        
                     C I V I L A   S P R  N G  M N E N 
                     -----------------------------------


NITROGLYCERIN:
        Rvaror:        -Salpetersyra   (Hg renhet erfodras)
                        -Svavelsyra     (      -  "  -	    )
                        -Glycerin       (Krver ocks hg renhet, men den 
                         Glycerol        glycerin som idag kan kpas hller
                                         oftast de krav som stlls.)
                        (-Glykol)       (Ej ndvndig) 

        Glycerinen skall precis som syrorna vara s ren som mjligt, eftersom
        oren glycerin kan ge dligt resultat, och kan ven vara farlig att 
        nitrera. Det som hr nms om glycerin gller ven glykol, glycerin
        och glykol r kemiskt varandra nrstende, och bda kan med frdel
        anvndas. En blandning av dem bda anvnds dock oftast vid till-
        verkningen.

        Glycerin (Propantriol)          Glykol (Etandiol)
                                
        CH  - OH                        CH  - OH
          2                               2
        CH  - OH                        CH  - OH
                                          2
        CH  - OH
          2        
        
        Glycerin och glykol r trevrd resp. tvvrd alkohol.Den hgsta 
        nitreringsgrad som gr att framstlla r allts trinitroglycerin
        och dinitroglykol, de reagerar bda lika, och kan drfr delvis
        erstta varandra. 

Frhllande:
        Nitrersyran skall inehlla 45-50% Salpetersyra (HNO ), och
        resten svavelsyra (H SO )                          3    
                            2  4        
        Till en del glycerin krvs d 5,5 - 6 delar nitrersyra.

Tillverkning:
        Processen mste kylas och fr ej verstiga 25-30 grader celsius.
        Detta sker oftast genom kylspiraler inuti den behllare som anvnds.
        Glycerinet tillstts lngsamt med omrrning, och eftersom 
        nitreringsreaktionen sker snabbt, s r processen klar s fort allt
        glycerin har tillsats. Fr strre satser gller dock att desto 
        bttre kylning, desto snabbare reaktion (100-300 kg glycerin tar 
        ca 1/2 timme). Drefter ska blandingen ligga stilla i ca en halv-
        timme, d lgger sig det lttare nitroglycerinet ovanp restsyran.
        "Oljan" hlls drefter ner i ett krl som delvis r fyllt med 
        vatten - frtvtten -. Dr tvttas under kraftig luftinblsning 
        nitroglycerinet bundna nitreringssyran (ca 7% salpetersyra, 
        obetydligt med svavelsyra). "Frtvtten" uprepas flera gnger, och
        avslutas med en tillsats av soda som neutraliseringsmedel 
        - eftertvtten -. Om nitroglycerinet skall anvndas som krut, 
        mste det tvttas betydligt mer. Lagringstid fr "Normalrenat" 
        nitroglycerin brukar man rkna med hgst tv r, att jmfras 
         "krutrenat" nitroglycerin som kan ligga i 20-30 r. Det
        frdigtvttade nitroglycerinet frvaras vanligen i krl av bly 
        eller aluminium.

        Fljande helplastiska sprngmnen inehller nitroglycerin.      

        -Gurdynamit nr 1.
          75 Nitroglycerin + 25 Kiselgur

        -Gurdynamit nr 2. 
          65 Nitroglycerin + 35 Kiselgur

        -Sprnggelatin
          92 Nitroglycerin + 8 Nitrocellulosa (Ex. Bomullskrut)

        -Extra-Dynamit
          55 Nitroglycerin + 3 Nitrocellulosa + 2 Trmjl + 
          + Nitrofreningar (Nitrobenzol mm.) + 35 Ammoniumnitrat  
          + 1 Krita, Frg mm.

        -Nobel-Dynamit
          50 Nitroglycerin + 3 Nitrocellulosa + 2 Trmjl + 6 Nitro-
          freningar + 38 Ammoniumnitrat + 1 Frg, Krita mm.

        -Gelignit
          62 Nitroglycerin + 4 Nitrocellulosa + 4 Trmjl 
          + 30 Natriumnitrat
 
       -Forcit
          50 Nitroglycerin + 3 Nitrocellulosa + 12 Trmjl + 35 Natrium-
          nitrat
          
        Genom att byta ut ca 20-30% trinitroglycerin till dinitroglykol,
        fr mnena bttre kldbestndighet.  
        Natriumnitratet utbytes ibland mot kaliumnitrat, och trmjlet
        mot annan typ av mjl.
        
Ammoniumnitratsprngmnen:
        De flesta nitratsprngmnen r relativt skra, de r inte alltfr
        sttknsliga, men har dremot ett relativt hgt pris. De flesta
        "civila" sprngmnena som r lite svagare och lite billigare, 
        bestr ofta av ca 70-80% ammoniumnitrat och resten utgrs
        huvudsakligen av nitrofreningar. Nitroglycerin tillstts dock 
        ofta fr att f sprngmnet att lttare detonera. Man kan ven
        tillstta aluminium eller kiseljrn, vilka oxideras och d bildar 
        kraftig vrme, vilket ger bttre effekt. Ammoniumnitratsprng-
        mnena r de vanligast frekommande i exempelvis gruvsprngning
        och vgbyggen.
        
        Vanliga "civila" sprngmnen med ammoniumnitrat:

        -Amatol
          80 Ammoniumnitrat + 20 Trinitrotoluol (TNT, men ven andra nitro-
          freningar)

        -Ammonal
          72 Ammoniumnitrat + 25 Aluminiumpulver

        -Monobel
          80 Ammoniumnitrat + 10 Nitroglycerin + 10 Trmjl

        -Wetter-Detonit
          81 Ammoniumnitrat + 4 Nitroglycerin + 2 Trinitrotoluol (TNT)
          + 1 Trmjl + 8 Kaliumklorat + 4 Natriumklorid 

        -Donarit
          80 Ammoniumnitrat + 4 Nitroglycerin + 12 Trinitrotoluol 
          + 4 Trmjl

        -Nitrolit
          73 Ammoniumnitrat + 4 Nitroglycerin + 18 Trinitrotoluol 
          + 2 Trmjl + 3 Kiseljrn

        -Nobelit
          79 Ammoniumnitrat + 4 Nitroglycerin + 15 Trinitrotoluol
          + 2 Trmjl 
          
Klorat- och Perkloratsprngmnen:
        Denna sprngmnestyp har klar frdel i fuktigare lnder pga. sin
        bestndighet mot just fukt till skillnad frn de vattentsugande
        ammoniumnitratsprngmnena. Man skulle kunna tnka sig att 
        ammoniumklorat d vore ett bra salt att anvnda, men s r inte
        fallet, visst existerar ammoniumklorat, men r hgst instabilt,
        och snderfaller snabbt vid lg temperatur. Man mste drfr
        alltid ta hnsyn till att det framtagna sprngmnet inte bildar
        just ammoniumklorat. Att fredra inom kloraterna r istllet kalium-
        klorat som med sin hga prestanda och billiga pris i mnga fall
        r vl s bra som att anvnda en dyrare perklorat. Enda nackdelen
        r att den i vissa fall reagerar vl snabbt och r lite instabil.
                Inom kloratsprmgmnesgruppen torde chedditerna vara de 
        mest knda. De bestod ursprungligen av kaliumklorat och mono-
        nitronaftalin, blandade ungefr efter frhllandet 4:1. Till
        det sattes ngra procent ricinolja. De nuvarande recept p
        chedditer kan ses nedan.         
                Inom perkloratsprngmnesgruppen tillverkas huvudsakligen
        tv typer, en helplastisk "territ" och en pulverformig "carlsonit".
        Territen r ett nitroglycerinsprngmne av dynamittyp, dr ammonium
        nitratet ersatts av ekvivalenta ammoniumperklorat och natriumnitrat.
        Man tillverkar territ p ett likartat stt som dynamit.
        Carlsoniten r som sagt pulverformigt, och man minskar brnnbarheten
        genom att ta bort en del av ammoniumperkloratet och ersatt med 
        ammoniumnitrat, detta blandas sedan med ngon typ av mineralolja 
        som kolbrare. Carlsoniten har mestadels anvnts vid vgbyggen mm.
        pga. att den vid detonationen bildar saltsyra, och kan slunda 
        endast anvndas i det fria och inte i gruvor.
        
        
        Klorat- och perkloratsprngmnen:

        -Cheddit
          80 Kaliumklorat + 12 Nitrofreningar + 8 Olja

        -Chloratit
          90 Kaliumklorat + 10 Olja

        -Silesia
          85 Kaliumklorat + 15 Harts

        -Peragon
          60 Kaliumperklorat + 10 Nitrofreningar + 20 Trmjl 
          + 6 Natriumklorid + 4 Aluminiumpulver

        -Perlit
          32 Kaliumperklorat + 17 Nitrofrenigar + 31 Trmjl
          + 20 Ammoniumnitrat

        -Carlsonit
          80 Ammoniumperklorat + 15 Nitrofrenigar + 5 Olja 

        Nitrofreningar kan vara av mycket skilda slag ssom nitronaftalin,
        dinitrotoluol, trinitrotoluol, och ibland ven en mindre sats
        nitroglycerin.
                
