligheter som att samme
Hkan Borgstrm som tv dagar i rad skrev om hackers i Dagens Nyheter,
denna vecka kommer ut med en bok i mnet. Medfrfattare r en man som ska
ha varit chef fr Televerkets skerhetskontor. Vilken tur att det finns
hackers som s lgligt kan skapa intresse kring hans nya bok!

    Men problemet r faktiskt ur vrlden. Boken behvs inte. Mnskligheten
kan andas ut, ja sova lungt och tryggt om ntterna. Hans-Iwan Bratt har
tagit itu med "datorrelaterad brottslighet". I en insndare i dagens
Datavrlden tillknnager denne leverantrernas sprkrr: "Vi kommer att
studera det som hnt mycket noga... Det gr risken fr att ngot liknande
ska kunna hnda igen r mycket liten."

    Det r ord och inga visor det. Men s kommer de frn samme man som utan
minsta bitanke p sitt eget rykte avskaffat bde ozonfaran frn laserskrivare
och all slags skadlig strlning frn bildskrmar. I Amerikas Frenta Stater
har man inte ngon Hans-Iwan Bratt, s dr bryr man sig fortfarande om
bildskrmarnas magnetflt och dr hrjar fortfarande hacker-ligor. Som den
skara p minst ett tusen hackare som FBI och polisen i San Diego just i
dagarna hller p att stta dit fr bedrgeri, falska kreditkortsinkp och
fiffel med telerkningar.

    Hade Hans-Iwan Bratt ftt rda, hade problemet aldrig ens uppkommit och
skulle det nd ha uppkommit s hade det inte kunnat upprepas eftersom det
egentligen aldrig borde ha uppkommit...

    Den mannen upphr aldrig att frvna.

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

DAGS FR AUKTORISERADE HACKERS?:                                    DSR (5/92)

    Bild: Walter Holmer i en soffa med en prm i knet visande tidnings-
          urklipp ang. Landstinget anmlda till Datainspektionen.

    Text: Skrare med hackers. Walter Holm, pensionerad skerhetschef,
          anser att auktoriserade hackers kan kontrollera att databaser
          inte utstts fr obehriga angrepp.


    En hovrttsdom mot en journalist fr nra tta r sedan vckte
uppmrksamhet drfr att journalisten gjort frsk till intrng i en
offentlig databas. Avsikten var enbart att testa dataskerheten. Dock
lyckades han aldrig "hacka". Hovrtten dmde emellertid efter lagens
bokstav, trots att ingen brottslig avsikt frelg och ingen skada hade
uppsttt. Rtten borde drfr dmt enligt regeln hellre fria n flla.
Varfr gjorde man inte det?

    Svaret lg sannolikt i bristande kunskaper och drmed ett onyanserat
tankestt. Hellre d dma efter "lagens bokstav", trots att lagen i sig
hade stora brister. Brottet visade sig dock snarare bli till gagn eftersom
det ledde till versyn av skerhetsrutinerna hos det angripna fretaget.
Bland annat hade ju grningsmannen ftt hlla p i 11 timmar utan upptckt!

    Nu en udda reflexion: Varfr inte auktorisera hackers, som  samhllets
vgnar kontrollerar databasernas resistans mot obehriga angrepp? I dag
har man nmligen samma oskuldsfulla instllning till skerhetsfrgorna
som i datorns barndom. S kallat hemliga koder r oftast enkla att forcera
i den mn de verhuvudtaget finns. I fallet med journalisten ovan hade
man gjort ett enkelt program som prvade olika kodkombinationer. Eftersom
sprr saknades efter ett antal felaktiga frsk, kunde man obehindrat
prva 10 000-tals kombinationer innan man stoppades p grund av att
telelinjen blockerats. Det var ingalunda ngra datagenier som varit i
farten. Som ocks de nya incidenterna visar, r det oftast enbart
ungdomlig ventyrslusta och vermod som r drivkraften. I amerikanska
utredningar har det exempelvis framkommit att frvare till och med
programmerat in fullstndig beknnelse i fast frvissning att de inte
skulle kunna spras.

    Vanligen upprttas kommunikationsregler med anvisningar hur trafiken
upprtthlles utan strningar. Nr det gller datakommunikation finns
ingenting, blott en bristfllig lag och ingen vgledning fr sker
trafikering. Trafikskerhetsverket finns fr vgtrafik, fr datakommunikation
endast Datainspektionen, som har alltfr begrnsade resurser att verka
effektivt. Regeringarna har nmligen visat frvnande likgiltighet fr
dataskerhetsfrgorna och stndigt avvisat frslag till frstrkningar.
Endast ett ftal "vertramp" kommer till allmn knnedom, troligen beroende
p att man inte vgar visa upp sin srbarhet. Cheferna, beslutsfattarna,
r obekanta om konsekvenserna av sina beslut - verkstllarna, de datakunniga,
har ringa intresse av att visa svagheter i sina egna alster - bristerna
bestr. Lt drfr Datainspektionen f resurser att agera som ett data-
kommunikationernas trafikskerhetsverk, som opartiskt kan utfra inspektioner.
Stll kapacitet till frfogande fr att lta inspektionens specialister,
som vi kan kalla "auktoriserade hackers", kontrollera att samhllsnyttiga
databaser hller acceptabel skerhetsniv.

                                                     Walter Holmer
                                         Pensionerad skerhetschef

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

HACKERPROBLEMET INTE UNDERSKATTAT:                                  DSR (5/92)

    Hans Iwan Bratts insndare i Datavrlden nr 18 om de verdrivna
hackerskriverierna i Dagens Nyheter kommenterades i Pr Rittsels
krnika i samma nummer. Hr svarar Hans Iwan Bratt:

    "Man slutar aldrig frvna sig, skriver Pr Rittsel i Datavrlden.
Hnger du med i svngarna s blir du nog inte frvnad s ofta, Pr. Det
som frvnar Pr denna gng r att vi leverantrer lr oss av erfarenheten.
Ngra hackers har tagit sig i en medlems dator. D skriver jag att vi tar
reda p hur det gick till och sprider kunskapen till andra medlemmar fr
att det inte ska hnda igen. Finns det ngot mer sjlvklart?

    Om Pr hade lst det jag skrev ngot mer uppmrksamt, skulle han
frmodligen frsttt att jag inte frnekar att hackers r ett problem. Jag
menar dock att hackers inte r ngot strre problem nr det gller knsliga
system med hg skerhetsniv. Dr kan de inte ta sig in. Dremot kan de
stlla till elnde i vanliga system, dr vi av hnsyn till anvndarna inte
kan ha alltfr sofistikerade skyddstekniker. De blir alltfr besvrliga att
hantera. Dessutom skriver jag att andra typer av datorrelaterad brottslighet
r mer bekymmersamma, t ex insidersbrott.

    Std p dess punkter fr jag frn de personer Datavrlden intervjuat i
samma nummer. Ls Datavrlden! Dr finns tskilligt vrt att lsa!

    Jag avskaffade ozon-faran, skriver du ocks. Det kan jag inte ha gjort
eftersom det inte funnits ngon. Pstendet r inte mitt. Tala med Arbetar-
skyddstyrelsens ozonexpert s fr du hra. Hller man sig informerad blir man
inte s verraskad. Och s har jag avskaffat den farliga strlningen frn
bildskrmar, skriver Pr. Den enda strlningen frn bildskrmar r det
synliga ljuset och det r inte farligt. Kanske Pr tnker p de elektro-
magnetiska flten runt bildskrmarna. Om du lst vad forskarna skriver hade
du vetat att det inte finns ngra forskare som visat att dess flt r farliga.
r det inte dags att du brjar hnga med, Pr?"

                                                      HANS IWAN BRATT
                                                      VD LKD

 Pr Rittsel svarar:

    Nej, frvnad ska man inte bli. Men visst undrar jag lite ver hur Hans
Iwan Bratt kan skriva som han gr och samtidigt vara sprkrr fr en bransch,
dr leverantrerna ver-trumfar varandra i att reducera magnetflten frn
bildskrmarna och bygga in ozonfilter i laserskrivarna.

    Samma sorglsa instllning har han till hackerangrepp. I dagens inlgg
handlar det kategoriskt om att "det inte ska hnda igen". Undrar vem som
blir mest frvnad nsta gng.

                                                        PR RITTSEL

  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

     DSR tar grna emot nya sponsor/support System. Om du har speciellt
  intresse fr Rapporten, och vill stdja DSR -- Lmna ditt BBS nummer -- och
  annan information p THE STASH Bulletin Board System.
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

  Anonymous :: +45-###-#####    --------     Sedes Diaboli :: +46-###-#####
     16.8 kbps DSR DK                            2400 bps DSR Information

                                   THE STASH
                       - Svenska Rapporten Support BBS -
                         Den Svenska Rapporten #1 Node
                        14.4k bps, 170+ Megs, Dygnet Runt
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

                     Detta Avslutar Detta DSR Numret Nr. 05
                                 (del 2 av 3)

                              Slppt Maj 31, 1992

                                 av The Chief
                         Editor av Den Svenska Rapporten
  ____________________________________________________________________________
  ____________________________________________________________________________

